Bohusläns Beskrivning inledning sidorna 3-27
Länk till scannad fil sid 3-27
Sida 2[redigera | redigera wikitext]
Papper: Munkedals Bruk. Munkedal
Tryck: Munkreklam. Munkedal
Bindning: Wickströms Bokbinderi. Uddevalla
Pärm: Carl Zakariasson. Ed
Tryckt år 1983
UTGIVNING och DISTRIBUTION: Carl Zakariasson. 668 00 ED
Sida 5[redigera | redigera wikitext]
Chorographia Bahusiensis Thet är Bahus-Läns Beskrifning av Johan Oedrnan föreligger nu förändrad från originalets frakturstil till ett latiniserat typsnitt som förhoppningsvis skall göra detta intressanta topografiska arbete tillgängligare för den stora allmänheten. Ordens stavning eller författarens formuleringar har ej utsatts för någon förändring. Efter att ha konsulterat intresserade och sakkunniga forskare har undertecknad kommit fram till att ovanstående förfaringssätt var det bästa för att förmedla Oedmans 1700-talsarbete till nutidens läsekrets. Ett tack framföres här till personer och företag för all hjälp, uppmuntran och goda råd i samband med utgivningen: Ortnamnforskare Dr. Gunnar Drougge, Solna
Författaren och hembygdsforskaren Sven Rydstrand, Brodalen
Arkivarie vid Landsarkivet i Göteborg, Bengt Sjögren
Arkivchef för Dialekt - Ortnamn - och Folkminnesarkivet i Göteborg, Hugo Carlsson.
Fru Kerstin Gustafsson, Västra Frölunda
Fru Elsa Sjödahl, Göteborg
Fru Lena Sandström, Ed
Munkedals Bruk AB, Munkedal
Munkreklam, Munkedal
Wickströms Bokbinderi, Uddevalla
Sida 7[redigera | redigera wikitext]
FÖRETAL TILL TREDJE UPPLAGAN
När Johan Oedman år 1746 gav ut sin bohuslänska beskrivning, vars tredje upplaga nu föreligger, blev omdömena om boken minst sagt delade. Bland de lärde och i de högre stånden slog man ifrån sig efter att ha genomögnat boken. Det hela var ju en dum och löjlig landsbygdskrönika, som i stort sett saknade kultur, ansåg man, och många satte den under rubriken "pekoral". Ty kulturen på den tiden var knuten till städerna, särskilt till Stockholm, och på landsbygden fanns intet av värde, bara dumma bönder och dumma präster, menade man.
Men allmogen i Bohuslän hade en annan åsikt om "Chorographia Bahusiensis". Det var ju en beskrivning av deras egen hembygd, deras egna kyrkor, fornminnen och annan historia, och detta var läsning som intresserade. Ty emellan all den kuriosa, som Oedman serverade som tilltugg, fann man godbitar så rara att man gärna översåg med alla fel och brister, som boken onekligen hade. Men man bedömde inte boken efter dess svagheter utan efter dess förtjänster. Och bokens kulturhistoriska värde var verkligen så stort, att det består ännu i dag efter mer än tvåhundra års kritik. Hade Oedman icke skrivit sitt verk, så hade vi gått miste om mycket stora delar av Bohusläns historia.
Bokens stora värde som kulturhistorisk källskrift kan kanske bäst belysas genom den enorma efterfrågan som den rönt de sista femtio åren. Trots en nyutgåva 1910, är den fortfarande så sällsynt på antikvariaten, att man måste betala 6 - 7 000 kronor för ett fint exemplar. Och det är långt emellan utbuden. På sockenbiblioteken är boken sällsynt.
Det är egendomligt att varken Oedman eller den prästman, pastorsadjunkten Axel Emanuel Holmberg, som nära hundra år efter Oedman utgav en ny bohuslänsk beskrivning, är infödda bohuslänningar. Oedman var västgöte och Holmberg född i Stockholm. Och något bohuslänskt påbrå hade ingen av dem.
Johan Oedman föddes i Borås år 1683 såsom son till rådmannen Peter Oedman och dennes maka Elisabet Lander. Han blev kyrkoherde i Tanum år 1719 och 1735 kontraktsprost i Vikornas då ännu odelade kontrakt. Han dog år 1749, alltså endast 66 år gammal. För övrigt har han själv skrivit om sig i boken, varför det är onödigt att här upprepa detta. Den blivande bohuslänsskildraren blev emel-
Sida 8[redigera | redigera wikitext]
lertid tidigt faderlös, i varje fall vid 20 års ålder, och då gifte hans moder om sig med kyrkoherden och prosten i Bro på Stångenäset, Andreas Bornander, även han västgöte. Det blev alltså från Bro prästgård och Bro socken som Oedman först lärde känna Bohuslän och bohuslänningarna.
Men han gick ju i skola den mesta tiden i Uppsala, Lund och Rostock, därför blev det mestadels blott på sommarferierna som han kunde uppehålla sig i Bro. Men han synes ändå ha mycket intresserat sig för denna bygd och han beskriver den ganska utförligt men tillägger på slutet att "här vore kanhända ännu mera att märka". Det var verkligen skada att han då inte hann med att nedskriva allt.
Det är möjligt att det var i Bro socken, som Oedman erhöll många av de uppgifter om folkets vidskeplighet och övertro, som han utförligt berättar om. Men om trolldomen här berättar han ej något. Annars låg det ju nära till hands att han här fått till livs en mängd berättelser från häxprocesserna. Här dömdes ju bondfolket Ivar och Elin i Staxäng till döden för trolldom år 1670, och dessa och andra bör ha levat i friskt minne bland Broborna vid 1700-talets början. Men Oedmans tystnad om detta får kanske tas som ett bevis för att hans övertro var vacklande. Säkert trodde han inte själv på trolldomen, utan han förmanar folket att överge vidskepelserna och bruka Guds ord i stället.
Många är säkerligen förvånade över att Oedman inte berättar något om våra bohuslänska hällristningar. Var de inte upptäckta på hans tid, eller var de övertäckta av jord? Nej, så var det i alla fall inte, utan de var kända men inte ansedda som värdefulla. Inom den lärda världen ansåg man att de var resultatet av klåfingriga pojkars arbete och räknades inte som fornlämningar. De var osedliga och närmast i rang med porrbilder, om detta ordet funnits då. Även om Oedman kanske hade en något annorlunda uppfattning om dem - han var ju präst i Bohusläns hällristningsrikaste socken - så vågade han inte för folkets och sina ämbetsbröders skull skildra hällristningar. Vad skulle man då sagt om honom och hans verk? Därför valde han att tiga om dessa nu så ansedda kulturminnen.
Oedman säger att han hållit på att arbeta med sin bohuslänska beskrivning i tio års tid och har haft många sömnlösa nätter för dess skull. Han tvekar inte att kalla arbetet "nästan hercueliskt", och man kan väl förstå att han slitit hårt. På hans tid fanns det ju inga telefoner och inga tåg eller bilar. Oedman fick sätta sig på hästryg-
Sida 9[redigera | redigera wikitext]
gen och kuska runt i socknarna, om han ville teckna ned några traditioner eller läsa i några gamla protokoll, som låg i prästgårdarna, inte alltid så väl bevarade. Visserligen fanns det redan nu stora arkiv i Oslo och Köpenhamn, där gamla bohuslänska dokument bevarades, men dit vågade sig aldrig Oedman. Han kunde inte hinna med det, och han litade mest på vad han hörde berättas muntligt. Mycket av detta fanns aldrig nedtecknat. Därför kan hans bok i många avseenden betraktas som en källskrift.
När Oedmans bok om Bohuslän utkom, skrev dåvarande kyrkoherden i Krokstad, Peter Schvantesson-Höök några verser, som också är medtagna i boken. Han nämner där om "så många vackra wärck", som Oedman tidigare givit ut. Tyvärr vet man inte nu vilka dessa verk var. Veterligen har han nämligen inte givit ut något i tryck mer än en liten skrift om märgel och en liten hyllningsdikt till drottning Ulrika Eleonora. Men möjligt är att hans tidigare arbeten aldrig kommit ut i tryck.
I varje fall är Johan Oedman en märklig man och hans bok Chorographia Bahusiensis en märklig bok, som man måste läsa från pärm till pärm om man vill lära känna det gamla Bohuslän. Därom råder i dag inga delade meningar. Men det är också självklart att man måste läsa med urskillning och kritisk skärpa, om man skall få den rätta behållningen av Oedmans sällskap.
Sven Rydstrand
Sida 10[redigera | redigera wikitext]
Frakturstil, ej OCR-tolkad
Sida 11[redigera | redigera wikitext]
Sida 10, latinska bokstäver:
Chorgraphia Bahusiensis Thet är: Bahus-Läns Beskrifning, Så Til thess Natur/ Art och Beskaffenhet Under Fred och Feigd Gamla urminnes Tider Under Danska Regeringen/ Som til thess nu warande Tilstå'nd Sedan Thet kom, genom Freds-Fördrag Under Sweriges Crono/ Både Hwad Inbyggarenas Wäsende, Handel ock Näring i alla Stånd widkommer; som ock alla the Märckwärdigheter, man kunnat på alla Orter i hwart Giäl utur dystra Mörckret upleta ock nu i Dagsliuset bringa, efter åstundan af JOHAN OEDMAN Past. i Tanum 8c Praepos. Wikensium in Bahusia. Med Kongl. Maj as Allernådigste Privilegio. STOCKHOLM, hos LARS SALVIUS på egen kostnad 1746.
Sida 12[redigera | redigera wikitext]
Frakturstil, ej OCR-tolkad
Sida 13[redigera | redigera wikitext]
Sida 10, latinska bokstäver:
Hans Kongl. Höghet
Then
Durchleuchtigste, Högborne
Printzen ock Herren,
Printz ADOLPH
FREDRICH,
Sweriges Giöthes ock Wendes
Utkorade ock hyllade
Arf-Förste,
Sinom Nådigste Herra
Sida 14[redigera | redigera wikitext]
Frakturstil, ej OCR-tolkad
Sida 15[redigera | redigera wikitext]
Sida 14: Latinska bokstäver
Durchleuchtigste
Arf-Printz
Allernådigste Herre.
IN för Eders Kongl. Höghets höga ögon och Nådiga Ansikte/ un-
derstår sig i djupaste underdånighet at framte en person, boende
in på oen Tule/ som synes mycket ung/ men är dock mycket
gammal öfwer 100de år: är en Ättelägg/ och Alster af en utgammal
Mor, Raumarike benämd, men af en långt äldre Fader Swediot
wid namn: ser wäl utwärtes slätt ut/ hälst han är klädd i en ringa af
Pappers klutar sammanwirckad klädning; dock om han får Audien-
ce ock then Höga Nåden/ at komma in i Eders Kongl. Höghets eget
Cabinet, torde Eder Kongl. Höghet/ kan hända/ få thet tycke til
honom/ som fordom Alexander Magnus til Hornen Iliada om thet
Trojaniska Kriget ock then tappre Nordiske Hielten Konung Carl
then XII högloflig i åminnelse til Curtium, medelst the ther i fram-
brakte then store Alexandri oförlikneliga tappra Dater mot the
Perser och Indianer. Han ser wäl oborstader ock osnygg ut/ men lä-
rer dock/ som en stumm Redner/ eller stilla tigande Tales-man/ gif-
Sida 16[redigera | redigera wikitext]
wa Eder Kong!. Höghet/ såsom en främmande ock här på orten obekant Herre rätt Besked ock Uplysning både om nytt ock gam- malt/ särdeles Wikwäringarnes upförande i nya och gamla Feigder ock Härnader/ theras Oeconomie, Commerce, Handel ock Wandel etc. Hwar under man firmer många sälsanuna ting/ som Eder Kong!. Höghet lära beweka at gifwa thenna gamla Mannen Audience åt- minstone 1 Timma om Dagen under lediga stunder/ tils Eder Kong!. Höghet få'dt besked af Honom om alt hwad Han wet. Eder Kongl. Höghet har wäl sedt Honom år 1744 Midsommars dagen/ men ganska litet/ allenast til thess ena öga, som är så stort som Bahus Slott ock thet wid Eder Kong!. Höghets Nedresa från Stockholm til Carls-Crona at i glädje emottaga och undfägna sin Högtälskeliga wärdaste. . ock dyraste Gemål LOVISA ULRICA, alles wår Nådigste utkorada Arf-Princessa: gifwe Gud i en wälsig- nad stund/ til hela Rikets obeskrifwelig Glädje/ Fred och Fromma! Eder Kong!. Höghet hade wäl ärnat (som jag hörde) samma gång bese thenna Personen något mera/ åtminstone til thess 2dra öga, som är ej mindre/ än thet förra/ nu så stort/ som Carlsten i Ma- strand/ men Storm ock ondt Regnwäder giorde thet om intet. Nu som man ingen rätt idee eller Concept kan ha om en Persons Beskaffenhet allenast af ögonens åskådande; Ty har jag af under- såtelig plickt ock kärlek för thenna gamla Mannen/ som mig med hustru ock 15 än i lifwe warande Barn så många år uppehållit/ närdt ock klädt/ understådt mig at beledsaga Honom helt ock hål- lit til sin Statur från hufwudet til fötterna in tu Eder Kongl. Hög- het/ som må intet förskräckas öfwer thess längd til 18 Mihl/ i thet nogaste räknakt/ fast man bör wäl lägga 3 ther til/ ock thess bredd öfwer axlarna 7 Mil/ jemte thess ofanteliga Ögon/ så stora/ at the sitja 2 mihl ifrån hwar andra/ på thet Eder Kong!. Höghet må kun- na thenna Personen rätt betrakta ock fil alla delar nådigt anskåda/ tils thenna Personen ock gamla Mannen wid sin lyckeliga återkomst från Stockholm försedd/ jämte säkert Rese Pass/ med Hans Kongl. Maj:ts ock Eders Kong!. Höghets Höga Nåd ock Kong!. Försäkran at bli så wäl som alle andre Personer ock trogne undersåtare i Ri- ket beskyddad/ förswarad ock privilegierad, särdeles som han med sin stora widlöftiga Familie och Ättegrenar aldrig budit til at rebel- lera, aldrig at affalla ifrån sin hyllade Konung/ utan i alla Feigder wist största trohet/ nit och flit/ får den Höga Nåden ock Lyckan at se Eder Kongl. Höghet Personligen hos sig i sin lilla Tract, utan Prakt.
Sida 17[redigera | redigera wikitext]
Imellertid ware Gud med Eder Kong!. Höghet/ Thess Högstälske-
liga Gemål så wäl som med Hans Kongl. Maj:t/ styre ock regere/
wälsigne ock beware tu i Kropp/ Lif ock Själ nu ock i alla äwighet/
önskar trohierteligen
Eders Kongl. Höghets
Tanum d 6. Febr. Underdånigste Tjenare
1745. ock
Trogne Förebedjare
JOHANNES OEDMAN.
Sida 18[redigera | redigera wikitext]
Frakturstil, ej OCR-tolkad
Sida 19[redigera | redigera wikitext]
Sidan 18, Latinska bokstäver
Företal
til läsaren
Jag har ofta undrat på, at Papper ej är dyrare, än thet är, hälst så
mycket skrifwes, tryckes ock i dagsliuset komma så många Wärck,
liksom äwighetenes Alster; ändock Papperet är af gamla klutar sam-
mansatte, så warar thet likwist längre än Stål ock Marmor. Then
widtberömde Staden Rom, som kallades Caput orbis & urbs ur-
bium, then förnämste Stad i hela Wärden, som war af sine präktige
Bygningar, Palais ock Monumenter, af förståndige ock wittre, rätt-
färdige ock manhaftige Män berömmelig, är allaredo tu l en stor del
död ock begrafwen, ock hade länge sedan want i Förgätenhetenes
Floden Zima fördränckt, ther som icke thet tunna Papperet hade
hållit Hufwudet uppe på henne och wist thess Contrafait och Skap-
nad.
Wi hafwe väl et Rom i stället för thet förra, men thet wansläktar
ock är sin gamla Moder litet eller intet lik.
Hwad wete wi af thet gamla första Templo Pacis at säga i Rom,
antingen thet hade want tu, eller nedfallit samma natt Christus
föddes, om icke Orofius hade skrifwit det? 'Ho hade wäl utan Skrift
kunnat upräkna eller onittala the verser, som blefwo fundne inter
rudera Templi?
Virginitas, Partus discordes tempore longo, Virginis in gremio fte-
dera pacis habent.
Ho har sedt thet altare, som K. Augustus uprättade på Capitolio
med thenna Ofwerskrift: Ara Primogeniti Dei, ther Suidas in Au-
Sida 20[redigera | redigera wikitext]
gusto ej underrättat oss ther om? Hwad hade wi om Auentino ock
en del af Circo, som blefwo under Tiberio afbrände, om icke Cor-
nelius Tacitus p. 136 ock Suetonius p. 371 hade uptecknadt det?
Hwad weste wi om Neropolis, om Augusti operibus, som han up-
rättat, at tala, nemligen om Foro ock Martis Veteris Tempel: om
Apollinis Tempel in Palatio: om Jovis tonantis Tempel in Capito-
lio, ther icke Historici lemnat oss thet i sina skrefne Böcker? Sta-
den (säger Suetonius) såg illa ut, medelst then gamla Brand ock
ödeläggelse uti Titi Vespasiani tid: thet stod hwar en fritt at an-
taga the ödelagde Platzer ock byx. a ther på, ther rätta ägaren thet
försummade; Men Titus Vespasianus tog sig före at föra Capito-
lium i sit förra stånd: Han lät först uprödja Platzarne ock på sin
egen Bekostnad utföra en del af gruset: Han war sorgfällig at igen
uprätta 3000 Koppar-Taflor, hwar i the gamle Lagar och Stadgar
woro ingrafne, som tilförene woro förbrände, i thet han upsökte
åtskilliga Copier ock på samma sätt, som förr, brakte them i godt
stånd ock bruk; såsom Reglor wid Regiments-Styrelsen: Han bygde
Templum Pacis å nyo näst wid Torget: Han lät upresa Amphitheat-
rum mit i Staden, efter samma Modell, som K. Augustus thet låtit
afrita etc.
Hwad weste wi om the manhaftige Män ock theras berömwärde
Dater at tala? Om icke Plutarchus, Homerus, Valerius Max. Liuius,
Curtius ock andre hade beskrifwit them?
Månge komma från Rom, men aldrig sedt the Christnas Rom,
som ther är, ock kallas Roma Subterranea: Icke eller the af Mar-
mor och Alabaster (fast än mycket förfaine) förträffelige Byg-
ningar, upsatte til the ståndaktige Christnas ock Martyrers Åmin-
nelse: Men af alt sådant hade man ej west mer at säga, än af Troia,
om hwilcken wäl alla weta at tala, men ingen ännu kunnat säga,
hwar den legat. En Del wilja will wisa några Rudera, men utan
grund: Poeten Ouidius säger wäl:
Jam seges est, ubi Troia fult, resecandaque falce,
Luxuriat Phrygio sanguine pinguis humus.
Semisepulta Virum curuis feriuntur aratris
Ossa, ruinosas occulit herba domos. h. e.
Nu rispas, plöjes, sås, nu höstes Korn och Kärna,
Hwar Troia fordom war, ther mången brytt sin
Hierna
För Krigets seger-krantz, ja mångt et Hjelte-Ben,
Upplöijes på then Stad, ther förr stod mur ock sten.
Sida 21[redigera | redigera wikitext]
Orten kan therföre knapt widare betecknas än Böcker therom handla. Mig synes altså att Papper är waraktigare än Stål och Mar- mor, ty thessa kunna nederbrytas, förrostas ock omkomma, men Papper ock Böcker, fast ringaste af styrcka, äro dock the aldrawar- aktigaste fil at hålla et Ting i åminnelse, ock här uti synas the mig at släkta the fattiga, som äro mångfaldige; Dör en bort, äro nog igen: Men om the rike ock mäktige dö, som ock må ske, äro få igen som ge antingen 61 Gudshus eller the fattiga; Om nu en rik reser up en Marmor-Stod, låter han therwid bli, emedan til at resa flere kostar alt förmycket: Men man kan upresa några 1000de Pappers- Stoder under en Boks tryckande, som kostar med alla thess exem- plarer ej hälften så mycket som en Marmor-Stod eller et Epitaphium. Absalon lät uprätta sig en Stod fil sit Namns Åminnelse ock kalla- de then Absalons Hand; Men aldrig hade wi west om Absalons Stod at säga, om icke Papperen hade lärdt oss thet, ock som Alex- ander Magnus säger om Achillis Ros ock Homeri Vers, at Achillis Namn hade want begrafwit ock med hans Kropp förruttnad, ther som icke Homed vers hade giordt honom liksom odödelig. Til then ändan har jag på mina gamla Dagar understådt mig, fast under mångfaldiga Ämbets-sysslor, bland många unga wittra Män, som sig thetta Wärck påtagit at fullborda, men dock lemnat ogiordt (fato, nescio, quo) thenna Bahusläns Beskrifning, genom Guds nå- diga Tilhjelp på thenna ringa Pappers-klut utur mörkret i dagsliuset bringa, hwar til jag blifwit upmuntrad icke allenast af Arcke-Bisko- pens D. Petri Kenicii märckwärdiga Bref til hela Clericiet, daterat Upsala d. 27 Julii 1631, thet Hr. Eric Benzelius junior i sit Periculo Runico anfördt ock jag håller wärdigt, efter thetta Företal, ord ifrån ord af thess eget Manuscript införa, utan ock af the 2ne widtbe- römde Arcke-Biskopar ock Doctorer, bägge kötzlige Bröder Herrar Eric ock Jacob Benzelier, som stedse want mine Höggunstige För- män ock Gynnare, then förre så länge han lefde, then senare ännu (hwars lifstid GUD nådeligen förlänge, fil sin Äro ock wår Christe- liga Kyrckos upbyggelse!) at uprätta liksom en Pyramid eller Pap- pers-Stod, på hwilken korteligen, dock tydeligen stå afristade til äwigt Äreminne, fast på slätt ock tunt Papper, alla the Antiquite- ter ock Documenter, som höra til Bahus-Läns Beskrifning från Hedenhös här ock legat i dystra Mörckret, som the gamle Urner med the dödas aska begrafne, men igenom mycken läsning i the Norske Historiske Scribenters så gambla som nya Chrönickor ock Handlingar, samt tilhielp ock uplysning af the här nu dels döde,
Sida 22[redigera | redigera wikitext]
dels än i lifwe warande Herrar Prob star, Kyrekoherdar och wördige
Präst-Män öfwer hela Länet, under min visitation och Brefwkding,
hwarföre jag har orsak them storligen at tacka ock berömma, fådt
them tämmeligen i dagsljuset, fast mycket utan twifwel är, som jag
ej hint med eller förmådt at upleta.
Then Gunstige Läsaren behagade förthenskuld min goda Wilja up-
taga för sielfwa Wärcket; Nam in magnis voluisse sat est, ock the
Felaktigheter, them jag af Okunnoghet, såsom en svag Menniska,
kunnat begå, med Kärleksens Mantel öfwerskyla ock alt tu l thet
bästa uttyda.
Far wäl! .
Sida 23[redigera | redigera wikitext]
ARCKE-BISKOPENS D. PETRI KENICII BREF
til Upsala Presterskap.
Hederlige/Wördige ock Wällärde gode Herrar och Män Dn. Prae-
positi & Pastores uti Upland och Norlanden.
Eder skal allom witterligit wara, at H. K. Maj:ts wår alles nådigste
Herre ock Konung af Kongsl. Gunst ock Nåde med synnerlig Om-
wårdnad ock god Affection uti alt thet som på åtskilligt, högt, be-
tänckt ock lofwärdt Sätt kan tjäna ock lända wårt k. Fädernesland
til warande Ära och Berömmelse, hafwer nådigst Ar Christi 1630
d. 30 Mail Wällärde Dn. Martinum Aschaneum uti Himmelby ock
Frestad, såsom ock W. Johan Hindrichsson på Wårdsätra med Ko-
nungsliga Bref ock Instruction förordnat ock befullmäktigat at
wara Regni Antiquarii ock i Befalning gifwit öfwer hela Riket gran-
nelig med all flit upsöka, anteckna och samla alla lofliga gamla Mo-
numenter, Handlingar och Skrifter, såsom Fäderneslandet kan blif-
wa illustreradt med, besynnerligen.
1. Allehanda Runa-Skrifter, både i Böcker ock på Stenar.
2. Computorum Runicorum, eller Runstafwars varia artificia eller åtskilnad.
3. Gamla Lagböcker, Skråer, Recesser, Statuter, Privilegier ock Ordningar.
4. Gamla Chrönikor, Historier, Dickter, Rune- ock Kämpe-Wisor.
5. Gamla Bref ock Handlingar, ther af man någon Rättelse om Mynte-wärderingar, Adel-Släkter eller Wapner kan hafwa.
6. Gammalt Mynt ock Penningar.
Thet I widare af theras instruction förnimma kunnen, hwilcket
alt länder Fäderneslandet til loflig Berömmelse, hwilcket sedan
skal til sit rätta Bruk uti Cronones ock H. K. Maj :tz reservet ock
Häfdebur lefwereras ock Rikena til Nytta och Häfd publiceradt
warda. Therföre är på H. Kongl. Maj:tz wägnar min alfwarliga ock
Sida 24[redigera | redigera wikitext]
flitiga Begäran, at I uti hwars ock ens Edra Församling låta Eder
samteligen finnas trogne ock flitige ther efter ransaka ock åhörarne
en part, som utaf missförstånd nyttiga Monumenter dölja, rätta
ock underwisa, them utskickade hielpa ock förfordra, at alt nyttigt
förbenämt kan komma them tilhanda, på thet H. K. Maj:tz nådiga
Wilja therutinnan måtte hafwa sin rätta Framgång ock Fullbordan.
At I thetta troligen efterkomma wiljen, är min alfwarliga ock fliti-
ga Förmaning.
Feliciter valete. Datum Ubsala d. 27 Juli 1631.
V. H. S.
Petrus Kenicius Upsaliensis
Sida 25[redigera | redigera wikitext]
Förtekning
På alt hwad i thenna Bok afhandlat är.
THET FORSTA HUFWUDSTYCKET
Om
Bahus-Län i Gemen
I. CAP. Pag.
Om thes namn och uprinnelse. 29
II. Om thes längd bredd och gräntzeskillnad 31
III. Om thes fördelning och Indelning 33
IV. Om Hafwet och the största Sjöar Alfwar och strömmar— 42
V. Om allehanda slags fiskar både i salta Hafwet och färska
Insiöar 48
VI. Om Sjö- och Skogsfoglar samt flygande Insecter och
djur 56
VII. Om allehanda slags Fyrfotade samt kräkande djur 60
VIII. Om Skog, Marck, Aker, Ang samt Mineralier och
Berg-Werk 63
IX. Om Inbyggarenas Handtering Handel och Wandel
så på landet som i Städerne 65
X. Om Odalsjord, Odalsmän, Landtskylds- och Mensal samt
Annex-hemman, Bygsel, Skatt och Crono Utlagor årligen 66
XI. Om Luften och Nordljusningar 72
XII. Om Atte-backar, Jätte-Grafwar och Stenröstor 75
XIII. Om the Gamla Nordskas Gille och Gästabod, samt
föröfwade widskepelser therwid och eljest 78
Sida 26[redigera | redigera wikitext]
THET ANDRA HUF WUDSTYCKET
Om
Bahus-Län i synnerhet
Then Första Delen
Om
The Slott och städer som här äro.
I. CAP. Pag.
I. Om Bahus Slott 85
2.0m Kong-Elfs stad och Sockn 90
3.0m Ytterby Annex til Kong-Elf 98
II. Om Mastrands stad och Slottet Carlsten 100
III. Om Uddewa1s stad 109
Om Ryr Annex 115
IV. Om Strömstad 116
Sida 27[redigera | redigera wikitext]
Then Andra Delen
Om Elfsyssels Probsteri och Pastorater
I. CAP.
Om the på Hisingen belägne 3:ne Giäl.
1. Om Säfwe Pastorat 121
2. Om Thorslanda Pastorat 124
3. Om Lundby Pastorat 127
II. CAP. Om the på Inland belägne Giäl.
1. Om Kareby Giäl i Södre Härad 132
2. Om Thoreby ibid. 135
3. Om Hjertums Giäl i Torpa Nordre Härader 140
4. Om östmåls Giäl. ibid 149
5. Om Spekerö Giäl. ibid. 151
6. Om Solberga Giäl. ibid. 154
7. Om Forssella Pastorat i Fräkne Härad 158
8. Om Tiörns Giäl på Oroust östra och Wästra Här. 163
9. Om Myckleby Giäl. ibid. 178
10. Om Tegneby Giäl. ibid 185
11. Om Morlanda Giäl. ibid. 196
III. CAP. Om the i Sunnerwiken, dock i Elfsyssels Probsteri be-
lägna Pastorater, utom Uddewald, Bäfwe och Ryr, såsom Annex-
er eller Red-Kyrckor, som de kallas i Swenska Kyrck-Ord. C. 2. §. 7.
1. Skredwik i Lane Härad 202
2. Bogenäs i Lane Härad 208
Om Wikornas Probsteri dels i Sumer- dels i Norr-Wiken.
IV. CAP. Om the i Sunnerwiken.
1. Om Foss Giäl i Tunge Här 215
2. Om Bro Giäl i Stångenäs Här. 223
3. Om Sotenäs Giäl och Härad 233
4. Om Krokstads Giäl i Sörbygden 240
V. CAP. Om the i Norrwiken
1. Om Qwille Giäl och Härad 246
2. Om Tanums Giäl och Härad 255
3. Om Nafwerstads Giäl i Bullarns Härad 265
4. Om Skee Giäl i Wätte-Här. 274
5. Om Hougdals Giäl. ibid. 283