Vad mor berättat 91-1

Vad mor berättat
Det är en vårdag år 1900. I korridoren i B.C. Rodhes Småskoleseminarium i Göteborg står en grupp unga seminarister och studerar ivrigt ett anslag, som berättar om möjligheten till anställning, när höstterminen börjar. Bland dem är min mor, Berta Gunnarson. Öland! Varför inte? Bättre förekomma att förekommas! En smula gripen av stundens allvar knackar hon på expeditionsdörren och blir vänligt mottagen av Rektor Lindeqvist. Hon förklarar sig villig att söka till Öland men avbrytes av den annars så stränge rektorn: "Inte skall vi skicka Gunnarson till Öland! Jag har något bättre här." Så plockar han fram brevet från Munkedal med förfrågan om lämplig lärarinna till småskolan i den nystartade Bruksskolan (eller, som den också kallas, Fabriksskolan). Rektorn lovar att rekommendera sin elev, och lätt om hjärtat går hon att göra sitt bästa under den tid, som återstår vid seminariet
Så gick sommaren, och i augusti kunde mor gå ombord på ångaren Munkedal, som tagits i bruk några år tidigare, och vars huvudsakliga uppgift var att frakta papper till Göteborg f.v.b. Det var en spännande resa, men inte kunde mor ana, när Mollösund passerades, att hon där skulle finna sitt öde om några år. Ankommen till Munkedals hamn förmodar jag, att resan gick vidare med det s.k. lilla tåget, eller kanske mötte kusken August med häst och vaga Nu skulle snart arbetet i skolan börja.
Bruksskolan, som kommit till på direktör Carlanders initiativ var av B1 typ, dvs tre läraravdelningar med två klasser samtidigt i varje avdelning Alla avdelningarna hade till att börja med kvinnliga lärare.
Intressant kan vara att berätta om de dåvarande lönerna. De båda folkskollärarinnorna hade i kontant lön 800 kronor om året + bostad. Småskollärarinnans lön var 400 kronor. Någon bostad for henne var ej planerad. Skulle hon hänga i luften? Mor fick småningom bostad i sidobyggnaden vid Herrgården, det s.k. Fågelboet, och fick som ersättning for bristande bostad 10 kronor i månaden. Då den lagstadgade lönen for folkskollärarinna var 665 kronor/året och for småskollärarinna 300 kronor/året ansågs de av Munkedals AB beviljade lönerna generösa. Samtliga lärare saknade dock pensionsrätt.
Kommer mina jämnåriga läsare i håg sin första läsebok? Minns ni den gula pärmen med bilden av en liten flicka, som läste i en jättestor bok? Det var BC Rodhes läsebok, utgiven av grundaren av det förut nämnda Rodhes Seminarium. Nog fanns det mycket i den boken, som kunde diskuteras. Att t ex lära in bokstaven "I" med hjälp av bilden av en igel eller "U" med bilden av en klocka (ur) kunde nog sätta myror i huvudet på en liten nybörjare. Men sådan var Rodhes läsebok. Märkligt nog kunde de fiesta faktiskt läsa hjälpligt vid höstterminens slut Man får nog ge hemmen en del av äran härför. Samlingsplatsen kring mor och syskon i kökslampans sken, långt före radio och TV har säkert haft sin stora betydelse. Rodhes läsebok användes på många ställen ända fram till 1920-talet, då den ersattes av Sörgården med fortsättningen "I Önnerno"
1907 ingick mor äktenskap och flyttade till Mollösund. Efter endast två års äktenskap dog min far och mor stod ensam med en 1-åring Efter ett kortare vikariat i Göteborg fick hon veta, att tjänsten som småskollärare i Munkedal åter blivit ledig Munkedals AB hade då överlåtit skolan till kommunen, skolformen blev A-form, och lärarna fick pensionsrätt
Det var med stor förhoppning mor sökte och erhöll sin gamla plats Nu fick hon (eller jag får väl säga vi) bostad i skolan Den andra bostaden disponerades av fröken Elin Gerdes, som (liksom mor) kom att tjänstgöra i Bruksskolan ända till pensioneringen
Som "Frökens" barn har jag givetvis svårt att avge ett omdöme om mor som lärarinna. Jag tror mig dock veta, att hon försökte vara rättvis och ej favorisera mig, vilket kanske legat nära rill hands. Ännu minns jag, att jag blev utvisad ur klassrummet, for att jag pratat. Då skämdes Birgit Moldén.
Ja, detta var några glimtar huvudsakligen från den tid, då seklet var ungt Mor blev 92 år, vital in i det sista. Intresset for skolan släppte hon aldrig
Birgit Lönnqvist