Fabriksskolan
Fabriksskolan
På bolagsstämman med Munkedals AB 1896 diskuterades för första gången inrättandet av en ”bolagets enskilda folkskola”. Man ansåg att deras anställdas barn inte kunde erbjudas en tillräckligt god skolgång. Man var givetvis angelägen om att på sikt kunna anställa kunniga och utbildade arbetare och tjänstemän. Folkskoleinspektör Leidesdorff, som även var aktieägare i bolaget, meddelade att Foss församling ej kunde åläggas inrätta flera skolor. Han talade varmt för denna skola och ansåg, att Bruket vid sitt 25-årsjubileum år 1896 inte kunde fira detta vackrare än att låta bygga ett skolhus. Han hade fått med sig dåvarande direktören Albert Carlander som var intresserad av frågan.
Ett förslagsanslag på 9000 kr, beviljades också. Detta belopp visade sig emellertid vara för lågt, varför anslaget 1898 höjdes till det dubbla. Folkskoleinspektör Leidesdorff hade låtit göra ritningar till skolan, som stod färdig att tas i bruk år 1900.
Prosten Möller hade av bolaget erbjudets att bli inspektor, men han ville inte komma i fråga för denna uppgift. Han ogillade nämligen skolan och ansåg den ”ingalunda framkallad af något behof, utan af ett omättligt begär efter utbildning”. År 1902 fanns det 70 barn i folkskolan och 30 barn i småskolan.
Där förekom även ”goss- och flickslöjd”. Skolan var heltids läsande i motsats till Foss församlings övriga skolor. I Nedre Lycke skola var det samma år 116 barn. Det är uppenbart att undervisningen i fabriksskolan kunde lämna bättre resultat än i de andra skolorna. Kritik mot skolan saknades dock inte. Prosten Möller upphörde inte att klandra denna ”högfärdsskola”. Han framförde den uppfattningen att det antal barn, omkring 160, som före fabriksskolans tillkomst undervisades på Lycke, inte var för stort för en duglig lärare.
Åt 1907 beslutade emellertid Munkedals Aktiebolag att upphöra med sin enskilda folk- och småskola. Bolaget erbjöd sig i stället att kostnadsfritt upplåta fabriksskolan åt kommunen. Orsaken var att man ville komma i åtnjutande av ett statsbidrag till lärarnas löner, vilket inte utgick till enskilda skolor. Kommunen beslöt att fr.o.m. 1908 motta erbjudandet. Lärarna övergick i församlingens skola. Lokalen förblev i Brukets ägo hela kommande tiden till den revs 1987.
Fabriksskolan var i bruk ända fram till julen 1958, varefter alla barn i östra delen av Munkedals tätort samlades till den nybyggda Bruksskolan. Efter detta användes en del av de gamla skolsalarna till bordtennis för Munkedals bordtennisklubb. När byggnaden revs flyttade bordtennisen till de lokaler på Bruksvägen, där de fortfarande finns.
Källa: \\192.168.1.70\MHF_dokument\MHF-DOKUMENT\Arctic Paper\Boken om Arctic Paper 2016\Manus\Manus 1 hela 210125.pdf