Bohusläns Beskrivning inledning sidorna 3-27

Länk till scannad fil sid 3-27

Sida 2

Papper: Munkedals Bruk. Munkedal

Tryck: Munkreklam. Munkedal

Bindning: Wickströms Bokbinderi. Uddevalla

Pärm: Carl Zakariasson. Ed

Tryckt år 1983

UTGIVNING och DISTRIBUTION: Carl Zakariasson. 668 00 ED

Sida 5

Chorographia Bahusiensis Thet är Bahus-Läns Beskrifning av Johan Oedrnan föreligger nu förändrad från originalets frakturstil till ett latiniserat typsnitt som förhoppningsvis skall göra detta intressanta topografiska arbete tillgängligare för den stora allmänheten. Ordens stavning eller författarens formuleringar har ej utsatts för någon förändring. Efter att ha konsulterat intresserade och sakkunniga forskare har undertecknad kommit fram till att ovanstående förfaringssätt var det bästa för att förmedla Oedmans 1700-talsarbete till nutidens läsekrets. Ett tack framföres här till personer och företag för all hjälp, uppmuntran och goda råd i samband med utgivningen: Ortnamnforskare Dr. Gunnar Drougge, Solna

Författaren och hembygdsforskaren Sven Rydstrand, Brodalen

Arkivarie vid Landsarkivet i Göteborg, Bengt Sjögren

Arkivchef för Dialekt - Ortnamn - och Folkminnesarkivet i Göteborg, Hugo Carlsson.

Fru Kerstin Gustafsson, Västra Frölunda

Fru Elsa Sjödahl, Göteborg

Fru Lena Sandström, Ed

Munkedals Bruk AB, Munkedal

Munkreklam, Munkedal

Wickströms Bokbinderi, Uddevalla

Sida 7

FÖRETAL TILL TREDJE UPPLAGAN

När Johan Oedman år 1746 gav ut sin bohuslänska beskrivning, vars tredje upplaga nu föreligger, blev omdömena om boken minst sagt delade. Bland de lärde och i de högre stånden slog man ifrån sig efter att ha genomögnat boken. Det hela var ju en dum och löjlig landsbygdskrönika, som i stort sett saknade kultur, ansåg man, och många satte den under rubriken "pekoral". Ty kulturen på den tiden var knuten till städerna, särskilt till Stockholm, och på landsbygden fanns intet av värde, bara dumma bönder och dumma präster, menade man.

Men allmogen i Bohuslän hade en annan åsikt om "Chorographia Bahusiensis". Det var ju en beskrivning av deras egen hembygd, deras egna kyrkor, fornminnen och annan historia, och detta var läsning som intresserade. Ty emellan all den kuriosa, som Oedman serverade som tilltugg, fann man godbitar så rara att man gärna översåg med alla fel och brister, som boken onekligen hade. Men man bedömde inte boken efter dess svagheter utan efter dess förtjänster. Och bokens kulturhistoriska värde var verkligen så stort, att det består ännu i dag efter mer än tvåhundra års kritik. Hade Oedman icke skrivit sitt verk, så hade vi gått miste om mycket stora delar av Bohusläns historia.

Bokens stora värde som kulturhistorisk källskrift kan kanske bäst belysas genom den enorma efterfrågan som den rönt de sista femtio åren. Trots en nyutgåva 1910, är den fortfarande så sällsynt på antikvariaten, att man måste betala 6 - 7 000 kronor för ett fint exemplar. Och det är långt emellan utbuden. På sockenbiblioteken är boken sällsynt.

Det är egendomligt att varken Oedman eller den prästman, pastorsadjunkten Axel Emanuel Holmberg, som nära hundra år efter Oedman utgav en ny bohuslänsk beskrivning, är infödda bohuslänningar. Oedman var västgöte och Holmberg född i Stockholm. Och något bohuslänskt påbrå hade ingen av dem.

Johan Oedman föddes i Borås år 1683 såsom son till rådmannen Peter Oedman och dennes maka Elisabet Lander. Han blev kyrkoherde i Tanum år 1719 och 1735 kontraktsprost i Vikornas då ännu odelade kontrakt. Han dog år 1749, alltså endast 66 år gammal. För övrigt har han själv skrivit om sig i boken, varför det är onödigt att här upprepa detta. Den blivande bohuslänsskildraren blev emel-

Sida 8

lertid tidigt faderlös, i varje fall vid 20 års ålder, och då gifte hans moder om sig med kyrkoherden och prosten i Bro på Stångenäset, Andreas Bornander, även han västgöte. Det blev alltså från Bro prästgård och Bro socken som Oedman först lärde känna Bohuslän och bohuslänningarna.

Men han gick ju i skola den mesta tiden i Uppsala, Lund och Rostock, därför blev det mestadels blott på sommarferierna som han kunde uppehålla sig i Bro. Men han synes ändå ha mycket intresserat sig för denna bygd och han beskriver den ganska utförligt men tillägger på slutet att "här vore kanhända ännu mera att märka". Det var verkligen skada att han då inte hann med att nedskriva allt.

Det är möjligt att det var i Bro socken, som Oedman erhöll många av de uppgifter om folkets vidskeplighet och övertro, som han utförligt berättar om. Men om trolldomen här berättar han ej något. Annars låg det ju nära till hands att han här fått till livs en mängd berättelser från häxprocesserna. Här dömdes ju bondfolket Ivar och Elin i Staxäng till döden för trolldom år 1670, och dessa och andra bör ha levat i friskt minne bland Broborna vid 1700-talets början. Men Oedmans tystnad om detta får kanske tas som ett bevis för att hans övertro var vacklande. Säkert trodde han inte själv på trolldomen, utan han förmanar folket att överge vidskepelserna och bruka Guds ord i stället.

Många är säkerligen förvånade över att Oedman inte berättar något om våra bohuslänska hällristningar. Var de inte upptäckta på hans tid, eller var de övertäckta av jord? Nej, så var det i alla fall inte, utan de var kända men inte ansedda som värdefulla. Inom den lärda världen ansåg man att de var resultatet av klåfingriga pojkars arbete och räknades inte som fornlämningar. De var osedliga och närmast i rang med porrbilder, om detta ordet funnits då. Även om Oedman kanske hade en något annorlunda uppfattning om dem - han var ju präst i Bohusläns hällristningsrikaste socken - så vågade han inte för folkets och sina ämbetsbröders skull skildra hällristningar. Vad skulle man då sagt om honom och hans verk? Därför valde han att tiga om dessa nu så ansedda kulturminnen.

Oedman säger att han hållit på att arbeta med sin bohuslänska beskrivning i tio års tid och har haft många sömnlösa nätter för dess skull. Han tvekar inte att kalla arbetet "nästan hercueliskt", och man kan väl förstå att han slitit hårt. På hans tid fanns det ju inga telefoner och inga tåg eller bilar. Oedman fick sätta sig på hästryg-

Sida 9

gen och kuska runt i socknarna, om han ville teckna ned några traditioner eller läsa i några gamla protokoll, som låg i prästgårdarna, inte alltid så väl bevarade. Visserligen fanns det redan nu stora arkiv i Oslo och Köpenhamn, där gamla bohuslänska dokument bevarades, men dit vågade sig aldrig Oedman. Han kunde inte hinna med det, och han litade mest på vad han hörde berättas muntligt. Mycket av detta fanns aldrig nedtecknat. Därför kan hans bok i många avseenden betraktas som en källskrift.

När Oedmans bok om Bohuslän utkom, skrev dåvarande kyrkoherden i Krokstad, Peter Schvantesson-Höök några verser, som också är medtagna i boken. Han nämner där om "så många vackra wärck", som Oedman tidigare givit ut. Tyvärr vet man inte nu vilka dessa verk var. Veterligen har han nämligen inte givit ut något i tryck mer än en liten skrift om märgel och en liten hyllningsdikt till drottning Ulrika Eleonora. Men möjligt är att hans tidigare arbeten aldrig kommit ut i tryck.

I varje fall är Johan Oedman en märklig man och hans bok Chorographia Bahusiensis en märklig bok, som man måste läsa från pärm till pärm om man vill lära känna det gamla Bohuslän. Därom råder i dag inga delade meningar. Men det är också självklart att man måste läsa med urskillning och kritisk skärpa, om man skall få den rätta behållningen av Oedmans sällskap.

Sven Rydstrand

Sida 10

Frakturstil, ej OCR-tolkad

Sida 11

Sida 10, latinska bokstäver:

Chorgraphia Bahusiensis
Thet är:
Bahus-Läns Beskrifning,
Så
Til thess Natur/ Art och Beskaffenhet
Under  Fred och Feigd 
Gamla urminnes  Tider 
Under Danska Regeringen/ 
Som   til thess nu warande Tilstå'nd 
Sedan 
Thet kom,  genom Freds-Fördrag 
Under Sweriges Crono/ 
Både 
Hwad  Inbyggarenas Wäsende, Handel 
ock Näring i alla Stånd widkommer; 
som ock alla the Märckwärdigheter, man 
kunnat  på alla Orter i hwart Giäl utur dystra 
Mörckret upleta ock nu i Dagsliuset 
bringa, efter åstundan 
                    af 
            JOHAN OEDMAN 
Past. i Tanum 8c Praepos. Wikensium in Bahusia.
  Med Kongl. Maj as Allernådigste Privilegio. 
               STOCKHOLM, 
 hos LARS  SALVIUS  på egen kostnad  1746. 

Sida 12

Frakturstil, ej OCR-tolkad

Sida 13

Sida 10, latinska bokstäver:
   
Hans  Kongl. Höghet 
           Then 
Durchleuchtigste, Högborne
   Printzen ock Herren, 
     Printz ADOLPH 
        FREDRICH, 
Sweriges Giöthes ock Wendes 
   Utkorade ock hyllade 
       Arf-Förste, 
   Sinom Nådigste Herra 

Sida 14

Frakturstil, ej OCR-tolkad

Sida 15

Sida 14: Latinska bokstäver
                   
                  Durchleuchtigste 
                      Arf-Printz 
                Allernådigste     Herre. 
IN för Eders Kongl. Höghets höga ögon och  Nådiga Ansikte/ un- 
derstår sig i djupaste underdånighet at framte en person, boende 
in på oen  Tule/ som  synes mycket  ung/ men  är dock  mycket 
gammal  öfwer 100de år: är en Ättelägg/ och Alster af en utgammal 
Mor, Raumarike    benämd, men af en långt äldre Fader Swediot 
wid namn: ser wäl utwärtes slätt ut/ hälst han är klädd i en ringa af 
Pappers klutar sammanwirckad  klädning; dock om han får Audien- 
ce ock then Höga Nåden/ at komma in i Eders Kongl. Höghets eget 
Cabinet, torde Eder Kongl. Höghet/ kan hända/ få thet tycke til 
honom/  som fordom  Alexander Magnus til Hornen Iliada om thet 
Trojaniska Kriget ock then tappre Nordiske Hielten Konung Carl 
then XII högloflig i åminnelse til Curtium, medelst the ther i fram- 
brakte then store Alexandri oförlikneliga tappra Dater mot the 
Perser och Indianer. Han ser wäl oborstader ock osnygg ut/ men lä- 
rer dock/ som en stumm Redner/ eller stilla tigande Tales-man/ gif-

Sida 16

wa  Eder Kong!.  Höghet/ såsom en främmande   ock här på orten 
obekant Herre rätt Besked ock Uplysning både om nytt ock gam- 
malt/ särdeles Wikwäringarnes upförande i nya och gamla Feigder 
ock Härnader/ theras Oeconomie, Commerce,  Handel ock  Wandel 
etc. Hwar under man firmer många sälsanuna ting/ som Eder Kong!. 
Höghet lära beweka at gifwa  thenna gamla Mannen Audience åt- 
minstone 1  Timma om Dagen under lediga stunder/ tils Eder Kong!. 
Höghet få'dt besked af Honom om alt hwad Han wet. 
Eder  Kongl.  Höghet har wäl sedt   Honom år 1744  Midsommars 
dagen/ men ganska litet/ allenast til thess ena öga, som är så stort 
som Bahus Slott  ock thet wid Eder Kong!. Höghets Nedresa från 
Stockholm til Carls-Crona at i glädje emottaga och undfägna sin 
Högtälskeliga wärdaste. . ock dyraste Gemål LOVISA    ULRICA, 
alles wår Nådigste utkorada Arf-Princessa: gifwe Gud i en wälsig- 
nad stund/ til hela Rikets obeskrifwelig Glädje/ Fred och Fromma! 
Eder Kong!.   Höghet hade wäl ärnat (som jag hörde) samma gång 
bese thenna Personen något  mera/ åtminstone til thess 2dra öga, 
som är ej mindre/ än thet  förra/ nu så stort/ som Carlsten i Ma- 
strand/ men Storm ock ondt Regnwäder giorde thet om intet. 
Nu  som  man ingen  rätt idee eller Concept kan ha om en Persons 
Beskaffenhet allenast af ögonens åskådande; Ty har jag af under- 
såtelig plickt ock kärlek för thenna gamla Mannen/ som mig med 
hustru ock 15  än i lifwe warande Barn så många år uppehållit/ 
närdt ock klädt/ understådt mig at beledsaga Honom helt ock hål- 
lit til sin Statur från hufwudet til fötterna in tu Eder Kongl. Hög- 
het/ som må intet förskräckas öfwer thess längd til 18 Mihl/ i thet 
nogaste räknakt/ fast man bör wäl lägga 3 ther til/ ock thess bredd 
öfwer axlarna 7 Mil/ jemte thess ofanteliga Ögon/ så stora/ at the 
sitja 2 mihl ifrån hwar andra/ på thet Eder Kong!. Höghet må kun- 
na thenna Personen rätt betrakta ock fil alla delar nådigt anskåda/ 
tils thenna Personen ock gamla Mannen wid sin lyckeliga återkomst 
från Stockholm försedd/ jämte säkert Rese Pass/ med Hans Kongl. 
Maj:ts ock Eders Kong!. Höghets Höga  Nåd ock Kong!. Försäkran 
at bli så wäl som alle andre Personer ock trogne undersåtare i Ri- 
ket beskyddad/ förswarad ock privilegierad, särdeles som han med 
sin stora widlöftiga Familie och Ättegrenar aldrig budit til at rebel- 
lera, aldrig at affalla ifrån sin hyllade Konung/ utan i alla Feigder 
wist största trohet/ nit och flit/ får den Höga Nåden ock Lyckan at 
se Eder Kongl. Höghet Personligen hos sig i sin lilla Tract, utan 
Prakt. 

Sida 17

Imellertid ware Gud med  Eder Kong!.  Höghet/ Thess Högstälske- 
liga Gemål  så wäl  som med  Hans  Kongl. Maj:t/ styre ock regere/ 
wälsigne ock  beware tu i Kropp/ Lif ock Själ nu ock i alla äwighet/ 
önskar trohierteligen 
Eders Kongl.  Höghets 
 Tanum  d 6. Febr.                          Underdånigste Tjenare 
      1745.                                        ock 
                                             Trogne Förebedjare 
                                             JOHANNES OEDMAN. 

Sida 18

Frakturstil, ej OCR-tolkad

Sida 19

Sidan 18, Latinska bokstäver

                           Företal 
                         til läsaren 

Jag har ofta undrat på, at Papper ej är dyrare, än thet är, hälst så 
mycket skrifwes, tryckes  ock i dagsliuset komma så många  Wärck, 
liksom äwighetenes Alster; ändock Papperet är af gamla klutar sam- 
mansatte, så warar  thet likwist längre än Stål ock Marmor.  Then 
widtberömde  Staden   Rom,  som kallades Caput orbis &  urbs  ur- 
bium, then förnämste Stad i hela Wärden, som war  af sine präktige 
Bygningar, Palais ock  Monumenter, af förståndige ock wittre, rätt- 
färdige ock manhaftige  Män  berömmelig, är allaredo tu l en stor del 
död ock  begrafwen, ock  hade länge sedan want i  Förgätenhetenes 
Floden Zima  fördränckt, ther som  icke thet tunna Papperet  hade 
hållit Hufwudet uppe på henne och wist thess Contrafait och Skap- 
nad. 
Wi  hafwe väl et Rom   i stället för thet förra, men thet wansläktar 
ock är sin gamla Moder litet eller intet lik. 
Hwad   wete  wi af thet gamla första  Templo Pacis at säga i Rom, 
antingen thet hade  want  tu, eller nedfallit samma natt Christus 
föddes, om icke Orofius hade skrifwit det? 'Ho hade wäl utan Skrift 
kunnat upräkna eller onittala the verser, som blefwo fundne inter 
rudera  Templi? 
Virginitas, Partus discordes tempore longo, Virginis in gremio fte- 
dera pacis habent. 
Ho  har sedt thet altare, som K. Augustus  uprättade på Capitolio 
med thenna  Ofwerskrift:  Ara Primogeniti Dei, ther Suidas in Au-

Sida 20

gusto ej underrättat oss ther om? Hwad hade wi om Auentino ock 
en del af Circo, som blefwo under Tiberio afbrände, om icke Cor- 
nelius Tacitus p. 136 ock Suetonius p. 371 hade uptecknadt det? 
Hwad  weste wi  om Neropolis, om Augusti operibus, som han up- 
rättat, at tala, nemligen om Foro ock Martis Veteris Tempel: om 
Apollinis Tempel in Palatio: om Jovis tonantis Tempel in Capito- 
lio, ther icke Historici lemnat oss thet i sina skrefne Böcker? Sta- 
den (säger Suetonius) såg illa ut, medelst then gamla Brand ock 
ödeläggelse uti Titi Vespasiani tid: thet stod hwar en fritt at an- 
taga the ödelagde Platzer ock byx. a ther på, ther rätta ägaren thet 
försummade;  Men Titus Vespasianus tog  sig före at föra Capito- 
lium i sit förra stånd: Han lät först uprödja Platzarne ock på sin 
egen Bekostnad utföra en del af gruset: Han war sorgfällig at igen 
uprätta 3000 Koppar-Taflor, hwar  i the gamle Lagar och Stadgar 
woro  ingrafne, som tilförene woro förbrände, i thet han upsökte 
åtskilliga Copier ock på samma sätt, som förr, brakte them i godt 
stånd ock bruk; såsom Reglor wid Regiments-Styrelsen: Han bygde 
Templum  Pacis å nyo näst wid Torget: Han lät upresa Amphitheat- 
rum  mit i Staden, efter samma Modell, som K. Augustus thet låtit 
afrita etc. 
Hwad   weste wi om the manhaftige Män  ock theras  berömwärde 
Dater at tala? Om icke Plutarchus, Homerus, Valerius Max. Liuius, 
Curtius ock andre hade beskrifwit them? 
Månge    komma  från   Rom, men aldrig sedt the Christnas Rom, 
som ther är, ock kallas Roma Subterranea: Icke eller the af Mar- 
mor  och Alabaster (fast än mycket förfaine) förträffelige Byg- 
ningar, upsatte til the ståndaktige Christnas ock Martyrers Åmin- 
nelse: Men af alt sådant hade man ej west mer at säga, än af Troia, 
om  hwilcken wäl alla weta at tala, men ingen ännu kunnat säga, 
hwar  den legat. En Del wilja will wisa några Rudera, men utan 
grund: Poeten Ouidius säger wäl: 
Jam   seges est, ubi Troia fult, resecandaque falce, 
Luxuriat Phrygio sanguine pinguis humus. 
Semisepulta Virum curuis feriuntur aratris 
Ossa, ruinosas occulit herba domos. h. e. 
Nu rispas, plöjes, sås, nu höstes Korn och Kärna, 
Hwar  Troia fordom war, ther mången brytt sin 
                                  Hierna 
För Krigets seger-krantz, ja mångt et Hjelte-Ben, 
Upplöijes på then Stad, ther förr stod mur ock sten. 

Sida 21

Orten kan therföre knapt widare betecknas än Böcker therom 
handla. Mig synes altså att Papper är waraktigare än Stål och Mar- 
mor, ty  thessa kunna nederbrytas, förrostas ock omkomma,  men 
Papper ock Böcker, fast ringaste af styrcka, äro dock the aldrawar- 
aktigaste fil at hålla et Ting i åminnelse, ock här uti synas the mig 
at släkta the fattiga, som äro mångfaldige; Dör en bort, äro nog 
igen: Men om the rike ock mäktige dö, som ock må ske, äro få igen 
som ge antingen 61 Gudshus eller the fattiga; Om nu en rik reser 
up  en Marmor-Stod, låter han therwid bli, emedan til at resa flere 
kostar alt förmycket: Men man  kan upresa några 1000de Pappers- 
Stoder under en Boks tryckande, som kostar med alla thess exem- 
plarer ej hälften så mycket som en Marmor-Stod eller et Epitaphium.
Absalon lät uprätta sig en Stod fil sit Namns Åminnelse ock kalla- 
de then  Absalons Hand;  Men  aldrig hade wi west om  Absalons 
Stod  at säga, om icke Papperen hade lärdt oss thet, ock som Alex- 
ander Magnus säger om Achillis Ros ock Homeri  Vers, at Achillis 
Namn   hade want begrafwit ock med hans Kropp förruttnad, ther 
som icke Homed vers hade giordt  honom liksom odödelig.
Til then ändan har jag på mina gamla Dagar understådt mig, fast 
under  mångfaldiga Ämbets-sysslor, bland många unga wittra Män, 
som  sig thetta Wärck påtagit at fullborda, men dock lemnat ogiordt 
(fato, nescio, quo) thenna Bahusläns Beskrifning, genom Guds nå- 
diga Tilhjelp på thenna ringa Pappers-klut utur mörkret i dagsliuset 
bringa, hwar til jag blifwit upmuntrad icke allenast af Arcke-Bisko- 
pens D. Petri Kenicii märckwärdiga Bref til hela Clericiet, daterat 
Upsala d. 27 Julii 1631, thet Hr. Eric Benzelius junior i sit Periculo 
Runico anfördt ock jag håller wärdigt, efter thetta Företal, ord ifrån 
ord af thess eget Manuscript införa, utan ock af the 2ne widtbe- 
römde  Arcke-Biskopar ock Doctorer, bägge kötzlige Bröder Herrar 
Eric ock Jacob Benzelier, som stedse want mine Höggunstige För- 
män  ock Gynnare, then förre så länge han lefde, then senare ännu 
(hwars lifstid GUD nådeligen förlänge, fil sin Äro ock wår Christe- 
liga Kyrckos upbyggelse!) at uprätta liksom en Pyramid eller Pap- 
pers-Stod, på hwilken korteligen, dock tydeligen stå afristade til 
äwigt Äreminne, fast på slätt ock tunt Papper, alla the Antiquite- 
ter ock  Documenter,  som höra til Bahus-Läns Beskrifning från 
Hedenhös här ock  legat i dystra Mörckret, som the gamle Urner 
med  the dödas aska begrafne,  men igenom  mycken läsning i the 
Norske Historiske Scribenters så gambla som nya Chrönickor ock 
Handlingar, samt tilhielp ock uplysning af the här nu dels döde,

Sida 22

dels än i lifwe warande Herrar Prob star, Kyrekoherdar och wördige 
Präst-Män  öfwer hela Länet, under min visitation och Brefwkding, 
hwarföre jag har orsak them storligen at tacka ock berömma,  fådt 
them  tämmeligen i dagsljuset, fast mycket utan twifwel är, som jag 
ej hint med eller förmådt at upleta. 
 Then  Gunstige Läsaren  behagade förthenskuld min goda Wilja up- 
taga för sielfwa Wärcket; Nam in  magnis voluisse sat est, ock the 
Felaktigheter, them  jag af  Okunnoghet, såsom en  svag Menniska, 
kunnat  begå, med  Kärleksens Mantel  öfwerskyla  ock alt tu l thet 
bästa uttyda. 
                            Far wäl! . 

Sida 23

ARCKE-BISKOPENS D. PETRI KENICII BREF
       til Upsala     Presterskap. 

Hederlige/Wördige  ock Wällärde gode Herrar och   Män Dn. Prae- 
positi & Pastores uti Upland och Norlanden.
Eder skal allom witterligit wara, at H. K. Maj:ts wår alles nådigste 
Herre ock Konung  af Kongsl. Gunst ock Nåde med synnerlig  Om- 
wårdnad ock god Affection uti alt thet som på åtskilligt, högt, be- 
tänckt ock lofwärdt Sätt kan tjäna ock lända wårt k. Fädernesland 
til warande Ära och Berömmelse,  hafwer nådigst Ar Christi 1630 
d. 30 Mail Wällärde Dn. Martinum Aschaneum  uti   Himmelby ock 
Frestad, såsom ock W. Johan Hindrichsson på Wårdsätra  med Ko- 
nungsliga Bref ock Instruction förordnat ock befullmäktigat at 
wara Regni Antiquarii ock i Befalning gifwit öfwer hela Riket gran- 
nelig med all flit upsöka, anteckna och samla alla lofliga gamla Mo- 
numenter, Handlingar och Skrifter, såsom Fäderneslandet kan blif- 
wa illustreradt med, besynnerligen. 
1. Allehanda Runa-Skrifter, både i Böcker ock på Stenar. 
2. Computorum   Runicorum, eller Runstafwars varia artificia eller åtskilnad. 
3. Gamla  Lagböcker, Skråer, Recesser,  Statuter, Privilegier ock Ordningar.
4. Gamla  Chrönikor, Historier, Dickter, Rune- ock Kämpe-Wisor. 
5. Gamla  Bref  ock Handlingar, ther af man någon Rättelse  om Mynte-wärderingar, Adel-Släkter eller Wapner kan hafwa. 
6. Gammalt Mynt  ock Penningar.
Thet I  widare af theras instruction förnimma kunnen, hwilcket 
alt länder Fäderneslandet til loflig Berömmelse, hwilcket sedan 
skal til sit rätta Bruk uti Cronones ock H. K. Maj :tz reservet ock 
Häfdebur  lefwereras ock Rikena  til Nytta och Häfd publiceradt 
warda. Therföre är på H. Kongl. Maj:tz wägnar min alfwarliga ock

Sida 24

flitiga Begäran, at I uti hwars ock ens  Edra  Församling  låta Eder 
samteligen finnas trogne ock  flitige ther efter ransaka ock åhörarne 
en  part, som  utaf  missförstånd nyttiga    Monumenter dölja, rätta 
ock  underwisa, them  utskickade  hielpa ock förfordra, at alt nyttigt 
förbenämt  kan  komma    them  tilhanda, på thet H. K. Maj:tz nådiga 
Wilja therutinnan måtte  hafwa  sin rätta Framgång  ock  Fullbordan. 
At I thetta troligen   efterkomma wiljen, är min alfwarliga ock fliti- 
ga  Förmaning. 
 Feliciter valete. Datum Ubsala  d. 27 Juli 1631. 
                              V. H. S. 
                    Petrus Kenicius Upsaliensis 

Sida 25

                      Förtekning 
       På  alt   hwad i   thenna Bok  afhandlat    är. 
       THET FORSTA HUFWUDSTYCKET 
                            Om 
                      Bahus-Län i Gemen 
                           I. CAP.                       Pag. 
   Om thes namn och uprinnelse.                            29 
II. Om  thes längd bredd och gräntzeskillnad                31 
III. Om thes fördelning och Indelning                       33 
IV.  Om Hafwet och the största Sjöar Alfwar och strömmar—   42 
V.  Om  allehanda slags fiskar både i salta Hafwet och färska 
Insiöar                                                     48 
VI.  Om Sjö- och Skogsfoglar samt flygande Insecter och 
djur                                                        56 
VII. Om allehanda slags Fyrfotade samt kräkande djur        60 
VIII. Om Skog,  Marck, Aker, Ang samt Mineralier och 
Berg-Werk                                                   63 
IX.  Om Inbyggarenas Handtering Handel och Wandel 
så på landet som i Städerne                                 65 
X.  Om  Odalsjord, Odalsmän, Landtskylds- och Mensal samt 
Annex-hemman,  Bygsel, Skatt och Crono Utlagor årligen      66 
XI.  Om Luften och Nordljusningar                           72 
XII. Om Atte-backar, Jätte-Grafwar och Stenröstor           75 
XIII. Om the Gamla  Nordskas Gille och Gästabod, samt 
föröfwade widskepelser therwid och eljest                   78

Sida 26

      THET ANDRA HUF WUDSTYCKET 
                          Om 
              Bahus-Län    i synnerhet 
                 Then    Första Delen 
                          Om 
          The Slott  och  städer  som  här  äro. 
                         I. CAP.                      Pag. 
I. Om Bahus Slott                                        85 
2.0m Kong-Elfs stad och Sockn                            90 
3.0m  Ytterby Annex til Kong-Elf                         98 
II. Om Mastrands stad och Slottet Carlsten              100 
III. Om Uddewa1s stad                                   109
  Om  Ryr Annex                                        115 
IV. Om Strömstad                                        116

Sida 27

                  Then   Andra    Delen 
       Om    Elfsyssels Probsteri   och  Pastorater 
                       I. CAP. 
Om the på Hisingen belägne 3:ne Giäl. 
1. Om Säfwe Pastorat                                      121 
2. Om Thorslanda Pastorat                                 124 
3. Om Lundby  Pastorat                                    127 
II. CAP. Om the på Inland belägne Giäl. 
1. Om Kareby  Giäl i Södre Härad                          132 
2. Om Thoreby ibid.                                       135 
3. Om Hjertums Giäl i Torpa Nordre Härader                140 
4. Om östmåls Giäl. ibid                                  149 
5. Om Spekerö Giäl. ibid.                                 151 
6. Om Solberga Giäl. ibid.                                154 
7. Om Forssella Pastorat i Fräkne Härad                   158 
8. Om Tiörns Giäl på Oroust östra och Wästra Här.         163 
9. Om Myckleby Giäl. ibid.                                178 
10. Om Tegneby Giäl. ibid                                 185 
11. Om Morlanda Giäl. ibid.                               196 

III. CAP.  Om the i Sunnerwiken, dock i Elfsyssels Probsteri be- 
lägna Pastorater, utom Uddewald, Bäfwe och Ryr, såsom  Annex- 
er eller Red-Kyrckor, som de kallas i Swenska Kyrck-Ord. C. 2. §. 7. 
1. Skredwik i Lane Härad                                  202 
2. Bogenäs i Lane Härad                                   208 
Om   Wikornas Probsteri dels i Sumer- dels i Norr-Wiken. 

IV. CAP. Om the i Sunnerwiken. 
1. Om Foss Giäl i Tunge Här                               215 
2. Om Bro Giäl i Stångenäs Här.                           223 
3. Om Sotenäs Giäl och Härad                              233 
4. Om Krokstads Giäl i Sörbygden                          240 
V. CAP. Om the i Norrwiken 
1. Om Qwille Giäl och Härad                               246 
2. Om Tanums  Giäl och Härad                              255 
3. Om Nafwerstads Giäl i Bullarns Härad                   265 
4. Om Skee Giäl i Wätte-Här.                              274 
5. Om Hougdals Giäl. ibid.                                283

Fortsättning: Thet 1:a Capitel