1. Om Foss Giäl i Tunge Härad

                 2:do  Om Wijkornas Probsterii 
           Dels  i Sunnerwijken, dels i Norrwijken.

                 Thet   Fierde   Capitlet. 
               Om     the i Sunnerwijken.

                       1. Foss   Giäl.

Innan jag rätt kommer at beskrifwa thetta Pastorat, är nödigt tul uplysning at först in genere eller i gemen wid handen gifwa ock be- rätta hwad then Namnkunnige ock widtberömde Doct. Oluff Rud- beck skrifwer om Fossis, (p) at the i gamla Tijder bodt ock ännu bo i thenna dag på ömsa Sijdor om Giöta Elf, alt up til Dals-Land, hwaräst finnas förutan them, som D. Rudbeck i Wästergötland nämner, jäxnwäl på Norska Sijdan uti Bahus-Län, först sielfwa Hä- radet wid Bahus Fosse-Härad kallad sedan Fossela kyrcka ock Pas- torat ock änteligen thetta Foss Giäl med flere andra Ställen, som jag intet behöfwer at upräkna, emedan Herr D. Rudbeck them an- tecknat hafwer. Men ett är förgätit, som är thet aldraförnämsta ock thessa Fossis mästa Ljus gifwer, at Lagsagun härsammastädes behåller Namnet ännu i dag ock kallas Fosse-Lagsagu, ock Lag- mans-Tinget, som fordom höltz årligen med halfwa delen först af Bahus-Län, nemligen södra ock norre Wijken, som egenteligen he- ter Foss-Lag-Ting: (q) Sen tingtade Lagmannen med then andra halfwa Lagsagun uti Bahus-Tracten, utan twifwel på Wedbacka Gästgifware-gård, som nu mäst kallas Färie-Staden in under Bahus- Slott, hållandes jag så före, at hela Lagsagun, nemligen så wäl then delen, som ligger emellan Göta-Elf, Bahus ock Uddewald, innehål- landes en del af Hisingen, Fräkne, Tiöm ock Oroust, som ock then norr om Uddewald belägne delen Söder eller Sunnerwijken ock Norrwijken, hafwa i gamla Tijder want kallade Foss Lagsagu alla tillhopa, emedan bägge delarne hafwa altid hafft en Lagman, fast än han war pliktig för Almogens Beqwämlighet skuld at tingta en

(p) Atlant. 1:sta Del. p. 587. (q) Vid. Norska Lagboken Tingfare-Balcken I Cap.

� gång om året på 2:ne Ställen, tu följe af Norrwijkens Lag loco cita- to. Hwilket til at tro föranlåtes jag theraf, at the mäste orterna, som af Foss ock Eifra Foss hafwa sina Namn, finnas i then Tracten från Bahus tu Uddewald, ock så nämck warda af bägge Fossarne (Eifra ock nedra Foss at Eidi) uti hwilkas Neigd the bo, men är se- dan så småningom ut u wanan at kallas Fosse eller Foss sedan Ba- hus-Slott är bygt ock Bahus-Län ther effter sedan kalladt: Men Wij- ken ther emot, såsom längre borta från Slottet beläget, har alt hijt in til behållit sitt urgamla Namn, dock allenast hwad Lagsagun an- går, ock wordet kalladt Foss-Lagsagu.

Nu  kommer   jag här på at egenteligen berätta hwad jag wet, hördt

ock läsit om thetta Foss Pastorat, kunnandes i Sanning säga, at, ibland alla Pastorater uti Sunnerwijken, är wisserligen thetta thet bästa ock wackraste, dels i anseende til theså härliga Situation ock Belägenhet på en högd med Lundar ock skiöna Trägårdar här ock ther särdeles wid sielfwa Prästegården ock Bäckewalla, ther Corn- ministern sal. Herr Anders Alander, en i Lijfstijden hederlig Präst- man ock then äldste, om icke i hela Stifftet, dock här i Bahus-Län, ther bodt icke långt från Landswägen: dels i Betracktan af thet • härliga Laxe-Fisket, Sågar ock Qwarnar, som höra mäst Uddewalds- boerna til, ock thessutan Saltkiällan, ther Engelske ock Hollänske Skepp lägga til ock taga in Brädes-Last, Juffer, Spijror ock Biälckar: dels i synnerhet för the höge wälmågende Härskaper ther äro på Thorby ock Bråland, som på alt Sätt hedra ock fägna sin Präst, sär- deles när han them är til Nöije ock wälbehag, hwar af nu warande Pastor Herr Lars Eckersten, som är så lyckelig ock medelst sitt wackra upförande förwärfwat sig allas ynnest ock kärlek, har sig at hierteligen hugna ock glädia gifwe Gud än många år tu Guds Äro ock hela Församlingens upbyggelse ock Salighet!

Thetta  Giäl är belägit i Tunge-Härad, som utan twifwel fådt sitt

Namn af then udden i Foss Sockn, som i södwäst skiuter ut åt Salt- Siöen emellan bägge Fiolarna Saltkiäls Färle ock fiolen ock kallas Tungenäs, emedan then nästan hiltnar en Tunga, men ther emot förer i sitt Sigill en häst, utan twifwel therföre, at gode hästar ther påläggas medelst god Betesmarck ock finnas til Salu, eller at the i the höga Backar ridit häste-Ske ock wijst sig hafwa bästa hästar.

Sielfwa  Häradet består af thetta ena Giäl, som fordom want stör-

re til Hemmantalen, än thet nu är ock består allenast nu förtijden af 149 1/4 Hemman i Stället för 158 Hemman, hälst 8 eller 9 hela Hemman i Farle-Gräntz sen blefwo, medelst Kyrckoherdens Herr

21 � Owe Tegners bearbetande, lagde tu l Bro Pastorat, medelst then hö- ga Nåd han stod i hos sal. Gen. Fält-Marskalcken Gref Aschenberg, hwilket skedde i sal. Kyrckoherden Claes Nilssons Tijd 1682. Fordomdags har thetta Giäl, bestående nu för tijden af 3:ne Sock- nar Foss, Swarteborg ock Håby, want fördelt i 2:ne Pastorater, så at Foss Moderkyrckan ock Håby Annex want ett Giäl ock Swarte- borg Moderkyrckan med thess Annex Tosse thet andra, hafwandes altså hwarthera hafft sin Pastor: Men på hwad Tijd thesse•2:ne Pas- toraten äro reducerade tu l ett, antingen i Påfwedömmet eller effter Lutheri Reformation, ther om kan man ingen underrättelse få. I medlertijd betalar Swarteborgs kyrcka alla onera, lijksom en annan Moderkyrcka, hwilcket af Kyrcke-Räkenskaps Böckerna ses kan, sen Tosse Stenkyrcka, Annexan under Swarteborg wardt raserad ock ödelagd, så at allenast några få Rudera effter henne synas, lijk- wäl behåller Socknen sitt Namn effter kyrckan ock nämnes än dag uti Jordeboken, Swarteborgs ock Tosse-Socknar, samt thet 1/4 dels Prästebols-Hemman, som ligger tätt wid Rummet, ther kyrc- kan stå'dt, lijtet mer än 1/4dings wag från Swarteborg Söder ut wid Lieut:s Bostället Bräcke, kallas Tosse-Marck. Man will ock hålla före, at Swarteborgs Giäl något längre tilbaka hafft then 3:die kyrckan benämd Aspång, effter hwilken Aspå'ngs- Gårdar än skola fådt sitt Namn, hafwandes Giästgifwarn Claes i Swarteborg, på min förfrågan här om, mig berättat, thet han sedt gambla Skriffter om Aspångs-kyrcka; Men som jag them intet kan få ock Herr Kyrckoherden Eckersten, som mig mycket uplyst, här i kan intet ge mig Besked eller wijsa något Spor, hwar kyrckan stådt, nödgas man låta henne ligga i sin Mull ock blifwa aldeles be- grafwen i thet långa Tysthetz Mörcker. Här effter blef tå Foss Moderkyrckan allena, som så kallas på Norska ock swarar emot thetta swänska ordet Forss eller Ström, i

� anseende til then starckt strömmande Älfwen Cirekijl, som then fordom kallades, men nu Qwistrums Alf, ther i Sågorna med Miöl- Qwamarne stå til en stor Myckenhet, ända ned til Qwistrum åt Saltkiällan. Eller kan hända at thetta Foss Giäl har fådt sitt Namn af thet swänska ordet Foss 1. stålt, dierf ock frijtalig, emedan the i Foss fordom boende på thessa härliga Lägenheter blefwit ganska rijke ock mäktige ock a1tså Fosse ock store på sig, ty Guth macht Muth, säger Tysken. Thenna Foss kyrcka, som under Ofreds-åren war mycket förfal- len, på gammalt Catholiskt Sätt bygd, är nu under Herr Pastor Ec- kerstens berömwärda Flijt ock Sorgfällighet så wäl som Swarte- borgs ock Håby kyrckor ombygde ock satte i godt Stånd. Moder- kyrckan Foss är icke allenast förlängd, med Tegel-tak försedd, in- nan til hwälfd ock med nya Stolar samt Läktare inredd, utan ock i Oster bak om Altaret förökter med en ansenlig Sacristia, ther i alla ornamenter af kyrckans Skrud samt alla 3 kyrckornas Medel under 3 Lås i wäl förwarade beslagne Eke-kistor stå tillika med Regi- mentz Cassan för 2:ne Compagnier til en behagelig Tijd. I thenna Foss kyrcka är Altare-Taflan härlig ock Altare-klädet ga- loneradt af sal. ofwerste Liliehök ock thess Grefwinna för'årdt, men Predike-Stolen, Funten och Kyrcice-Skruden, af ringa wärde, icke eller finnes ther på några Aretal eller Märckwärdigheter, utan allenast på klockan, som nu hänger i en förlorad Klocke-Stapel, tils Tornet blir effter Förslag upbygt, står A:o 1613 af Christen Chris- tensson Lemvig. Men i Choret ligger ut med Altaret en gammal Grafsten med en nästan oläselig Skrifft, then månge lärde Män sedt, men ej kunnat utreda, förn 1728, tå Doct. Eric Benzelius på visitationen, såsom wå'r gode Biskop, besåg then så wäl som jag ock förklarade samma Skrifft, hwilken är sålunda:

H/ER: HWILIR: VNDER: BONA: THORES: SYMVNDARSON: 2ERLOGH: MANDZ I: WIKINDI: ER: YENDADES: ANNO D:NI MCCCX - - OCTAVA: EPTIR: LAVARTZ: MESSON.

                           Thet är:

Här under hwila Thores Sämunderssons Been, hwilken war en he- derlig Man i Wijken, som dödde år 1310 på 8:de dagen effter Lars- Mässa. Hwar af slutes, at han utan twifwel want Kongens Befalningshaf-

2i 8 � wande eller Länshöfdinge i Wijkorna. Thess utan finnes ock i Foss kyrcka på gången, så wäl som i Cho- ret åtskilliga Grafwar, dock utan Lijkstenar, men murade, uti hwil- ka förnäma Lijk må want begrafne, hälst Herr Pastor Eckersten be- rättat, at, wid en ock annan Grafs öpning, har händt, at icke alle- nast en starck ock liuflig aromatisk Lukt, såsom af balsamerade kroppar stigit up af Jorden, utan man har ock funnit undertij den Crucifixer gutne af Mässing, men want fordom starckt försilfrade, hwar af Herr Kyrckoherden har ett i förwar, samt Stycken af kons- tigt utarbetade ock förgylte Mässings-Plåtar, jämwäl Stycken af starckt förgylte ock försilfrade Eke-kistor &c. Hwilket alt å daga lägger, at förnäma Lijk ha want ther fordom jordade ock begrafne. Tätt wid Foss kyrcka ha ock fordom stådt publique hus/ theräst ock Foss Lag-Ting många år ock Tijder ther effter blef hållit, kun- nandes man ännu se Tomterna, hwaräst husen stådt ock kallas Tings-Högarna, hwar under låg fordom then stora Kongs-Ängen (som nu brukas under Ofwerst-Lieuts Bostället Bråland) hwilken gamble Män berättat hafwa egenteligen hördt til Lagstolen, then Lag-Mannen nyttiat för sina hästar. Eljest finner jag af Norska Handlingar (r) huru som en Norsk Kong, wid Namn Osten Haraldsson år 1157 i Feigd mot Kong Ingi, blef af thess Höfwitzman Simon KaIf dräpt wid Foss kyrcka på en Helge dag, tå han af the sina 1200 Man war förlåten ock stod sielf annan allena wid kyrckan, men fick likwäl Lof at, effter Begäran, först bewijsta Gudstiensten, hwarpå Simon KaIf lät hugga honom i kors, som han begärte emellan Hälarna ock begrafwa honom i Foss kyrcka i Wijken mitt på Kyrcke-gålfwet, som dock ej är at se eller finna, ock säges han ha warit en helig Man; ty ther som han blef huggen ihjäl ock Blodet kom på Jorden, språng en källa up i Oster, som kallas kors-källa, ock en annan under Bärget strax wid kyrc- kan i wäster, ther hans Lijk stod om Natten: Af then förra, som kallas östens källa, ha sjuka Folck fordom druckit och blefwit fris- ka, warandes än i dag wid Mackt, dock utan wantro ock widskepel- se, ock är ther öfwermåttan godt watn, thet jag offta drucket, tå jag want i Foss, både kalt ock warmt tu l Thde. I thenna Socknen ligger icke allenast thet skiöna Säterij Thorby eller Thoresby sal.Grefwinnan Aschenbergs, som hade öfwerste Li- liehök ock dödde 1738 på sitt 96 år, hafwandes thess k. doter Fru

(r) Snorre Sturlesson p. 459 & 460.

� Ofwerstinnan Meck thet nu fådt i Arf effter thess död: Thet är öf- wermåttan wäl belägit ut med Gulmars fiolen ock Salte-Siöen mitt i en skiön Skoge-Lund med stora Trägårdar ock andra härligheter beprydt, dock af Trä wäl upbygdt; utan ock fins här thet skiöna Ofwerst Lieutenantens Boställe, som kallas Bråland ock thet ther under liggande Capitains Bostället Falby, them nu förtijden Herr Ofwerst L. Baron Georg von Köhler har på sin Lön: Bägge hafwa war, för Reductionen i Kong Carl then XI :tes Tijd, Gouverneuren på Bahus Harald Stake tillhörige ock öfwermåttan wäl belägne; ty Bråland ligger, up wid Sågorna i OrekijIs eller Qwistrums Alf, haf- wande 2:ne årligt gående stora Qwarnar både til eget Hus-Behof som ock mot Tull at mala för andra, som är en stor Förmån, jämte god Aker ock Äng: ock Falby är beläget i Skogen wid Salt-kiällan, hwaräst särdeles i tork-år fås öfwerflödig skiön Lax med Wad. Bäg- ge äro i Herr Ofwerst-Lieues Tijd satte i ett godt Stånd wäl upbyg- de ock rödfärgade med Tegel-tak jämte Trägårdar ock härliga Lun- dar.

 Thess utan  hafwa   Uddewaldsboerne, the rijkaste ock mäktigaste

Köpmännen, som äro ägare af the Sågor til största delen här ståen- de; utom Herr Major Lilienschiöld, boende på sitt Odals- ock Rust- hålds-Hemman Hede i en ansenlig Herrebygning, giordt stor kost- nad på wackra hus hela Älfwen ned til Salt-kiällan.

  Utom Giästgifware-Gården  Qwistrum,  hwaräst effter sidsta Feig-

den 1719 äro upbygde, jämte then höga, långa ock kostbara Broen öfwer Älfwen, til hwars underhåld the resande alt sen måst ge Bro, penningar, härliga stora Tings-hus med Tegel-tak mitt emot sielfwa Giästgifware-husen, äro ock på Salt-kiällan ock Sanden, som så kal- las alla the månge hus hela Stranden ned igenom ut med Landswä- gen, ther Skeppen från Holl- ock England utom wåre egne lägga til ock taga in Brälast &c. äro (säger jag) ock wackra hus upbygde, så at hederligt Folck kan ther wäl giästa i.

 Mera kan jag mig intet om  Foss Sockn ärhindra, hwarföre wil jag

mig nu förfoga til Annexernas Beskrifning ock aldraförst Håbys, som i gambla dagar kallades Hålby, kan ske therföre, at thet Kolb geliga Håfwet i Swarteborg hafft thenna lilla Byen anslagen til sin Fatabur ock Håf-Stat ock altså kallat then sedermera Hålby eller per crasin, abjecta litera f för thess lättare utmäle, Håby.

  Thenna  Socknen är ganska lijten, särdeles sen 9 hela Hemman  i

Färle-Gräntzen blefwo lagde til Bro Pastorat som förr bemält är, så at hela Socknen består allenast af 26 hela Hemman, alla goda se-

220 � minanter til Aker, Äng ock wackra Lundar wäl belägne mäst ut med Landswägen emellan Foss ock Swarteborg.

Thess kyrcka af  Medellöshet war tilförne helt lijten, mörck ock

förfallen, tils hon 1731, genom en öfwer hela Rijket i Nåder bewil- jad Collect, blef af nu warande Herr Pastor Eckerstens trogna be- arbetande, drifft ock sorgfällighet så godt som af nyo effter nyaste Maneret helt nätt ock wacker af Sten med Tegel-tak på upmurad ock försedd med en ny Klocke-Stapel, rödfärgad ock zijrlig uppå nästliggande Bärg, ther i hänger allenast en lijten klocka utan På- skrifft.

Icke eller märckwärdigt ute eller inne i kyrckan finnes, hwaräst

både Altare-Taflan ock Predike-Stolen så wäl som sielfwa Kyrcko- Skruden äro helt gamble ock förfalne, warandes kyrckans Inkoms- ter så ringa, at när Kyrckewärden betalt the å'rlige utgiffter särdeles til Wijn ock Bröd samt wederbörandes aflöningar, är lijtet eller off- ta intet öfwer at köpa före til kyrckans Behof, ty har hon ock måst låna wid stora Reparationer nu af Foss, nu af Swarteborg, hwarföre hon ännu något häfftar. ' Thenna kyrckan Håby hade så när wid Biskopsvisitationen 1728 blefwit dömd til undergång, effter hon ligger ej mer än 1/4dings wäg från Moderkyrckan ock tå för tijden lutade til ruin ock skulle antingen ödeläggas eller å nyo byggas; Men hela Församlingen i synnerhet sal. Capitain Ruda, som hade sal. Probsten Sethz k. do- ter til äkta ock bodde på sin Gård Harska ther i Socknen, stodo al- deles ther emot, effter the ther hade sina Förfäders Griffter, woro ther Christnade ock upfödde samt wile ther med them ock begraf- was.

Angående  härnäst then 2:dra nu så kallade Annexan Swarteborg,

belägen 1 Mij1 Norr ut från Foss, så hette then fordom Raneborg, emedan i gambla dagar war ther ett Slott eller Kongs-gård, hwilken bodde en vice-Roy el. Ståthållare wid namn Knut Rane, efter hwil- kens namn icke allenast thenna kyrckan blef kallad iförstonne Ra- neborg, hälst thess Hufwud ock Ansikte i Sten uthuggit är innemu- radt öfwer kyrckedörren på Wästra Gaflen, effter the gamlas Sagor ock jag thet med mina egna ögon sedt, utan ock hela Bahus-Län kalladt Rane-Rijke; Men sedan samma Slott blef af Drotningen i Hudt i Tanums Sockn om Natte-Tijd oförmodeligen upbrändt, för thet Kong Rane hade giordt henne Orätt ock öfwerwåld, sade hon wid sitt afwijkande ther ifrån: Nu skal thet ej mer heta Raneborg, utan Swarteborg, hwilket thet alt sedan blefwit kalladt. Thenna

� Drotningens Namn med flera thess Dater särdeles emot Skottarna, har jag nog sökt af gambla Bref ock Pergamentz-dommar at upleta, men här tils förgäfwes, utan twifwel har hon wait en af de Ama- zoniske Hieltinnor.

 I sal. Probsten Seths Tijd Anno 1708, blef thenna förfalna gamb-

la kyrckan, så godt som af nyo upbygd effter nyaste Sättet med stora Fenster på bägge Sijdor ock Tegel-tak, samt i Herr Kyrcko- herden Eckerstens Tijd 19 år ther effter nemligen 1727 målader rätt wacker up i Hwalfwet eller Taket med allehanda Bibliska His- torier ock Sinn-Bilder af Mäster Schiönfelt; Eljest är ock en skiön Altare-Tafla, men en gammal helt förfallen Predike-Stol utan ring- aste zijrat ock Prydnad icke eller något märckwärdigt.

Intet Torn  är wid kyrckan ännu,  som man länge tänckt  upbygga,

men blefwit förment i thessa oroliga ock swåra nu (Gudi lof) för- flutne åren, utan på kyrcke-gården i öster är upbygd en lijten för- lorad Klocke-Stapel, i hwilken hänger en medelmåtig stor klocka, then Christen Christensson i lilla Foss låtit stöpa 1618 i Köpen- harnbn af Hans Kemmer.

 Inga Säterijer eller Herregårdar äro i thenna Socknen, utan alle-

nast ett Capitains Boställe Skiärfwum, som nu förtijden bebos af Herr Capitainen Johan Baptista Pinello, om hwilkens berömwärda Frikostighet jag skrefwit wid Nafwerstad ock Mo, jämwäl ock Lieu- tenants-Bostället Wästersäter, hwilket innehafwes utaf Herr Rytte- Mästaren Hammar.

Intet märckwärdigt  wet  jag  här mer, utan på Stenehed 1/2 Mij1

Norr om Swarteborg, theräst Regimentz-Möte hålles med Bairns- Läns Gröna Dragoner, så wäl som Mönstring mäst hwart 3:die år, finnes en hop höga stora upreste Stenar, jämwäl många i rätt ord- ning upkastade Jordhögar, hwarom jag i 1:sta delen gifwit mitt omdömme. Så är ock en förträffelig skiön Kiälla i en diup dal wid Dingle 1/4 wag från Swairteborg i Söder, hwars Åder är så stor, som en Arm ock förthenskuld rinner så starckt, at hon aldrig fry- ser eller blir läns eller tom, thess watn är så klart ock wälsmakan- de, som jag thet på något Ställe känt.

 Inga fler Pastores tilbaka har jag utur garnbla Skrifter ock Docu-

menter, igenom Herr Kyrckoherdens Eckerstens goda tilhielp, kun- nat utleta än thessa:

 1 Herr    Ammund,  hwad år han kommit til, wet  man intet, dock

har han lefwat wid Slutet af Slotts-Herrens på Bahus Herr Claes Bildes Tijd nemligen 1540 til 51.

222 �

 2 Herr Christen,  som want  Pastor i Slotts-Herrarnas Ottensson

Totts ock Jöns Vlfwetands Tijd ifrån 1552 til 1566.

 3 Herr Nils uti alla 3 Peder, Hindrich ock Hannibal  Gyllenstier-

nornas Tijd til år 1595.

 4 Herr Mogens eller Måns therifrån til 1620. 
 5 Herr Jens Jensson från 1621 til 1646. 
 6 Herr Peder Lauritzon från 1647 til 1658. 
 7 Herr Christopher Ifwarsson från 1660 til 1668. 
 8 Herr Claes Nilsson från 1669 til 1695. 
 9 Herr Mag. ock  Prob sten Andreas Seth, som hade  want Hist. &

Poeseos Lector Gym. i Giöteborg, kom til Pastoratet 1697, blef Probst effter sal. Probsten Pinck i Tanum 1709, lefde tils 1725, honom succederade d. 10:de Herr Lars Eckersten år 1726, som än lefwer med Församlingens Nöije ock Wälbehag.

 Effter ingen af alla finnes några Skriffter, mer än effter sal. Prob-

sten Seth, hwilken, såsom en god Poet, giordt åtskilliga Bröllops- verser ock Grafskriffter jämwäl andra Slag på latinsk vers, bland hwilka i synnerhet fins hans Lusus poaicus in Leonem, in alias Si- luas temerd irruentem & ab alio Leone strenud repulsum, skref- wen öfwer General Lövendahls Infall år 1711.

                          2. Bro Giäl.

Thetta Pastorat består af ett helt Härad Stångenäs, på Norska Stanngenäs kallad, i Sunnerwijkan belägit, hafwandes Häradet Stångenäs utan twifwel fådt sitt Namn i förstonne af sielfwa Lan- dets eller Ortens Beskaffenhet, i ty thet ligger, som en lång Stång eller såsom ett Näs, thet är Udde, som så kallas af the Norske, men på latin Isthmus seu Peninsula, emellan the 2:ne Fjordar Gulmaren ock Aby, wid hwilckens ända mot hafwet, them seglandom til Rät- telse är en Stång uprest på Stångehufwud eller Lysekijls-Udde/

� pellan i Halmstad ock tillika Pastor i Holm alt ifrån 1709 til 1723. Har wäl i 10 år hafft Podagra, at han offta måst hålla wid sängen, dock förestår han sin Församling med största beröm, som en rätt Heders Man.

1. Om Foss Giäl i Tunge Härad

Navigeringsmeny

Sök