1. Om Foss Giäl i Tunge Härad

Fil:Thet Fierde kapitlet om Foss och Krokstad.pdf

Scannat från Ödmans Bohusläns beskrivning

Tillbaka till IV. Om Wikornas Probsteri

2:do Om Wijkornas Probsterii

Dels i Sunnerwijken, dels i Norrwijken.

Thet Fierde Capitlet.

Om the i Sunnerwijken.

1. Foss Giäl.

Tunge härads sigill

Innan jag rätt kommer at beskrifwa thetta Pastorat, är nödigt till uplysning at först in genere eller i gemen wid handen gifwa ock berätta hwad then Namnkunnige ock widtberömde Doct. Oluff Rudbeck skrifwer om Fossis, at the i gamla Tijder bodt ock ännu bo i thenna dag på ömsa Sijdor om Giöta Elf, alt up til Dals-Land, hwaräst finnas förutan them, som D. Rudbeck i Wästergötland nämner, jämwäl på Norska Sijdan uti Bahus-Län, först sielfwa Häradet wid Bahus Fosse-Härad kallad sedan Fossela kyrcka ock Pastorat ock änteligen thetta Foss Giäl med flere andra Ställen, som jag intet behöfwer at upräkna, emedan Herr D. Rudbeck them antecknat hafwer. Men ett är förgätit, som är thet aldraförnämsta ock thessa Fossis mästa Ljus gifwer, at Lagsagun härsammastädes behåller Namnet ännu i dag ock kallas Fosse-Lagsagu, ock Lagmans-Tinget, som fordom höltz årligen med halfwa delen först af Bahus-Län, nemligen södra ock norre Wijken, som egenteligen heter Foss-Lag-Ting. Sen tingtade Lagmannen med then andra halfwa Lagsagun uti Bahus-Tracten, utan twifwel på Wedbacka Gästgifware-gård, som nu mäst kallas Färie-Staden in under Bahus Slott, hållandes jag så före, at hela Lagsagun, nemligen så wäl then delen, som ligger emellan Göta-Elf, Bahus ock Uddewald, innehållandes en del af Hisingen, Fräkne, Tiöm ock Oroust, som ock then norr om Uddewald belägne delen Söder eller Sunnerwijken ock Norrwijken, hafwa i gamla Tijder want kallade Foss Lagsagu alla tillhopa, emedan bägge delarne hafwa altid hafft en Lagman, fast än han war pliktig för Almogens Beqwämlighet skuld at tingta en gång om året på 2:ne Ställen, tu följe af Norrwijkens Lag loco citato.

Hwilket til at tro föranlåtes jag theraf, at the mäste orterna, som af Foss ock Eifra Foss hafwa sina Namn, finnas i then Tracten från Bahus till Uddewald, ock så nämde warda af bägge Fossarne (Eifra ock nedra Foss at Eidi) uti hwilkas Neigd the bo, men är sedan så småningom ut u wanan at kallas Fosse eller Foss sedan Bahus-Slott är bygt ock Bahus-Län ther effter sedan kalladt: Men Wijken ther emot, såsom längre borta från Slottet beläget, har alt hijtin til behållit sitt urgamla Namn, dock allenast hwad Lagsagun angår, ock wordet kalladt Foss-Lagsagu.

Nu kommer jag här på at egenteligen berätta hwad jag wet, hördt ock läsit om thetta Foss Pastorat, kunnandes i Sanning säga, at, ibland alla Pastorater uti Sunnerwijken, är wisserligen thetta thet bästa ock wackraste, dels i anseende til thess härliga Situation ock Belägenhet på en högd med Lundar ock skiöna Trägårdar här ock ther särdeles wid sielfwa Prästegården ock Bäckewalla, ther Comministern sal. Herr Anders Alander, en i Lijfstijden hederlig Prästman ock then äldste, om icke i hela Stifftet, dock här i Bahus-Län, ther bodt icke långt från Landswägen: dels i Betracktan af thet härliga Laxe-Fisket, Sågar ock Qwarnar, som höra mäst Uddewaldsboerna til, ock thessutan Saltkiällan, ther Engelske ock Hollänske Skepp lägga til ock taga in Brädes-Last, Juffer, Spijror ock Biälckar: dels i synnerhet för the höge wälmågende Härskaper ther äro på Thorby ock Bråland, som på alt Sätt hedra ock fägna sin Präst, särdeles när han them är til Nöije ock wälbehag, hwar af nu warande Pastor Herr Lars Eckersten, som är så lyckelig ock medelst sitt wackra upförande förwärfwat sig allas ynnest ock kärlek, har sig at hierteligen hugna ock glädia gifwe Gud än många år til Guds Äro ock hela Församlingens upbyggelse ock Salighet!

Thetta Giäl är belägit i Tunge-Härad, som utan twifwel fådt sitt Namn af then udden i Foss Sockn, som i södwäst skiuter ut åt Salt-Siöen emellan bägge Fiolarna Saltkiäls Färle ock fiolen ock kallas Tungenäs, emedan then nästan lijknar en Tunga, men ther emot förer i sitt Sigill en häst, utan twifwel therföre, at gode hästar ther påläggas medelst god Betesmarck ock finnas til Salu, eller at the i the höga Backar ridit häste-Ske ock wijst sig hafwa bästa hästar.

Sielfwa Häradet består af thetta ena Giäl, som fordom want större til Hemmantalen, än thet nu är ock består allenast nu förtijden af 149 1/4 Hemman i Stället för 158 Hemman, hälst 8 eller 9 hela Hemman i Farle-Gräntz sen blefwo, medelst Kyrckoherdens Herr Owe Tegners bearbetande, lagde till Bro Pastorat, medelst then höga Nåd han stod i hos sal. Gen. Fält-Marskalcken Gref Aschenberg, hwilket skedde i sal. Kyrckoherden Claes Nilssons Tijd 1682. Fordomdags har thetta Giäl, bestående nu för tijden af 3:ne Socknar Foss, Swarteborg ock Håby, warit fördelt i 2:ne Pastorater, så at Foss Moderkyrckan ock Håby Annex warit ett Giäl ock Swarteborg Moderkyrckan med thess Annex Tosse thet andra, hafwandes altså hwarthera hafft sin Pastor: Men på hwad Tijd thesse 2:ne Pastoraten äro reducerade till ett, antingen i Påfwedömmet eller effter Lutheri Reformation, ther om kan man ingen underrättelse få. I medlertijd betalar Swarteborgs kyrcka alla onera, lijksom en annan Moderkyrcka, hwilcket af Kyrcke-Räkenskaps Böckerna ses kan, sen Tosse Stenkyrcka, Annexan under Swarteborg wardt raserad ock ödelagd, så at allenast några få Rudera effter henne synas, lijkwäl behåller Socknen sitt Namn effter kyrckan ock nämnes än dag uti Jordeboken, Swarteborgs ock Tosse-Socknar, samt thet 1/4 dels Prästebols-Hemman, som ligger tätt wid Rummet, ther kyrckan stådt, lijtet mer än 1/4dings wäg från Swarteborg Söder ut wid Lieut:s Bostället Bräcke, kallas Tosse-Marck. Man will ock hålla före, at Swarteborgs Giäl något längre tilbaka hafft then 3:die kyrckan benämd Aspång, effter hwilken Aspå'ngs-Gårdar än skola fådt sitt Namn, hafwandes Giästgifwarn Claes i Swarteborg, på min förfrågan här om, mig berättat, thet han sedt gambla Skrffter om Aspångs-kyrcka; Men som jag them intet kan få ock Herr Kyrckoherden Eckersten, som mig mycket uplyst, här i kan intet ge mig Besked eller wijsa något Spor, hwar kyrckan stådt, nödgas man låta henne ligga i sin Mull ock blifwa aldeles begrafwen i thet långa Tysthetz Mörcker.

Här effter blef tå Foss Moderkyrckan allena, som så kallas på Norska ock swarar emot thetta swänska ordet Forss eller Ström, i anseende til then starckt strömmande Älfwen Örekijl, som then fordom kallades, men nu Qwistrums Älf, ther i Sågorna med Miöl- Qwamarne stå til en stor Myckenhet, ända ned til Qwistrum åt Saltkiällan. Eller kan hända at thetta Foss Giäl har fådt sitt Namn af thet swänska ordet Foss 1. stålt, dierf ock frijtalig, emedan the i Foss fordom boende på thessa härliga Lägenheter blefwit ganska rijke ock mäktige ock altså Fosse ock store på sig, ty Guth macht Muth, säger Tysken.

Thenna Foss kyrcka, som under Ofreds-åren war mycket förfallen, på gammalt Catholiskt Sätt bygd, är nu under Herr Pastor Eckerstens berömwärda Flijt ock Sorgfällighet så wäl som Swarteborgs ock Håby kyrckor ombygde ock satte i godt Stånd. Moderkyrckan Foss är icke allenast förlängd, med Tegel-tak försedd, innan til hwälfd ock med nya Stolar samt Läktare inredd, utan ock i Öster bak om Altaret förökter med en ansenlig Sacristia, ther i alla ornamenter af kyrckans Skrud samt alla 3 kyrckornas Medel under 3 Lås i wäl förwarade beslagne Eke-kistor stå tillika med Regimentz Cassan för 2:ne Compagnier til en behagelig Tijd.

I thenna Foss kyrcka är Altare-Taflan härlig ock Altare-klädet galoneradt af sal. ofwerste Liliehök ock thess Grefwinna förärdt, men Predike-Stolen, Funten och Kyrcke-Skruden, af ringa wärde, icke eller finnes ther på några Åretal eller Märckwärdigheter, utan allenast på klockan, som nu hänger i en förlorad Klocke-Stapel, tils Tornet blir effter Förslag upbygt, står A:o 1613 af Christen Christensson Lemvig. Men i Choret ligger ut med Altaret en gammal Grafsten med en nästan oläselig Skrifft, then månge lärde Män sedt, men ej kunnat utreda, förn 1728, tå Doct. Eric Benzelius på visitationen, såsom wå'r gode Biskop, besåg then så wäl som jag ock förklarade samma Skrifft, hwilken är sålunda:

HÆR: HWILIR: VNDER: BONA: THORES: SYMVNDARSON: ÆRLOGH: MANDZ I: WIKINDI: ER: ÆNDADES: ANNO D:NI MCCCX - - OCTAVA: EPTIR: LAVARTZ: MESSON.

Thet är:

Här under hwila Thores Sämunderssons Been, hwilken war en hederlig Man i Wijken, som dödde år 1310 på 8:de dagen effter Lars-Mässa.

Hwar af slutes, at han utan twifwel want Kongens Befalningshafwande eller Länshöfdinge i Wijkorna.

Thess utan finnes ock i Foss kyrcka på gången, så wäl som i Choret åtskilliga Grafwar, dock utan Lijkstenar, men murade, uti hwilka förnäma Lijk må warit begrafne, hälst Herr Pastor Eckersten berättat, at, wid en ock annan Grafs öpning, har händt, at icke allenast en starck ock liuflig aromatisk Lukt, såsom af balsamerade kroppar stigit up af Jorden, utan man har ock funnit undertijden Crucifixer gutne af Mässing, men warit fordom starckt försilfrade, hwar af Herr Kyrckoherden har ett i förwar, samt Stycken af konstigt utarbetade ock förgylte Mässings-Plåtar, jämwäl Stycken af starckt förgylte ock försilfrade Eke-kistor &c. Hwilket alt å daga lägger, at förnäma Lijk ha want ther fordom jordade ock begrafne.

Tätt wid Foss kyrcka ha ock fordom stådt publique hus/ theräst ock Foss Lag-Ting många år ock Tijder ther effter blef hållit, kunnandes man ännu se Tomterna, hwaräst husen stådt ock kallas Tings-Högarna, hwar under låg fordom then stora Kongs-Ängen (som nu brukas under Ofwerst-Lieuts Bostället Bråland) hwilken gamble Män berättat hafwa egenteligen hördt til Lagstolen, then Lag-Mannen nyttiat för sina hästar.

Eljest finner jag af Norska Handlingar huru som en Norsk Kong, wid Namn Osten Haraldsson år 1157 i Feigd mot Kong Ingi, blef af thess Höfwitzman Simon KaIf dräpt wid Foss kyrcka på en Helge dag, tå han af the sina 1200 Man war förlåten ock stod sielf annan allena wid kyrckan, men fick likwäl Lof at, effter Begäran, först bewijsta Gudstiensten, hwarpå Simon KaIf lät hugga honom i kors, som han begärte emellan Hälarna ock begrafwa honom i Foss kyrcka i Wijken mitt på Kyrcke-gålfwet, som dock ej är at se eller finna, ock säges han ha warit en helig Man; ty ther som han blef huggen ihjäl ock Blodet kom på Jorden, språng en källa up i Öster, som kallas korskälla, ock en annan under Bärget strax wid kyrckan i wäster, ther hans Lijk stod om Natten: Af then förra, som kallas Östens källa, ha sjuka Folck fordom druckit och blefwit friska, warandes än i dag wid Mackt, dock utan wantro ock widskepelse, ock är ther öfwermåttan godt watn, thet jag offta drucket, tå jag want i Foss, både kalt ock warmt till Thée.

I thenna Socknen ligger icke allenast thet skiöna Säterij Thorby eller Thoresby sal. Grefwinnan Aschenbergs, som hade öfwerste Liliehök ock dödde 1738 på sitt 96 år, hafwandes thess k. doter Fru Ofwerstinnan Meck thet nu fådt i Arf effter thess död: Thet är öfwermåttan wäl belägit ut med Gulmars fiolen ock Salte-Siöen mitt i en skiön Skoge-Lund med stora Trägårdar ock andra härligheter beprydt, dock af Trä wäl upbygdt; utan ock fins här thet skiöna Ofwerst Lieutenantens Boställe, som kallas Bråland ock thet ther under liggande Capitains Bostället Falby, them nu förtijden Herr Ofwerst L. Baron Georg von Köhler har på sin Lön: Bägge hafwa war, för Reductionen i Kong Carl then XI :tes Tijd, Gouverneuren på Bahus Harald Stake tillhörige ock öfwermåttan wäl belägne; ty Bråland ligger, up wid Sågorna i ÖrekijIs eller Qwistrums Älf, hafwande 2:ne årligt gående stora Qwarnar både til eget Hus-Behof som ock mot Tull at mala för andra, som är en stor Förmån, jämte god Åker ock Äng: ock Falby är beläget i Skogen wid Salt-kiällan, hwaräst särdeles i tork-år fås öfwerflödig skiön Lax med Wad. Bägge äro i Herr Ofwerst-Lieues Tijd satte i ett godt Stånd wäl upbygde ock rödfärgade med Tegel-tak jämte Trägårdar ock härliga Lundar.

Thess utan hafwa Uddewaldsboerne, the rijkaste ock mäktigaste Köpmännen, som äro ägare af the Sågor til största delen här stående; utom Herr Major Lilienschiöld, boende på sitt Odals- ock Rust-hålds-Hemman Hede i en ansenlig Herrebygning, giordt stor kostnad på wackra hus hela Älfwen ned til Salt-kiällan.

Utom Giästgifware-Gården Qwistrum, hwaräst effter sidsta Feigden 1719 äro upbygde, jämte then höga, långa ock kostbara Broen öfwer Älfwen, til hwars underhåld the resande alt sen måst ge Bropenningar, härliga stora Tings-hus med Tegel-tak mitt emot sielfwa Giästgifware-husen, äro ock på Salt-kiällan ock Sanden, som så kallas alla the månge hus hela Stranden ned igenom ut med Landswägen, ther Skeppen från Holl- ock England utom wåre egne lägga til ock taga in Brälast &c. äro (säger jag) ock wackra hus upbygde, så at hederligt Folck kan ther wäl giästa i.

Mera kan jag mig intet om Foss Sockn ärhindra, hwarföre wil jag mig nu förfoga til Annexernas Beskrifning ock aldraförst Håbys, som i gambla dagar kallades Hålby, kan ske therföre, at thet Kongeliga Håfwet i Swarteborg hafft thenna lilla Byen anslagen til sin Fatabur ock Håf-Stat ock altså kallat then sedermera Hålby eller per crasin, abjecta litera f för thess lättare utmäle, Håby.

Thenna Socknen är ganska lijten, särdeles sen 9 hela Hemman i Färle-Gräntzen blefwo lagde til Bro Pastorat som förr bemält är, så at hela Socknen består allenast af 26 hela Hemman, alla goda seminanter til Aker, Äng ock wackra Lundar wäl belägne mäst ut med Landswägen emellan Foss ock Swarteborg.

Thess kyrcka af Medellöshet war tilförne helt lijten, mörck ock förfallen, tils hon 1731, genom en öfwer hela Rijket i Nåder bewiljad Collect, blef af nu warande Herr Pastor Eckerstens trogna bearbetande, drifft ock sorgfällighet så godt som af nyo effter nyaste Maneret helt nätt ock wacker af Sten med Tegel-tak på upmurad ock försedd med en ny Klocke-Stapel, rödfärgad ock zijrlig uppå nästliggande Bärg, ther i hänger allenast en lijten klocka utan På-skrifft.

Icke eller märckwärdigt ute eller inne i kyrckan finnes, hwaräst både Altare-Taflan ock Predike-Stolen så wäl som sielfwa Kyrcko-Skruden äro helt gamble ock förfalne, warandes kyrckans Inkomster så ringa, at när Kyrckewärden betalt the årlige utgiffter särdeles til Wijn ock Bröd samt wederbörandes aflöningar, är lijtet eller offta intet öfwer at köpa före til kyrckans Behof, ty har hon ock måst låna wid stora Reparationer nu af Foss, nu af Swarteborg, hwarföre hon ännu något häfftar.

Thenna kyrckan Håby hade så när wid Biskopsvisitationen 1728 blefwit dömd til undergång, effter hon ligger ej mer än 1/4dings wäg från Moderkyrckan ock tå för tijden lutade til ruin ock skulle antingen ödeläggas eller å nyo byggas; Men hela Församlingen i synnerhet sal. Capitain Ruda, som hade sal. Probsten Sethz k. doter till äkta ock bodde på sin Gård Harska ther i Socknen, stodo aldeles ther emot, effter the ther hade sina Förfäders Griffter, woro ther Christnade ock upfödde samt wile ther med them ock begrafwas.

Angående härnäst then 2:dra nu så kallade Annexan Swarteborg, belägen 1 Mij1 Norr ut från Foss, så hette then fordom Raneborg, emedan i gambla dagar war ther ett Slott eller Kongs-gård, hwilken bodde en vice-Roy el. Ståthållare wid namn Knut Rane, efter hwilkens namn icke allenast thenna kyrckan blef kallad iförstonne Ra- neborg, hälst thess Hufwud ock Ansikte i Sten uthuggit är innemuradt öfwer kyrckedörren på Wästra Gaflen, effter the gamlas Sagor ock jag thet med mina egna ögon sedt, utan ock hela Bahus-Län kalladt Rane-Rijke; Men sedan samma Slott blef af Drotningen i Hudt i Tanums Sockn om Natte-Tijd oförmodeligen upbrändt, för thet Kong Rane hade giordt henne Orätt ock öfwerwåld, sade hon wid sitt afwijkande ther ifrån: Nu skal thet ej mer heta Raneborg, utan Swarteborg, hwilket thet alt sedan blefwit kalladt. Thenna Drotningens Namn med flera thess Dater särdeles emot Skottarna, har jag nog sökt af gambla Bref ock Pergamentz-dommar at upleta, men här tils förgäfwes, utan twifwel har hon wait en af de Amazoniske Hieltinnor.

I sal. Probsten Seths Tijd Anno 1708, blef thenna förfalna gambla kyrckan, så godt som af nyo upbygd effter nyaste Sättet med stora Fenster på bägge Sijdor ock Tegel-tak, samt i Herr Kyrcko-herden Eckerstens Tijd 19 år ther effter nemligen 1727 målader rätt wacker up i Hwalfwet eller Taket med allehanda Bibliska Historier ock Sinn-Bilder af Mäster Schiönfelt; Eljest är ock en skiön Altare-Tafla, men en gammal helt förfallen Predike-Stol utan ringaste zijrat ock Prydnad icke eller något märckwärdigt.

Intet Torn är wid kyrckan ännu, som man länge tänckt upbygga, men blefwit förment i thessa oroliga ock swåra nu (Gudi lof) förflutne åren, utan på kyrcke-gården i öster är upbygd en lijten förlorad Klocke-Stapel, i hwilken hänger en medelmåtig stor klocka, then Christen Christensson i lilla Foss låtit stöpa 1618 i Köpenharnbn af Hans Kemmer.

Inga Säterijer eller Herregårdar äro i thenna Socknen, utan allenast ett Capitains Boställe Skiärfwum, som nu förtijden bebos af Herr Capitainen Johan Baptista Pinello, om hwilkens berömwärda Frikostighet jag skrefwit wid Nafwerstad ock Mo, jämwäl ock Lieutenants-Bostället Wästersäter, hwilket innehafwes utaf Herr Rytte-Mästaren Hammar.

Intet märckwärdigt wet jag här mer, utan på Stenehed 1/2 Mij1 Norr om Swarteborg, theräst Regimentz-Möte hålles med Bahus- Läns Gröna Dragoner, så wäl som Mönstring mäst hwart 3:die år, finnes en hop höga stora upreste Stenar, jämwäl många i rätt ordning upkastade Jordhögar, hwarom jag i 1:sta delen gifwit mitt omdömme. Så är ock en förträffelig skiön Kiälla i en diup dal wid Dingle 1/4 wag från Swarteborg i Söder, hwars Åder är så stor, som en Arm ock förthenskuld rinner så starckt, at hon aldrig fryser eller blir läns eller tom, thess watn är så klart ock wälsmakande, som jag thet på något Ställe känt.

Inga fler Pastores tilbaka har jag utur garnbla Skrifter ock Documenter, igenom Herr Kyrckoherdens Eckerstens goda tilhielp, kunnat utleta än thessa:

1 Herr Ammund, hwad år han kommit til, wet man intet, dock har han lefwat wid Slutet af Slotts-Herrens på Bahus Herr Claes Bildes Tijd nemligen 1540 til 51.

2 Herr Christen, som want Pastor i Slotts-Herrarnas Ottensson Totts ock Jöns Vlfwetands Tijd ifrån 1552 til 1566.

3 Herr Nils uti alla 3 Peder, Hindrich ock Hannibal Gyllenstiernornas Tijd til år 1595.

4 Herr Mogens eller Måns therifrån til 1620.

5 Herr Jens Jensson från 1621 til 1646.

6 Herr Peder Lauritzon från 1647 til 1658.

7 Herr Christopher Ifwarsson från 1660 til 1668.

8 Herr Claes Nilsson från 1669 til 1695.

9 Herr Mag. ock Prob sten Andreas Seth, som hade want Hist. & Poeseos Lector Gym. i Giöteborg, kom til Pastoratet 1697, blef Probst effter sal. Probsten Pinck i Tanum 1709, lefde tils 1725, honom succederade d. 10:de Herr Lars Eckersten år 1726, som än lefwer med Församlingens Nöije ock Wälbehag.

Effter ingen af alla finnes några Skriffter, mer än effter sal. Probsten Seth, hwilken, såsom en god Poet, giordt åtskilliga Bröllopsverser ock Grafskriffter jämwäl andra Slag på latinsk vers, bland hwilka i synnerhet fins hans Lusus poëticus in Leonem, in alias Siluas temeré irruentem & ab alio Leone strenué repulsum, skrefwen öfwer General Lövendahls Infall år 1711.

4 Om Krokstads Giäl.

Sörbygdens härads sigill

Thetta Pastorat, som är belägit i Sunnerwijken ock Sörbygdens Härad ock gräntzar dels in til Dal i Oster ock Norr, dels mot Nafwerstad i Wäster, dels ock til Håby Sockn i Foss Pastorat i Söder, består af 3:ne Socknar ock 96 hela Hemman; Moderkyrckan heter Krokstad ock Annexerne Hede ock Sanne.

Hwar af Häradet så wäl som kyrckome hafwa fådt sina Namn, går på gissning ut: At Häradet kallas Sörbygd, kan wara antingen ther af, at thet ligger respective i Söder emot the Härader i Norrwijken, (hwilket nog är troligt) eller, som Herr Kyrckoherden Höök menar, af Söer eller Får, effter ther i Bygden har altid want ock än är godt Bete ther i Skogsbygden för Getter ock Får, som ther på Landet, ock öfwer hela Bahus-Län, kallas Söer, per crasin vel contracté Sör, hwarföre ock en Gård thersammastädes heter Sörbo, hälst på thet stora ock goda Hemmanet är god lägenhet at föda Sör ock Getter, som med ett ord ihop kallas här Fänad, med the store Creaturen, Boskap: Förthenskuld är ock Häradetz Sigill en Ko eller en Oxe; ty hwar mycken Boskap är, ther är ock mycken Fänad af Sör ock Getter, eller Får ock Bockar.

Hufwud-kyrckan Krokstad (på Danska Krogstad) har utan twifwel fådt sitt Namn af Krok, på latin hamus, som the Danske kalla krog, emedan fordomdags, innan the weste af Not ock Nät, ha the dels i then stora genom Pastoratet flytande Älfwen (som ther i flåtas alt Timmer ock Såge-Stockar ned til Qwistrums Sågar, hwar om mer wid Foss Pastorats Beskrifning) dels i the fiskerijka Sjöar, brukat mer än annorstädes Fiske med Krog på Danska, eller krok på Swänska, så at för Fiskarena ther uppe har warit rätta stad eller Stället at fiska färsk insiö-Fisk med Krok, ock så är thet, effter mitt omdömme, kommit at kallas Krokstad eller Krogstad, thet är ett Fiskerikt Ställe at fiska i: Men Herr Kyrckoherden Höök menar at thet heter effter then krokota Älfwen, som rinner twärt igenom Giället ned til Sågorna, eller ock för thetta Pastoratet ligger så afsides bort i en krok från Landswägen ock at inga många resande komma tijt, utan the som ha ärende till Krokstad, hwar til jag wäl gofwo mitt Bifall, om thet icke på Danska skrefwes med g Krog-stad för Krokstad: ty fast krokot på Danska skrifwes kroged ock kraged äfwen med g för k, som mäst brukligt är, i alla ord, så synes dock thetta wara mer twungit, än thet förra; men lämnar alt i sitt fulla wärde.

Hede Kyrcka, som är belägen på en utmarck, har wäl fådt sitt Namn ther af; ty thet man kallar up i Swerige utmarck, kallas här på orten en Hee eller Hed, ock är ej owanligt nämna kyrckan, tå hon är upbygd, effter Rummet, ther hon står uppå.

Sanne-kyrcka har wäl fådt sitt Namn antingen af Sjön, som så kallas Sanne-Siön medelst thess rena Sandbotn, eller ock för thet hon är upbygd på en Sandmo.

Man kan ej få weta, på hwad Tijd ock af hwilken thessa kyrckor, som til intet Helgon finnas wara inwigde, äro upbygde: dock är troligt, at thet skedt i thet 900 året effter Christi Födelse uti Kong Harald Haldanssons Tijd, som sen kallades Harald Haarfager, medelst thess wackra hår, som Abschalon, ock war then första Enwålds-Kong i Norrige.

I hans Tijd bygdes mäst alla kyrckor up här i Bahus-Län ock altså thesse i Krokstad med. Men som the woro små ock mörcke i förstonne bygde, så blefwo the i sal. Kyrckoherden Jochum Plates Tijd satte i godt Stånd, nemligen:

Krokstads Stenkyrcka större bygd på nytt Mander både til Chor, ock sielfwa kyrckan, 1702. samt Sanne-kyrcka af Trä aldeles å nyo igen upbygd ock 1727 blef Hede kyrcka af Trä rätt wackert upbygd med Tegel-tak ock af Herr Probsten Bornander inwigd. 15 Oct. 1730.

Krokstads Kyrcka är hwälfd ock wackert målader jämwäl Läktaren, lika så Hede-kyrcka, dock utan Målning hit tils, men intet Sanna af Medellöshet: dock äro the alla försedde med Altare-Taflor ock Predike-Stolar i ringaste Måtto, samt Klockor, dock små en wid hwar kyrcka, förutan Kalckar ock Patener, på hwilka intet märckwärdigt finnes, utan står allenast åretalen på then gambla i Krokstad, at hon är giord 1587 ock then nya 1625, tå Kyrckan ock blef 1sta gången målad.

Inga Epitaphier, Run- eller Grafstenar finnas, af hwilka något märckwärdigt kan hämtas, utan några Rijtningar, som fordom kalides Will-Runer, men sedan Doct. Olai Celsii Far Professor Magnus Celsius, genom ett fulcrum eller Strek, som han lade til hwar Bokstav, hittade på öfwermåttan artigt at läsa them, kallades the Runae Helsingicae, eller Helsinge-Lands Runer, hwar om nu warande Bergm. i Skåne Hr. Eric Benzelius nepos i sitt wackra berömmeliga Wärck, kalladt Periculum Runicum förmäler, ty kan hända at thenna Tracten intet warit för, Bärg ock Skog skuld af någon then Tijden bebodd, at the west af några Runer, ock om ther några want, så äro the så wäl som up i Swerige, effter K. Oluf Skott-Konungs tijd, Påfwen til wiljes antingen nedgräfne eller bakwände i Kyrcko-Murarna insatte, på thet the nys omwände Hedningar til then christeliga Tron icke skulle å nyo intagas eller ther af förargas.

Fordom bestod hela thetta Pastoratet af 110 hela Hemman, dock Prästegården inneberäknad samt alla små 16- ock 8:dels Hemman: Men nu äro the förmedlade fil 96 1/8, som förr berättadt är, hwilka gifwa årligen i Tijonde 82 1/2 Tunna så til Cronan, som Kyrckan ock Prästen, samt i Landskyld i ett för alt contant å 3 dal. Tunnan til Kyrckorna 26 dal. 7 öre S:mt ock lika så mycket til Prästen.

The. Präster, som man kan minnas hafwa warit i Krokstad, äro följande.

Then 1:ste effter Reformationen har want Herr Nils Pors, hwars Namn man funnit på en Tage-Zedel af år 1575 d. 5 Apr.

Then 2:dra Herr Per Udbenei, som war en lijten Tijd Pastor i Krokstad.

Then 3:die Herr Nils Bagge, hwars hustru hette Anna Fredriksdoter, som fölgde sin Man til thet mordiska Barnsölet på Långöen, ther han af en Bonde blef dödad med 5 å 7 knifstick, hwaröfwer hans hustru Anna Fredriksdoter blef så förskräckt, at hon fick Missfall med sitt första Barn ock hade altså inga Barn med sin Man Herr Nils Bagge, hwars Bror har utan twifwel want sal. Probsten Bagges Far i Mastrand. Thenne Mördaren, som så jämmerligen mördat sin Präst, kom änteligen then gången undan på Flykten; Men blef fredlös så wäl här i Bahus-Län, som öfwer hela Dal ock Wärmeland, ock uppehölt sig i stora Skogar med skiutande af allehanda Wildt, som förekom: Omsider kom han i följe med en annan fredlös Man, som hade stulit ett Sille-Nät wid Mastrands stora Sillefänge i gambla Tijder ock therföre, effter the tå warande Förordningar, blef fredlös; ock som thenne senares Missgärning icke höltz wara så grof, som then förras, hade han något tryggare omgänge med Lands-Folket, än then förra (Mördaren Menar jag) ock altså försålde alt thet wildt han skiöt. Änteligen uptäkte han hemligen sig weta hwar Präste-Mördaren hade sin Kula uti Skogen, ty thenne brakte til Mördaren alt sitt uppehälle, hwarpå honom försäkrades, at ther han kunde skaffa thenne Präste-Mördaren lefwandes i Menniskiors händer, skulle han genast komma på frij Fot igen ock aldrig bli tiltalter för Sille-garnet han hade stulit; i anseende här til samråddes han med 10 st. stora starcka Karlar, som fölgde honom något lijtet effter uti Skogen till Mördare-kulan; ock på thet the thesto bättre skulle kunna råda wägen tijt effter honom, hade han förskaffat sig några ärter, them han under gångandet lät så småningom rinna ned på Jorden til Rättelse hwart hän the skulle gå ock stanna, ther han hade lagt en hand full ärter; ther effter gick nu han först in i kulan til Mördaren med then förskaffade Provianten till uppehälle, ock the andre effter aftal stodo så länge utan före; Men tå Mördaren, som hade på Bordet liggande 3:ne st. laddade Bössor ock försedde med nytt Fängkrut samt under Bordet 2:ne skarpa yxar, gick afsides i ett annat litet Rum til at tappa Öl åt sin Cammerat, spottade han på Fängkrutet i alla 3 Bösserne ock wid Mördarens återkomst suckade ock sade: Ack huru länge skal thetta wårt usla Lefwerne ock Tilstånd wara? Jag tror bäst wara, at wi godwilligt gå til Prästen ock bekänna för honom ock Dommaren wår Synd hwar för sig, tå Straffet blefwo lindrigare kan hända. Öfwer thetta Talet häpnade Mördaren ock sade: Jag tror, at tu wilt förråda mig ock i thet samma tog till Bössan; Men then andre sade: Huru wil jag förråda tig, som är i samma Fördömmelse? Ock tå Mördaren ther på lät up Fängkruts-Pannan, blef han warse Fångkrutet wara wått, lutade altså ned at taga yxen under Bordet, men i thet samma hade then andra sin yxa wid handen ock slog Mördaren i hufwudet, at han stupade, samt tillika ropade åt sina utestående bestälte karlar, hwilka strax kommo in ock fängslade Mördaren, som sedan med förhärdadt hierta sade til then andra: thet tu gaf mig, hade jag ärnat tig. Han blef altså af Ofwerheten dömd at råbråkas ock steglas, hwilket ock skedde wid Haijums Bro uti Sörbygden ock Krokstads Socken.

Ordsaken til thetta grufweliga Mordet ock therpå följande faseliga, dock wälförtienta Straff, har thenna want: Mördaren, som hade warit en Tijd misstänckt för en annan Mans hustro, kom til olycka på thetta Barns-ölet med Herr Nils Bagge, skiönt han samma dag warit wid Guds Bord, tå Prästen tog sig tilfälle at tala öfwer Bordet til then Bonden, som honom om Afftonen sedan mördade: I dag ha 2:ne unga drängar, så wäl som I, want til Herrans Natward, hwilka woro hwar andra så lika, som the hade bägge en Far, nemligen tin Son ock tin Grannes Son; hwilka ord så rörde hans hierta (jag menar Bondens) at han, som hade giordt thet ena onda, dubbelt hor, blef strax af Satan ock then misstänckta Qvinnan upäggad at föröfwa slikt Mord på sin egen Präst ock Siälesörjare för Sanningen skuld, hwilket alt Herr Kyrckoherden Giädda i Nafwerstad hördt af sin sal. Far ock jag sen af honom såsom en sanfärdig skiönt ynckelig Tragoedia.

Then 4:de Herr Anders Wingård, hwilken tog Baggens Äncka ock aflade med henne en Son ock några döttrar: Men effter Sonen wid Namn Gunner hade intet Lust at läsa, blef han en Bonde ock war Far åt salig Herr Hans Wingård, som war Capellan i Qwille ock dödde 1734. Thenna Herr Anders Wingård mötte en Påska-Morgon, tå han skulle resa til Hede kyrcka, 2:ne Trullkonor ridande, then ena på Prästens bästa Plog-Oxe, then andra på en Warg: then förra hette Elin i Löfrij, then senare Börta i Bottels- eller Bodolfsröd. Prästen wände på sin häst ock såg effter thesse underlige Ryttare, men i thet samma kringwärfdes af en särdeles orcan ock wäderwirfwel, dock kom han lyckeligen til Hede kyrcka ock förrättade wäl i Början Gudstjensten, men tå han i Predikan kom at tala om Christi Upståndelse ifrån the döda ock kallade Guds Barns Resa med Christo en Salighets Resa til Himmelen: Men Satans Barns Resa med Diefwulen en Resa til Helwetet; I dag (säger han) mötte mig 2:ne Qwinnor, som jag wäl kände ock woro mina Gran-hustrur, then ena red på min Plog-Oxe, then andra på en Warg; ock/ fast Prästen intet nämde theras Namn, kom i thet samma han thetta talat, ett sådant hiskeligt wader in igenom Kyrcke-dörren, at Stofft ock Sand blåste hela kyrckan full ock kringrände Prästen i Predike-Stolen så beklageligt, at han blef Mållös ock måste bäras ned af Predike-Stolen ock köras hem, hwar effter han på 3:die dagen afsomnade. Bägge thesse misstänckte hustrur woro wäl i Kyrckan, oaktadt Prästen sedt them samma Påskedags-Morgon på förr omrörde Sätt i Haijums Skogen: Men thenna theras Truldoms konst ock diefwulskap har ej förr blefwit uppenbart, förn i then följande Pastorens Hr. Didrich Achenii Tijd, som ock fick Wingårdens Äncka Anna Fredriksdoter, hwilken ock hade hafft Herr Nils Bagge förut ock altså 3 Männer, then första, som blef mördad, then andra förgiord ock then 3:die war också på wägen at förgöras ock fördränckas; ty tå sal. Herr Didrich Achen skulle fara til Sanne-kyrcka at förrätta Gudstiensten, blef Prästens häst på wägen wid Löfii Bäck, ther then ena Trull-Packan bodde, så hufwudyr, at han lopp så länge omkring tils han stupade med Prästen i Bäcken. Om icke Gud hade beskärmat Prästen ock hans gambla Klockare Swen Rasmusson want honom til hielp, hade Prästen druncknat ock satt Lijfwet til i samma Bäck, men sent omsider blef thenna Pastor, som likwist tient Församlingen ifrån 1645 til 1680 i runda 35 år, äntå förgifwen i en Skål nytt öl, som kallas Buska, så at han måste äntå, medelst Guds tillåtelse, mista sitt Lijf, genom sådana Trull-Packor, hwilka om the woro tecknade, woro the mer än the 12000:de.

Efter thenna Achen, kom Herr Jochum Plate ock blef Pastor i Krokstad 1680 ock tog sal. Achens Stiuf doter Anna Andersdoter Wingård til äkta ock effter thess död then hederliga Matronan Maria Arctandra sal. Kyrckoherden Herr Claes Bruns Efterlefwerska i Skredswijk, om hwars Frägd ock Wett hela Landet witne bär. Thenna Herr Jochum, som inga Barn hade med sina hustrur, lefde här i Krokstad Pastor i 28 år tils 1708, under warande Tijd lät han 1705 måla Krokstads kyrcka.

Til Efterträdare fick han sin egen Broder Herr Bernhard Plate 1709, hälst han ther i många år want Capellan ock tillika Regimentz-Präst wid Bahus-Läns gröna Dragoner: Men dödde effter 5 års Förlopp 1714. Hwarpå Pastoratet, som i 180 år hade hafft til Präster alla innom Släkten, kom til främmande nemligen sal. Pastoren Herr Bengt Dahlberg, som hade förut warit Reg. Pastor ock sen Capellan i Uddewald en lång Tijd ock blef benådad med Kongl. Fulmakt 1715, men dödde 1726.

Therpå kom åter en främmande Vplandus, nu warande Kyrcko-herde Herr Peter Schvante Höök 1728, sen han förut hafft åtskilliga Bestälningar i Stockholm wid S. Clarae Schola, wid S. Oloff Adjunctus:Håf-Predikant uti thet Höggrefl. De la Gardiska Håfwet ock sen Regimentz-Pastor wid Bahuslänska Dragone-Regimentet, hafwandes med stor Flijt ock omsorg satt thetta Pastoratet så wäl som thess Antecessorer i tämmelig wackert Stånd, medelst god Kyrcke-Disciplin, i synnerhet är han at berömma för thet han låter sal. Past. Dahlbergs Äncka få 30 dal. S:mt, hälst sal. Bernhard Plates Äncka än lefwer ock bor på Äncke-Sätet, hafwandes ock låtit nyligen upbygga Prästegården så wäl som sin egen Frälsegård Kneckeröd näst in til Capellans-Bostället Rö, ther hans gode ock trogne Comminister Herr Johan Appelberg bor, hwilken icke allenast lefwer i godt Förtroende med sin Kyrckoherde utan ock troligen upwaktar Guds Församling.