Skillnad mellan versioner av "Historien om Munkedals skolor i årtal"
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Lennart (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Historien om skolor i Foss i årtal 1537 I Danmark/Norge kom detta år en lag som säger att klockaren i va med att undervisa barn i katekesen en dag i veckan. 1686 Ny svensk kyrkolag som påbjöd att prästen skulle se till att dränga klockaren riktig skolmästare. 1832 Carl Gustav Ekman efterträder prosten Lönberg som kontraktsprc till 1851. Han arbetade med stor energi för att skapa fun...') |
Lennart (diskussion | bidrag) (Länk) |
||
(6 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
Historien om skolor i Foss i årtal | Historien om skolor i Foss i årtal | ||
1537 I Danmark/Norge kom detta år en lag som säger att klockaren i | 1537 I Danmark/Norge kom detta år en lag som säger att klockaren i varje socken skulle biträda prosten | ||
med att undervisa barn i katekesen en dag i veckan. | med att undervisa barn i katekesen en dag i veckan. | ||
1686 Ny svensk kyrkolag som påbjöd att prästen skulle se till att | |||
1686 Ny svensk kyrkolag som påbjöd att prästen skulle se till att drängar och pigor kunde läsa. Nu blev | |||
klockaren riktig skolmästare. | klockaren riktig skolmästare. | ||
1832 Carl Gustav Ekman efterträder prosten Lönberg som | |||
1832 Carl Gustav Ekman efterträder prosten Lönberg som kontraktsprost och verkade sedan mellan 1831 till 1851. | |||
Han arbetade med stor energi för att skapa fungerande skolundervisning. Vid en sockenstämma 1832 lyckades | |||
han få sockenborna att besluta om en skolmästare som skulle ambulera mellan tio rotar. En månad om året | |||
1833 Vid sockenstämman i början av detta år behandlades skolfrågan | skulle undervisning pågå i varje rote. | ||
många invändningar. Man vill inte upplåta lokaler eller anställa | |||
dock att själv ordna skolfrågan utan att tillfråga församlingen. Nu | 1833 Vid sockenstämman i början av detta år behandlades skolfrågan åter. Nu kom sockenborna med | ||
deranden Peter Skoglund, som förut sysslat med privat | många invändningar. Man vill inte upplåta lokaler eller anställa en lärare. Kyrkorådet beslutade | ||
Socknen indelades i fyra undervisningsdistrikt och i vart och ett | dock att själv ordna skolfrågan utan att tillfråga församlingen. Nu tillsattes skolmäster, förre stu- | ||
deranden Peter Skoglund, som förut sysslat med privat undervisning i socknen. | |||
Socknen indelades i fyra undervisningsdistrikt och i vart och ett pågick en månad. Detta var | |||
en fattig friskola. I varje distrikt var det 40 - 5o elever | en fattig friskola. I varje distrikt var det 40 - 5o elever | ||
Peter Skoglund verkade åren 1834 - 1836, Skolmäster Broman | Peter Skoglund verkade åren 1834 - 1836, Skolmäster Broman Lech åren 1838-1839 och | ||
Hans Winberg 1841-1846 | Hans Winberg 1841-1846 | ||
1842 Kontraktsprosten Carl Gustav Ekman sammankallade | |||
till Gällstämma. Han yrkade på inrättandet av fasta skolor | 1842 Kontraktsprosten Carl Gustav Ekman sammankallade församlingarna i Foss, Håby och Svarteborg | ||
hade råd med detta. Vid gällstämman fattades inget beslut om | till Gällstämma. Han yrkade på inrättandet av fasta skolor eftersom han ansåg att församlingarna | ||
men man beslutade att dela upp pastoratet i två skoldistrikt. Foss | hade råd med detta. Vid gällstämman fattades inget beslut om fasta eller ambulerande skolor | ||
Svarteborg och Tose bildade det andra distriktet. | men man beslutade att dela upp pastoratet i två skoldistrikt. Foss och Håby bildade ett distrikt | ||
Svarteborg och Tose bildade det andra distriktet. | |||
1842 Allmänna skolstadgan kom detta året. | 1842 Allmänna skolstadgan kom detta året. | ||
1843 Foss fick sin första skolstyresle. Den bestod av nio ledamöter, en | |||
Första sammanträdet hölls 14 juni. Prosten Ekman föreslog att | 1843 Foss fick sin första skolstyresle. Den bestod av nio ledamöter, en från vardera av socknens tio rotar. | ||
gårdens ägor samt att två ambulerande skolor skulle inrättas. | Första sammanträdet hölls 14 juni. Prosten Ekman föreslog att det skulle byggas en skola på Präst- | ||
till en framtida skola skulle | gårdens ägor samt att två ambulerande skolor skulle inrättas. Frågan sköts upp till 1847 men pengar | ||
1846 jan Beslutades äntligen att anskaffa lämpliga skollokaler, en i varje | till en framtida skola skulle avsättas årligen. | ||
skulle den ambulerande skolan hållas. Man hyrde skollokalerna. | |||
intresserade män att bli till lärare. Endast två anmälde sig. Det | 1846 jan Beslutades äntligen att anskaffa lämpliga skollokaler, en i varje rote i de tre skolområdena. Där | ||
Röstorp. De fick genomgå seminarium i Göteborg en termin | skulle den ambulerande skolan hållas. Man hyrde skollokalerna. I pastoratets kyrkor kallade man | ||
intresserade män att bli till lärare. Endast två anmälde sig. Det var Hans och Carl Winberg från | |||
Röstorp. De fick genomgå seminarium i Göteborg en termin med start februari 1847 | |||
1847 23/3 Till sockenstämman inlämnades förslag om byggande av en fast skola. Allmogen ville dock inte gå | |||
med på något skolbygge och frågan sköts upp. | |||
1847 15/7 Den lagstadgade folkskolan i Foss och Håby började sitt första verksamhetsår. Skollärare Carl | |||
Winberg undervisade i första skolområdet. Hans äldre broder Hans Winberg undervisade i andra | |||
1847 23/3 | |||
med på något skolbygge och frågan sköts upp | |||
Winberg undervisade i första skolområdet. Hans äldre broder Hans | |||
skolområdet. | skolområdet. | ||
Till skolmästare i tredje skolområdet valdes seminaristen Johan Carlsson | Till skolmästare i tredje skolområdet valdes seminaristen Johan Carlsson | ||
1847 | |||
finns särskild utredning av Lili-Anne Sihlberg) var Knut Nilsson och | 1847 Klockartjänsten var ärftlig inom samma släkt. De två sista klockarna i klockarsläkten i Foss (det | ||
sistnämnde avlidit 1847 kom en fullt kompetent klockare Johan | finns särskild utredning av Lili-Anne Sihlberg) var Knut Nilsson och Hans Knutsson. Sedan den | ||
klockarebostället på Säleby. | sistnämnde avlidit 1847 kom en fullt kompetent klockare Johan Pettersson som ocskå övertog | ||
1849 | klockarebostället på Säleby. | ||
fasta skolor, en för varje skolområde. De äldre barnen borde gå i skolan | |||
och de yngre under den varmare årstiden. Problem med att få upplåten | 1849 Sockenstämman behandlade ett förslag från skolstyrelsen, som innebar byggnad av tre mindre | ||
fasta skolor, en för varje skolområde. De äldre barnen borde gå i skolan under den kallare årstiden | |||
och de yngre under den varmare årstiden. Problem med att få upplåten mark för skolorna gjorde | |||
att frågan fick skjutas upp. | att frågan fick skjutas upp. | ||
1856 | |||
1856 Detta år beslöt sockenstämman att uppföra nytt skolhus på Hede. Olaus Olsson i Björid fick upp- | |||
1859 | draget at bygga skolan. Den togs i bruk 1 juli 1857 och dess förste lärare var Carl Winberg. | ||
1859 Församlingarna i Foss och Håby beslutade att uppföra ett skolhus i Håby. | |||
Dess förste lärare var August Pålsson. | Dess förste lärare var August Pålsson. | ||
1865 | |||
omkring 2000 | 1865 Kyrkskolan som låg på andra sidan landsvägen vid Foss kyrka mitt emot Sockenstugan. Huset revs | ||
Nedre Lycke skola togs i bruk detta år | omkring 2000. | ||
Nedre Lycke skola togs i bruk detta år (numera privatbostad). Den förste läraren är Johannes | |||
Wilen. | Wilen. | ||
1880 | |||
1884 | 1880 En andra skola byggdes på Nedre Lycke. Denan | ||
1885 | |||
undervisade J.e. Johansson. En av hans söner Oscar Heden var omkring | 1884 Stene skola i "Fosskroken" tog i bruk med Anna Bohlinn som lärarinna. | ||
1886 | 1885 Den första fasta småskolan inrättades detta år på "Röe Lycke" dvs. nuvarande Färgarvägen. Här | ||
1901 | undervisade J.e. Johansson. En av hans söner Oscar Heden var omkring 1905 lärare i Stene skola. | ||
församlingshem. detta år byggdes | En annan broder var Gustav Heden, kassör vid Munkedals AB. | ||
Munkedals AB som var | |||
med Föreläsningssalen. | 1886 Saltkällan skola togs i bruk med lärarinnan Josefina Boström | ||
1901 Foss sockenstuga byggs och den inrymde småskola. Huset revs 1982 och ersattes av nuvarande Foss | |||
församlingshem. detta år byggdes även Torreby skola på gården Vässby, den var privat. | |||
Munkedals AB som var i behov av välutbildad arbetskraft lät detta år uppföra den s.k. [[Fabriksskolan]] | |||
med [[Föreläsningssalen]]. Den låg nära Munkedals Herrgård och var i drift till nuvarande Bruksskolan | |||
togs i bruk 1958 | togs i bruk 1958 | ||
1930 | |||
AB m.fl. nu ligger). | 1930 Den siste klockaren som brukade klockarebostället 1/4 mtl Säleby var C- F Nygren. (där Karl Hedin | ||
Om du vill fördjupa dig i historien om Munkedals skolor rekommenderas | AB m.fl. nu ligger). | ||
och läsa boken "Folkskoleväsendets utveckling | |||
fakta i denna artikel har hämtats. Sammanställt av : Sverker Balksten | ''Om du vill fördjupa dig i historien om Munkedals skolor rekommenderas att gå in på vår hemsida | ||
och läsa boken "[[Folkskoleväsendets utveckling i Foss socken|Folkskoleväsendets utveckling Foss socken]]" av Erland Forshult 1942, varifrån | |||
fakta i denna artikel har hämtats.'' | |||
Sammanställt av: [[Sverker Balksten]] | |||
[[Kategori:Munkedalsbygden]] | |||
[[Kategori:Munkedalsbygden 20-2]] |
Nuvarande version från 10 augusti 2023 kl. 17.12
Historien om skolor i Foss i årtal
1537 I Danmark/Norge kom detta år en lag som säger att klockaren i varje socken skulle biträda prosten med att undervisa barn i katekesen en dag i veckan. 1686 Ny svensk kyrkolag som påbjöd att prästen skulle se till att drängar och pigor kunde läsa. Nu blev klockaren riktig skolmästare. 1832 Carl Gustav Ekman efterträder prosten Lönberg som kontraktsprost och verkade sedan mellan 1831 till 1851. Han arbetade med stor energi för att skapa fungerande skolundervisning. Vid en sockenstämma 1832 lyckades han få sockenborna att besluta om en skolmästare som skulle ambulera mellan tio rotar. En månad om året skulle undervisning pågå i varje rote. 1833 Vid sockenstämman i början av detta år behandlades skolfrågan åter. Nu kom sockenborna med många invändningar. Man vill inte upplåta lokaler eller anställa en lärare. Kyrkorådet beslutade dock att själv ordna skolfrågan utan att tillfråga församlingen. Nu tillsattes skolmäster, förre stu- deranden Peter Skoglund, som förut sysslat med privat undervisning i socknen. Socknen indelades i fyra undervisningsdistrikt och i vart och ett pågick en månad. Detta var en fattig friskola. I varje distrikt var det 40 - 5o elever Peter Skoglund verkade åren 1834 - 1836, Skolmäster Broman Lech åren 1838-1839 och Hans Winberg 1841-1846 1842 Kontraktsprosten Carl Gustav Ekman sammankallade församlingarna i Foss, Håby och Svarteborg till Gällstämma. Han yrkade på inrättandet av fasta skolor eftersom han ansåg att församlingarna hade råd med detta. Vid gällstämman fattades inget beslut om fasta eller ambulerande skolor men man beslutade att dela upp pastoratet i två skoldistrikt. Foss och Håby bildade ett distrikt Svarteborg och Tose bildade det andra distriktet. 1842 Allmänna skolstadgan kom detta året. 1843 Foss fick sin första skolstyresle. Den bestod av nio ledamöter, en från vardera av socknens tio rotar. Första sammanträdet hölls 14 juni. Prosten Ekman föreslog att det skulle byggas en skola på Präst- gårdens ägor samt att två ambulerande skolor skulle inrättas. Frågan sköts upp till 1847 men pengar till en framtida skola skulle avsättas årligen. 1846 jan Beslutades äntligen att anskaffa lämpliga skollokaler, en i varje rote i de tre skolområdena. Där skulle den ambulerande skolan hållas. Man hyrde skollokalerna. I pastoratets kyrkor kallade man intresserade män att bli till lärare. Endast två anmälde sig. Det var Hans och Carl Winberg från Röstorp. De fick genomgå seminarium i Göteborg en termin med start februari 1847 1847 23/3 Till sockenstämman inlämnades förslag om byggande av en fast skola. Allmogen ville dock inte gå med på något skolbygge och frågan sköts upp. 1847 15/7 Den lagstadgade folkskolan i Foss och Håby började sitt första verksamhetsår. Skollärare Carl Winberg undervisade i första skolområdet. Hans äldre broder Hans Winberg undervisade i andra skolområdet. Till skolmästare i tredje skolområdet valdes seminaristen Johan Carlsson 1847 Klockartjänsten var ärftlig inom samma släkt. De två sista klockarna i klockarsläkten i Foss (det finns särskild utredning av Lili-Anne Sihlberg) var Knut Nilsson och Hans Knutsson. Sedan den sistnämnde avlidit 1847 kom en fullt kompetent klockare Johan Pettersson som ocskå övertog klockarebostället på Säleby. 1849 Sockenstämman behandlade ett förslag från skolstyrelsen, som innebar byggnad av tre mindre fasta skolor, en för varje skolområde. De äldre barnen borde gå i skolan under den kallare årstiden och de yngre under den varmare årstiden. Problem med att få upplåten mark för skolorna gjorde att frågan fick skjutas upp. 1856 Detta år beslöt sockenstämman att uppföra nytt skolhus på Hede. Olaus Olsson i Björid fick upp- draget at bygga skolan. Den togs i bruk 1 juli 1857 och dess förste lärare var Carl Winberg. 1859 Församlingarna i Foss och Håby beslutade att uppföra ett skolhus i Håby. Dess förste lärare var August Pålsson. 1865 Kyrkskolan som låg på andra sidan landsvägen vid Foss kyrka mitt emot Sockenstugan. Huset revs omkring 2000. Nedre Lycke skola togs i bruk detta år (numera privatbostad). Den förste läraren är Johannes Wilen. 1880 En andra skola byggdes på Nedre Lycke. Denan 1884 Stene skola i "Fosskroken" tog i bruk med Anna Bohlinn som lärarinna. 1885 Den första fasta småskolan inrättades detta år på "Röe Lycke" dvs. nuvarande Färgarvägen. Här undervisade J.e. Johansson. En av hans söner Oscar Heden var omkring 1905 lärare i Stene skola. En annan broder var Gustav Heden, kassör vid Munkedals AB. 1886 Saltkällan skola togs i bruk med lärarinnan Josefina Boström 1901 Foss sockenstuga byggs och den inrymde småskola. Huset revs 1982 och ersattes av nuvarande Foss församlingshem. detta år byggdes även Torreby skola på gården Vässby, den var privat. Munkedals AB som var i behov av välutbildad arbetskraft lät detta år uppföra den s.k. Fabriksskolan med Föreläsningssalen. Den låg nära Munkedals Herrgård och var i drift till nuvarande Bruksskolan togs i bruk 1958 1930 Den siste klockaren som brukade klockarebostället 1/4 mtl Säleby var C- F Nygren. (där Karl Hedin AB m.fl. nu ligger). Om du vill fördjupa dig i historien om Munkedals skolor rekommenderas att gå in på vår hemsida och läsa boken "Folkskoleväsendets utveckling Foss socken" av Erland Forshult 1942, varifrån fakta i denna artikel har hämtats. Sammanställt av: Sverker Balksten