Myt eller sanning om herrgårdsparken?
Av Linda Pettersson, Byggnads- och trädgårdsantikvarie[redigera | redigera wikitext]
Under arbetet med mitt examensarbete, om arbetarbostäder och trädgårdar vid Munkedals bruk, stötte jag på två intressanta myter om trädgården vid Munkedals herrgård. Den ena handlade om en stor park med slingrande gångar den andra myten talade om att munkar skulle ha haft en örtagård på platsen, för länge länge sedan. Några teorier kring denna spännande trädgårds historia kommer här att lyftas fram.
Munkarnas trädgård[redigera | redigera wikitext]
Under första halvan av 1200-talet anlades ett kloster några mil söder om Munkedal, detta kloster kom att gå under namnet Dragsmark. Klostret fick ett antal gods i förläning, däribland Munkedal.[1] Hemmanet Munkedal nämns för första gången i en jordebok från 1604, då det befann sig i just Dragmarks klosters ägor.[2] Det år då Bohuslän blev svenskt, 1658, förlorade klostret Munkedal som istället tillföll länsherren i Bohus.[3]
I brukets jubileumsbok från 1949 reflekterar författaren över munkarnas tid i Munkedal:
"Kviströmsdalen ligger visserligen några mil norr om klostret, men avståndet torde inte ha hindrat munkarna att då och då besöka denna trakt, där laxfisket var gott i älven och naturens skönhet uppfodrade till gudliga samtal och from kontemplation. Troligt är väl också, att någon eller några av munkarna hade översyn över lantbruket och örtagården i «Munkedalen»[...]"[4]
Det intressanta med detta citat är just den nämnda örtagården, en sägen i bygden säger att munkarna hade både fruktodlingar och örtträdgård vid Munkedals herrgård.[5] Huruvida detta stämmer är oklart. Författaren till jubileumsboken nämner tyvärr inga källor till informationen om örtagården.
Under mina intervjuer, inför uppsatsen, med personer i Munkedal har jag i flera fall frågat om örtagården. Många hade hört talas om den och flera hade teorier om var den hade legat. Men alla pekade på olika platser, dock i närheten av herrgården. Kanske är örtagården bara en myt eller så fanns det verkligen en örtagård vid herrgården för länge sedan.
Landskapspark[redigera | redigera wikitext]
Munkedal bytte, efter klostertiden, ägare ett flertal gånger[6] och drevs drevs främst som jordbruk.[7] Stora förändringar skedde på 1820-talet då herrgården inköptes av kronofogden H. J. Nordberg. Han lät anlägga ett järnbruk längs Munkedalsälven, där det sedan tidigare fanns mjöl- och sågkvarnar.[8] Området där järnbruket placerades går i dag under namnet "Gamla Bruket".[9]
På en äldre grund lät Nordberg, år 1823, uppföra den huvudbyggnad som än i dag finns på herrgården.[10] Kanske anlades i samband med detta även herrgårdens landskapspark, som det nu ska berättas mer om.
Trädgården vid Munkedals herrgårds utformning, på 1800-talet, får vi en liten inblick i genom Tisselius beskrivning från 1926:
"Vid denna tid [1800-talets mitt] anges egendomens av trä uppförda åbyggnader såsom prydliga och i den i sig själv vackra platsen förskönad av trädgårdar och en engelsk park."[11]
Tisselius säger alltså att en engelsk park (landskapspark) fanns vid herrgården. Ytterligare en källa som pekar på detta är en karta från 1851 för "ekonomisk indelning". Där är landskapsparkens slingrande stigar tydligt markerade. På kartan finns även en striktare anläggning vid huvudbyggnadens baksida samt en rundel vid entrén.
Vem som ritade parken och när den anlades kan dock i dagsläget endast spekuleras i.
Tanken med landskapsparker var att söka sig tillbaka till naturen som inspirationskälla. Dessa innehöll ofta flera överaskande och tankeväckande blickfång. Spelet mellan ljusa, öppna lundar och mörkare skogspartier skulle ge en effektfull vandring i parken.[12]
De romantiskt böljande parkerna innehöll ofta exotiska träd, med spännande former och färger.[13] Små spår av detta kan man se i herrgårdens trädgård där några jättelika blodbokar breder ut sina kronor, exakt hur gamla dessa är är dock oklart, men kanske härstammar de från landskapsparken. Ett annat spår efter parken är några övergivna trappor som finns i det skogsområde som en gång täcktes av slingrande gångar.[14]
Landskapsparken tynade sakta bort[redigera | redigera wikitext]
Herrgården med järnbruk och kvarnar köptes in av Munkedals bruk i samband med dess grundande år 1871. Brukets styrelsen beslutade år 1888 att bolagets verkställande direktör skulle vara bosatt i Munkedal och att huvudkontoret skulle flytta sitt säte dit, från Uddevalla.[15] Därefter användes herrgården som tjänstebostad för de som drev bruket, i nära 100 år. Byggnaden används sedan mitten av 1980-talet endast för representation då bolaget har gäster. År 2003 tog dotterbolaget Munkedal Skog & Event över både ägande och förvaltning.[16]
Någon gång mellan upprättandet av 1851 och 1937 års kartor över området, fick landskapsparken en allt mer undanskymd roll. Vid en studie av 1937 års karta är landskapsparkens gångar inte markerade men området är markerat med små cirklar längs gränderna, vilket enligt kartförteckningen står för park. Kanske var gångarna närapå stigar som inte ansågs stora nog för att markeras eller så hade dessa vuxit igen helt. Gränderna för parkanläggningen följder dock fortfarande dem från 1851 års karta.
Ytterligare trädgårdsodlingar finns markerade på kartan, sydväst om herrgårdens huvudbyggnad. Trädgården vid byggnadens baksida har fått en solfjäderform och rundeln vid entrén finns inte längre kvar.
I dag är landskapsparken är, som på så många andra platser i landet, i det närmast bortglömd och området liknar en vanlig skog.
Vet någon mer?[redigera | redigera wikitext]
Den grundläggande tanken med denna artikel är att väcka intresset för dessa båda spännande historier. Genom att skapa en diskussion gällande örtagården och landskapsparken kanske ytterligare information kommer fram till ytan. Någon av er som läser detta kanske har hört, sett eller läst något som kan ge nya ledtrådar.
Även om inga säkra källor pekar på en örtagård är det spännande att tänka att munkar kan ha gått vid den nuvarande herrgården och skött sina odlingar. Kanske några av de vilda växterna som finns där omkring en gång odlades av dessa munkar från Dragsmarks kloster. Studier av jordeboken från 1604, där hemmanet Munkedal nämns för första gången, kan kanske ge mer information.
Att en landskapspark funnits vid herrgården finns få tvivel om. Men vilka växter innehöll den? Fanns några vackra och pittoreska utsikter som var så vanliga i dessa typer av parker? När anlades parken och vem ritade den?
Denna artikel har i flera fall resulterat i fler frågor än svar. Mycket av trädgårdens spännande historia väntar ännu på att bli skriven.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Aldegren, Niklas. Trädgårdsmästare vid Munkedals herrgård sedan 15 år. 2009-08-03.
Balksten, Sverker. Ordförande i Munkedals hembygdsförening. 2009-07-01, 2009-08-19.
Bergh, Leif. Pensionerad ingenjör vid bruket. 2009-08-05.
Carlsson, Gunnel och Yngve. Bor i Möe, Munkedal. Yngve har tidigare varit ordförande i hembygdsföreningen . 2009-08-10.
Grundberg, Håkan. Uppväxt i Munkedal. 2009-07-15.
Johansson, Vally. Uppväxt i Bostäderna, Munkedal. 2009-08-14.
Karta, 1937 års ekonomiska.
Karta från 1851, kopia på Munkedals hembygdsmuseums arkiv. (Finns även i färg hos lantmäteriet akt nr. 14-FOS-121.)
Lindqvist, Stina. Bor i Önnebacka, Munkedal. 2009-08-10.
Molin, Harry. 1949. Munkedal - En byggd ett bruk i Bohuslän. Munkedals Aktiebolag. Stockholm.
Munkedal Skog & Events hemsida. www.munkedalskog.com 2009-08-06.
Paulsson, Gregor. Red. 1948. Trädgårdskonst - Den moderna trädgårdens och parkens form. Stockholm.
Tiselius, Carl A. 1926. Bohusläns märkligare gårdar - del I. Göteborg.
[1] Molin, H. 1949. s. 38f.
[2] Tiselius, C. A. 1926. s. 149.
[3] Molin, H. 1949. s. 94f.
[4] Molin, H. 1949. s. 38f.
[5] Grundberg, H. 2009-07-15.
[6] Molin, H. 1949. s. 94f.
[7] Tiselius, C. A. 1926. s. 149.
[8] Molin, H. 1949. s. 96f.
[9] Molin, H. 1949. s. 113.
[10] Molin, H. 1949. s. 101.
[11] Tiselius, C. A. 1926. s. 151f.
[12] Paulsson, G. 1948. s. 42f, 50f.
[13] Paulsson, G. 1948. s. 51.
[14] Aldegren, N. 2009-08-03.
[15] Molin, H. 1949. s. 123.
[16] Munkedal Skog & Events hemsida. 2009-08-06.