Redigerar Bohusläns Beskrivning inledning sidorna 3-27

�
Papper: Munkedals Bruk. Munkedal 
Tryck: Munkreklam. Munkedal 
Bindning: Wickströms Bokbinderi. Uddevalla 
Pärm: Carl Zakariasson. Ed 



































Tryckt år 1983 


UTGIVNING      och  DISTRIBUTION:        Carl Zakariasson.  668  00 E D 

2 
�
Chorographia  Bahusiensis Thet är Bahus-Läns Beskrifning av  Johan 
Oedrnan föreligger nu  förändrad från originalets frakturstil till ett 
latiniserat typsnitt som förhoppningsvis skall göra detta intressanta 
topografiska arbete tillgängligare för den stora allmänheten. 
   Ordens stavning eller författarens formuleringar har ej utsatts för 
någon  förändring. 
   Efter att ha konsulterat intresserade och sakkunniga forskare har 
undertecknad  kommit   fram till att ovanstående förfaringssätt var 
det bästa för att förmedla    Oedmans 1700-talsarbete till nutidens 
läsekrets. 
   Ett tack framföres här till personer och företag för all hjälp, upp- 
muntran och goda  råd i samband med utgivningen: 


   Ortnamnforskare Dr. Gunnar  Drougge, Solna 

   Författaren och  hembygdsforskaren Sven Rydstrand, Brodalen 

   Arkivarie vid Landsarkivet i Göteborg, Bengt Sjögren 

   Arkivchef  för    Dialekt—Ortnamn— och  Folkminnesarkivet i Göte- 
   borg, Hugo Carlsson. 

   Fru Kerstin Gustafsson, Västra Frölunda 

   Fru Elsa Sjödahl, Göteborg 

   Fru Lena Sandström, Ed 

   Munkedals  Bruk AB, Munkedal 

   Munkreklam,    Munkedal 

   Wickströms Bokbinderi,   Uddevalla 






                                                                  5 
�
totqw--"^gt.n.,O.C.,:•=tvrah": 
                                                                                                                                                             k0 
�
FÖRETAL      TILL TREDJE    UPPLAGAN 

När Johan Oedman  år 1746 gav ut sin bohuslänska beskrivning, vars 
tredje upplaga nu föreligger, blev omdömena om boken minst sagt 
delade. Bland de lärde och i de högre stånden slog man ifrån sig ef- 
ter att ha genomögnat boken.  Det hela var ju en dum och löjlig 
landsbygdskrönika, som i stort sett saknade kultur, ansåg man, och 
många  satte den under rubriken "pekoral". Ty kulturen på den ti- 
den var knuten till städerna, särskilt till Stockholm, och på lands- 
bygden  fanns intet av värde, bara dumma bönder och dumma präs- 
ter, menade  man. 
 Men  allmogen i Bohuslän hade en annan åsikt om "Chorographia 
Bahusiensis". Det var ju en beskrivning av deras egen hembygd, de- 
ras egna kyrkor, fornminnen och annan historia, och detta var läs- 
ning som intresserade. Ty emellan all den kuriosa, som  Oedman 
serverade som tilltugg, fann man godbitar så rara att man gärna 
översåg med alla fel och brister, som boken onekligen hade. Men 
man   bedömde inte boken  efter dess Isvagheter utan efter dess för- 
tjänster. Och bokens kulturhistoriska värde var verkligen så stort, 
att det består ännu i dag efter mer än tvåhundra års kritik. Hade 
Oedman   icke skrivit sitt verk, så hade vi gått miste om mycket sto- 
ra delar av Bohusläns historia. 
 Bokens stora värde som kulturhistorisk källskrift kan kanske bäst 
belysas genom den enorma efterfrågan  som den rönt de sista fem- 
tio åren. Trots en nyutgäva 1910, är den fortfarande så sällsynt på 
antikvariaten, att man måste betala 6 - 7 000 kronor för ett fint 
exemplar. Och det är långt emellan utbuden. På sockenbiblioteken 
är boken sällsynt. 
 Det  är egendomligt att varken Oedman eller den prästman, pas- 
torsadjunkten Axel Emanuel  Holmberg,  som nära hundra år efter 
Oedman  utgav en ny bohuslänsk beskrivning, är infödda bohuslän- 
ningar. Oedman var västgöte och Holmberg född i Stockholm. Och 
något bohuslänskt påbrå hade ingen av dem. 
 Johan  Oedman  föddes i Borås år 1683 såsom son till rådmannen 
Peter  Oedman och dennes  maka Elisabet Lander. Han blev kyrko- 
herde i Tanum år 1719 och 1735 kontraktsprost i Vikornas då än- 
nu odelade kontrakt. Han dog år 1749, alltså endast 66 år gammal. 
För övrigt har han själv skrivit om sig i boken, varför det är onödigt 
att här upprepa detta. Den blivande bohuslänsskildraren blev emel- 



                                                              7 
�
lertid tidigt faderlös, i varje fall vid 20 års ålder, och då gifte hans 
moder   om sig med kyrkoherden  och   prosten i Bro på Stångenäset, 
Andreas    Bornander, även  han västgöte. Det blev alltså från Bro 
prästgård  och Bro socken  som   Oedman först lärde känna Bohuslän 
och  bohuslänningarna. 
  Men  han gick ju i skola den mesta tiden i Uppsala, Lund och Ros- 
tock, därför blev det mestadels blott på sommarferierna  som  han 
kunde   uppehålla sig i Bro. Men han synes ändå ha mycket intresse- 
rat sig för denna bygd och  han beskriver den ganska utförligt men 
tillägger på slutet att "här vore kanhända ännu mera att  märka". 
Det  var verkligen skada att han då inte hann med att nedskriva allt. 
  Det är möjligt att det var i Bro socken, som Oedman erhöll många 
av de uppgifter om folkets vidskeplighet och  övertro, som han ut- 
förligt berättar om. Men  om  trolldomen här berättar han ej något. 
Annars låg det ju nära till hands att han här fått till livs en mängd 
berättelser från häxprocesserna. Här   dömdes ju bondfolket  Ivar 
och Elin i Staxäng till döden  för trolldom år 1670, och dessa och 
andra  bör ha levat i friskt minne bland Broborna vid 1700-talets 
böljan. Men  Oedmans  tystnad   om detta får kanske tas som ett be- 
vis för att hans övertro var vacklande. Säkert trodde han inte själv 
på  trolldomen, utan  han förmanar folket att överge vidskepelserna 
och  bruka Guds ord i stället. 
  Många är säkerligen förvånade över att Oedman inte berättar nå- 
got  om våra   bohuslänska hällristningar. Var de inte upptäckta på 
hans tid, eller var de övertäckta av jord? Nej, så var det i alla fall 
inte, utan de var kända    men inte ansedda  som värdefulla. Inom 
den  lärda världen ansåg   man att de var resultatet av klåfingriga 
pojkars  arbete och räknades inte som fornlämningar.  De var osed- 
liga och  närmast i rang med porrbilder, om detta ordet funnits då. 
Även   om  Oedman  kanske  hade en något  annorlunda  uppfattning 
om   dem — han var ju präst i Bohusläns hällristningsrikaste socken 
— så vågade han inte för folkets och sina ämbetsbröders skull skild- 
ra hällristningar. Vad skulle man då sagt om honom och hans verk? 
Därför valde  han att tiga om dessa  nu  så ansedda kulturminnen. 
   Oedman  säger att han hållit på att arbeta med sin bohuslänska be- 
skrivning i tio års tid och har haft många sömnlösa nätter för dess 
skull. Han tvekar inte att kalla arbetet "nästan hercueliskt", och 
man  kan  väl förstå att han slitit hårt. På hans tid fanns det ju inga 
telefoner och inga tåg eller bilar. Oedman fick sätta sig på hästryg- 



8 
�
gen och kuska runt i socknarna, om han vine teckna ned några tra- 
ditioner eller läsa i några gamla protokoll, som låg i prästgårdarna, 
inte alltid så väl bevarade. Visserligen fanns det redan nu stora ar- 
kiv i Oslo och Köpenhamn, där gamla bohuslänska  dokument  be- 
varades, men dit vågade sig aldrig Oedman. Han kunde inte hinna 
med det, och han litade mest på vad han hörde berättas muntligt. 
Mycket  av detta fanns aldrig nedtecknat. Därför kan hans bok i 
många avseenden betraktas som en källskrift. 
  När Oedmans  bok om  Bohuslän utkom, skrev dåvarande  kyrko- 
herden  i Krokstad, Peter Schvantesson-Höök  några verser, som 
också är medtagna  i boken. Han nämner där om "så många vackra 
wärck",  som Oedman tidigare givit ut. Tyvärr vet man inte nu vil- 
ka dessa verk var. Veterligen har han nämligen inte givit ut något i 
tryck mer än en liten skrift om märgel och en liten hyllningsdikt 
till drottning Ulrika Eleonora. Men möjligt är att hans tidigare ar- 
beten aldrig kommit ut i tryck. 
 I varje fall är Johan Oedman en märklig man och hans bok Choro- 
graphia Bahusiensis en märklig bok, som man måste läsa från pärm 
till pärm om man vill lära känna det gamla Bohuslän. Därom råder 
i dag inga delade meningar. Men det är också självklart att nun 
måste läsa med urskillning.och kritisk skärpa, om man skall få den 
rätta behållningen av Oedmans sällskap. 



                                             Sven Rydstrand 















                                                             9 
�
         Chorographia Babujiegfis 
                         zbet Jr 


                  aDitz;=(-3t dn$ 



                        effrifittfigr 


         4 the051ettur/ 9,1rt pet)    Zertaffenhet 
                  Unber  anti oiD  ärigb 
                            3 
                 Conita urminned   Ziber 
         Unber Zanfta Negeringen/ 
            eon   eig Ogg  nu ttaranbe Zitilanb 
                          coati 
         net  font, genom     r cb       4vDra 
           Unber Ctoerige6 Aron,o/ 
                  •eåb 
           .fwab2ithugg4renad 9)34fetibe   s3anCei 
       ett  •Raring i       et4nD    wiDeoninter, 
       bin  oct «fa the gldrittodrbiobettrt   nitm 
       rininat på alla Orter  hnuirt     utur DP 
          firaffibraret upteta oct nu i Daadlith 
                It tringa , efter mangad 
                        ,dfiu nban 

                • jOITAANT  OEDWIANT. 
            Pali. i Tenting & Prapof. Wikenfium in &hung, 
           meo       Inagto 2fficvn1biotie 

                  , STOCKHOLM, 
         006 1,4113 SA/VI  VS Ipå CAM Oft$141)17+6,. 




10 
�
           Chor9graphia Bahusiensis 
                   Thet är: 
                  Bahus-Läns 
                Beskrifning, 
                     Så 
     Til thess Natur/ Art och Beskaffenhet 
            Under  Fred och Feigd 

            Gamla urminnes  Tider 
           Under Danska Regeringen/ 
      Som   til thess nu warande Tilstå'nd 
                    Sedan 
       Thet kom,  genom Freds-Fördrag 
            Under Sweriges Crono/ 
                    Både 
     Hwad  Inbyggarenas Wäsende, Handel 
     ock Näring i alla Stånd widkommer; 
     som ock alla the Märckwärdigheter, man 
   kunnat  på alla Orter i hwart Giäl utur dy-stra Mörckret upleta ock nu i Dagsliu-set bringa, efte



                  åstundan 
                     af 
             JOHAN OEDMAN 
Past. i Tanum 8c Praepos. Wikensium in Bahusia. 

   Med Kongl. Maj as Allernådigste Privilegio. 
                STOCKHOLM, 
  hos LARS  SALVIUS  på egen kostnad  1746. 

                                             11 
�
            me mg (`'i4gbet 
                   zhett 
       Zurcbleueigfte,f)6gborne 
            rinen ocr Metten, 

            rig ADOLPH 
            FREDRICH, 
      emerigo3Q3ibthesottMenbt6 
            • iitforabe ect 
                arfo b rite, 


                einem   Mbigfic  Derra. 






12 
�
    Hans  Kongl. Höghet 
            Then 
Durchleuchtigste, Högborne 
    Printzen ock Herren, 
      Printz ADOLPH 
         FREDRICH, 
 Sweriges Giöthes ock Wendes 
    Utkorade ock hyllade 
        Arf-Förste, 

    Sinom Nådigste Herra 














                                     13 
�
           -iirchteuchtigfic 

                           t 


                   ifernabigge 








                R Or   aber6..gong1. i>344 
                1jet6 .05.0 ,Ogon pet)  Mb 
                biga einfiftei unDerft4r fig 
                  bi,uparte unberbdnighet at 
       framte en perfon, boenbe In P   öen 
       Zule  fom  finet; meet ung/  men dr 
       hoer nmelet gamma( 15fwee mobe  4r: 
       dr en %Ridgy  och Mier af en utgamd 
       mat ex«,   Mantua*,       ben4mb 
       mm  af en langt dibre  ab«    eflOM 
       biot Poo   now   feK 0,41 utty4rte8 
                                      flan 



14 
�
                    Durchleuchtigste 
                       Arf-Printz 
                 Allernådigste     Herre. 





















IN för Eders Kongl. Höghets höga ögon och  Nådiga Ansikte/ un- 
derstår sig i djupaste underdånighet at framte en person, boende 
in på oen  Tule/ som  synes mycket  ung/ men  är dock  mycket 
gammal  öfwer 100de år: är en Ättelägg/ och Alster af en utgammal 
Mor, Raumarike    benämd, men af en långt äldre Fader Swediot 
wid namn: ser wäl utwärtes slätt ut/ hälst han är klädd i en ringa af 
Pappers klutar sammanwirckad  klädning; dock om han får Audien- 
ce ock then Höga Nåden/ at komma in i Eders Kongl. Höghets eget 
Cabinet, torde Eder Kongl. Höghet/ kan hända/ få thet tycke til 
honom/  som fordom  Alexander Magnus til Hornen Iliada om thet 
Trojaniska Kriget ock then tappre Nordiske Hielten Konung Carl 
then XII högloflig i åminnelse til Curtium, medelst the ther i fram- 
brakte then store Alexandri oförlikneliga tappra Dater mot the 
Perser och Indianer. Han ser wäl oborstader ock osnygg ut/ men lä- 
rer dock/ som en stumm Redner/ eller stilla tigande Tales-man/ gif- 
                             , 

                                                             15 
�
 wa  Eder Kong!.  Höghet/ såsom en främmande   ock här på orten 
 obekant Herre rätt Besked ock Uplysning både om nytt ock gam- 
 malt/ särdeles Wikwäringarnes upförande i nya och gamla Feigder 
 ock Härnader/ theras Oeconomie, Commerce,  Handel ock  Wandel 
 etc. Hwar under man firmer många sälsanuna ting/ som Eder Kong!. 
 Höghet lära beweka at gifwa  thenna gamla Mannen Audience åt- 
 minstone 1  Timma om Dagen under lediga stunder/ tils Eder Kong!. 
 Höghet få'dt besked af Honom om alt hwad Han wet. 
 Eder  Kongl.  Höghet har wäl sedt   Honom år 1744  Midsommars 
 dagen/ men ganska litet/ allenast til thess ena öga, som är så stort 
 som Bahus Slott  ock thet wid Eder Kong!. Höghets Nedresa från 
 Stockholm til Carls-Crona at i glädje emottaga och undfägna sin 
 Högtälskeliga wärdaste. . ock dyraste Gemål LOVISA    ULRICA, 
 alles wår Nådigste utkorada Arf-Princessa: gifwe Gud i en wälsig- 
 nad stund/ til hela Rikets obeskrifwelig Glädje/ Fred och Fromma! 
 Eder Kong!.   Höghet hade wäl ärnat (som jag hörde) samma gång 
 bese thenna Personen något  mera/ åtminstone til thess 2dra öga, 
 som är ej mindre/ än thet  förra/ nu så stort/ som Carlsten i Ma- 
 strand/ men Storm ock ondt Regawäder giorde thet om intet. 
 Nu  som  man ingen  rätt idee eller Concept kan ha om en Persons 
 Beskaffenhet allenast af ögonens åskådande; Ty har jag af under- 
 såtelig plickt ock kärlek för thenna gamla Mannen/ som mig med 
 hustru ock 15  än i lifwe warande Barn så många år uppehållit/ 
 närdt ock klädt/ underst'ådt mig at beledsaga Honom helt ock hål- 
 lit til sin Statur från hufwudet til fötterna in tu Eder Kongl. Hög- 
 het/ som må intet förskräckas öfwer thess längd til 18 Mihl/ i thet 
 nogaste räknakt/ fast man bör wäl lägga 3 ther til/ ock thess bredd 
 öfwer axlarna 7 Mil/ jemte thess ofanteliga Ogon/ så stora/ at the 
 sitja 2 mihl ifrån hwar andra/ på thet Eder Kong!. Höghet må kun- 
 na thenna Personen rätt betrakta ock fil alla delar nådigt anskåda/ 
 tils thenna Personen ock gamla Mannen wid sin lyckeliga återkomst 
 från Stockholm försedd/ jämte säkert Rese Pass/ med Hans Kongl. 
 Maj:ts ock Eders Kong!. Höghets Höga  Nåd ock Kong!. Försäkran 
 at bli så wäl som alle andre Personer ock trogne undersåtare i Ri- 
 ket beskyddad/ förswarad ock privilegierad, särdeles som han med 
 sin stora widlöftiga Familie och Ättegrenar aldrig budit til at rebel- 
 lera, aldrig at affalla ifrån sin hyllade Konung/ utan i alla Feigder 
 wist största trohet/ nit och flit/ får den Höga Nåden ock Lyckan at 
 se Eder Kongl. Höghet Personligen hos sig i sin lilla Tract, utan 
 Prakt. 


16 
�
   Imecllertid ware Gud med  Eder Kong!.  Höghet/ Thess Högstälske- 
  liga Gemål  så wäl  som med  Hans  Kongl. Maj:t/ styre ock regere/ 
  wälsigne ock  beware tu l Kropp/ Lif ock Själ nu ock i alla äwighet/ 
  önskar trohierteligen 

                            Eders Kongl.  Höghets 
  Tanum  d 6. Febr.                          Underdå'nigste Tjenare 
       1745.                                           ock 
                                                 Trogne Förebedjare 
                                            JOHANNES OEDMAN. 































                                                                   17 
Oedman  2 
�
        WRMCEE9P~M~ 






                           bretal 

                        VI aåfaun. 

                 N   hat ofta  unbtat  p41   at93apd 
                 vet ej it brrare  drt thet dr tultg 
                 •fd intIcret ftrtftinå, trpcted ad i 
                 bagotinfet tonnua fd•  indngnnirer, 
        Wow    dmighetened:RItter  ; dnboct  93appeo 
        yet dr af ganna Xfutat fat-Jun.410Mo, fd two 
        tar thet liftbilt Idugrt 4nCtåt °et  marmor. 
        Zhen   mibtberbmbe    etaten Ram,  foal tato 
        'abed  Caput  orbis  8c urbs urbium,   •tten 
        .förndinfte etaD i ()eta 213drben, foin war a f 
        fine puittige   ffivoningor, Palais ocr  Mo, 
        numenter,,   af fårltdnbige oct mittre rdtto 
        f.drbige. oce nuutafttge   Mtn berbnunettg 
        ar atlarebo tit ett ftor bet 10  od  begyafo 
        men  , vet babe idagt  feban teat* i 4brgtio 
        tenbeteue    1oben Zima     fbrbrdnat,  tker 
        fui  lde Oct  tunna  q3apperet   babe båttit 
        .9uftoubet   uppe  pa   lone fur leift  t§e# 
        Contrafait  pit erapnah 
          933t bafwe  nun  et Rom  i ftdttet för thet 
                                                (Ora 




18 
�
                            Företal 
                          til läsaren 














Jag har ofta undrat på, at  Papper ej är dyrare, än thet är, hälst så 
mycket skrifwes, tryckes  ock i dagsliuset komma så många  Wärck, 
liksom äwighetenes Alster; ändock Papperet är af gamla klutar sam- 
mansatte, så warar  thet likwist längre än Stål ock Marmor.  Then 
widtberömde  Staden   Rom,  som kallades Caput orbis &  urbs  ur- 
bium, then förnämste Stad i hela Wärden, som war  af sine präktige 
Bygningar, Palais ock  Monumenter, af förståndige ock wittre, rätt- 
färdige ock manhaftige  Män  berömmelig, är allaredo tu l en stor del 
död ock  begrafwen, ock  hade länge sedan want i  Förgätenhetenes 
Floden Zima  fördränckt, ther som  icke thet tunna Papperet  hade 
hållit Hufwudet uppe på henne och wist thess Contrafait och Skap- 
nad. 
Wi  hafwe väl et Rom   i stället för thet förra, men thet wansläktar 
ock är sin gamla Moder litet eller intet lik. 
Hwad   wete  wi af thet gamla första  Templo Pacis at säga i Rom, 
antingen thet hade  want  tu, eller nedfallit samma natt Christus 
föddes, om icke Orofius hade skrifwit det? 'Ho hade wäl utan Skrift 
kunnat upräkna eller onittala the verser, som blefwo fundne inter 
rudera  Templi? 
Virginitas, Partus discordes tempore longo, Virginis in gremio fte- 
dera pacis habent. 
Ho  har sedt thet altare, som K. Augustus  uprättade på Capitolio 
med thenna  Ofwerskrift:  Ara Primogeniti Dei, ther Suidas in Au- 


                                                               19 
�
 gusto ej underrättat oss ther om? Hwad hade wi om Auentino ock 
 en del af Circo, som blefwo under Tiberio afbrände, om icke Cor- 
 nelius Tacitus p. 136 ock Suetonius p. 371 hade uptecknadt det? 
 Hwad  weste wi  om Neropolis, om Augusti operibus, som han up- 
 rättat, at tala, nemligen om Foro ock Martis Veteris Tempel: om 
 Apollinis Tempel in Palatio: om Jovis tonantis Tempel in Capito- 
 lio, ther icke Historici lemnat oss thet i sina skrefne Böcker? Sta- 
 den (säger Suetonius) såg illa ut, medelst then gamla Brand ock 
 ödeläggelse uti Titi Vespasiani tid: thet stod hwar en fritt at an- 
 taga the ödelagde Platzer ock byx. a ther på, ther rätta ägaren thet 
 försummade;  Men Titus Vespasianus tog  sig före at föra Capito- 
 lium i sit förra stånd: Han lät först uprödja Platzarne ock på sin 
 egen Bekostnad utföra en del af gruset: Han war sorgfällig at igen 
 uprätta 3000 Koppar-Taflor, hwar  i the gamle Lagar och Stadgar 
 woro  ingrafne, som tilförene woro förbrände, i thet han upsökte 
 åtskilliga Copier ock på samma sätt, som förr, brakte them i godt 
 stånd ock bruk; såsom Reglor wid Regiments-Styrelsen: Han bygde 
 Templum  Pacis å nyo näst wid Torget: Han lät upresa Amphitheat- 
 rum  mit i Staden, efter samma Modell, som K. Augustus thet låtit 
 afrita etc. 
 Hwad   weste wi om the manhaftige Män  ock theras  berömwärde 
 Dater at tala? Om icke Plutarchus, Homerus, Valerius Max. Liuius, 
 Curtius ock andre hade beskrifwit them? 
 Månge    komma  från   Rom, men aldrig sedt the Christnas Rom, 
 som ther är, ock kallas Roma Subterranea: Icke eller the af Mar- 
 mor  och Alabaster (fast än mycket förfaine) förträffelige Byg- 
 ningar, upsatte til the ståndaktige Christnas ock Martyrers Åmin- 
 nelse: Men af alt sådant hade man ej west mer at säga, än af Troia, 
 om  hwilcken wäl alla weta at tala, men ingen ännu kunnat säga, 
 hwar  den legat. En Del wilja will wisa några Rudera, men utan 
 grund: Poeten Ouidius säger wäl: 
 Jam   seges est, ubi Troia fult, resecandaque falce, 
   Luxuriat Phrygio sanguine pinguis humus. 
  Semisepulta Virum curuis feriuntur aratris 
   Ossa, ruinosas occulit herba domos. h. e. 
   Nu rispas, plöjes, sås, nu höstes Korn och Kärna, 
  Hwar  Troia fordom war, ther mången brytt sin 
                                   Hierna 
 För Krigets seger-krantz, ja mångt et Hjelte-Ben, 
 Upplöijes på then Stad, ther förr stod mur ock sten. 

20 
�
Orten  kan   therföre knapt widare betecknas än Böcker  therom 
handla. Mig synes altså att Papper är waraktigare än Stål och Mar- 
mor, ty  thessa kunna nederbrytas, förrostas ock omkomma,  men 
Papper ock Böcker, fast ringaste af styrcka, äro dock the aldrawar- 
aktigaste fil at hålla et Ting i åminnelse, ock här uti synas the mig 
at släkta the fattiga, som äro mångfaldige; Dör en bort, äro nog 
igen: Men om the rike ock mäktige dö, som ock må ske, äro få igen 
som ge antingen 61 Gudshus eller the fattiga; Om nu en rik reser 
up  en Marmor-Stod, låter han therwid bli, emedan til at resa flere 
kostar alt förmycket: Men man  kan upresa några 1000de Pappers- 
Stoder under en Boks tryckande, som kostar med alla thess exem- 
plarer ej hälften så mycket som en Marmor-Stod eller et Epitaphium. 
 Absalon lät uprätta sig en Stod fil sit Namns Åminnelse ock kalla- 
de then  Absalons Hand;  Men  aldrig hade wi west om  Absalons 
Stod  at säga, om icke Papperen hade lärdt oss thet, ock som Alex- 
ander Magnus säger om Achillis Ros ock Homeri  Vers, at Achillis 
Namn   hade want begrafwit ock med hans Kropp förruttnad, ther 
som icke Homed vers hade giordt  honom liksom odödelig. 
 Til then ändan har jag på mina gamla Dagar understådt mig, fast 
under  mångfaldiga Ämbets-sysslor, bland många unga wittra Män, 
som  sig thetta Wärck påtagit at fullborda, men dock lemnat ogiordt 
(fato, nescio, quo) thenna Bahusläns Beskrifning, genom Guds nå- 
diga Tilhjelp på thenna ringa Pappers-klut utur mörkret i dagsliuset 
bringa, hwar til jag blifwit upmuntrad icke allenast af Arcke-Bisko- 
pens D. Petri Kenicii märckwärdiga Bref til hela Clericiet, daterat 
Upsala d. 27 Julii 1631, thet Hr. Eric Benzelius junior i sit Periculo 
Runico anfördt ock jag håller wärdigt, efter thetta Företal, ord ifrån 
ord af thess eget Manuscript införa, utan ock af the 2ne widtbe- 
römde  Arcke-Biskopar ock Doctorer, bägge kötzlige Bröder Herrar 
Eric ock Jacob Benzelier, som stedse want mine Höggunstige För- 
män  ock Gynnare, then förre så länge han lefde, then senare ännu 
(hwars lifstid GUD nådeligen förlänge, fil sin Äro ock wår Christe- 
liga Kyrckos upbyggelse!) at uprätta liksom en Pyramid eller Pap- 
pers-Stod, på hwilken korteligen, dock tydeligen stå afristade til 
äwigt Äreminne, fast på slätt ock tunt Papper, alla the Antiquite- 
ter ock  Documenter,  som höra til Bahus-Läns Beskrifning från 
Hedenhös här ock  legat i dystra Mörckret, som the gamle Urner 
med  the dödas aska begrafne,  men igenom  mycken läsning i the 
Norske Historiske Scribenters så gambla som nya Chrönickor ock 
Handlingar, samt tilhielp ock uplysning af the här nu dels döde, 


                                                              21 
�
 dels än i lifwe warande Herrar Prob star, Kyrekoherdar och wördige 
 Präst-Män  öfwer hela Länet, under min visitation och Brefwkding, 
 hwarföre jag har orsak them storligen at tacka ock berömma,  fådt 
 them  tämmeligen i dagsljuset, fast mycket utan twifwel är, som jag 
 ej hint med eller förmådt at upleta. 
  Then  Gunstige Läsaren  behagade förthenskuld min goda Wilja up- 
 taga för sielfwa Wärcket; Nam in  magnis voluisse sat est, ock the 
 Felaktigheter, them  jag af  Okunnoghet, såsom en  svag Menniska, 
 kunnat  begå, med  Kärleksens Mantel  öfwerskyla  ock alt tu l thet 
 bästa uttyda. 

                             Far wäl! . 





























22 
�
ARCKE-BISKOPENS D. PETRI KENICII BREF 
                  tu Upsala     Presterskap. 








Hederlige/Wördige  ock Wällärde gode Herrar och   Män Dn. Prae- 
positi & Pastores uti Upland och Norlanden. 

 Eder skal allom witterligit wara, at H. K. Maj:ts wår alles nådigste 
Herre ock Konung  af Kongsl. Gunst ock Nåde med synnerlig  Om- 
wårdnad ock god Affection uti alt thet som på åtskilligt, högt, be- 
tänckt ock lofwärdt Sätt kan tjäna ock lända wårt k. Fädernesland 
til warande Ära och Berömmelse,  hafwer nådigst Ar Christi 1630 
d. 30 Mail Wällärde Dn. Martinum Aschaneum  uti   Himmelby ock 
Frestad, såsom ock W. Johan Hindrichsson på Wårdsätra  med Ko- 
nungsliga Bref ock Instruction förordnat ock befullmäktigat at 
wara Regni Antiquarii ock i Befalning gifwit öfwer hela Riket gran- 
nelig med all flit upsöka, anteckna och samla alla lofliga gamla Mo- 
numenter, Handlingar och Skrifter, såsom Fäderneslandet kan blif- 
wa illustreradt med, besynnerligen. 
1. Allehanda Runa-Skrifter, både i Böcker ock på Stenar. 
2. Computorum   Runicorum, eller Runstafwars varia artificia eller 
   åtskilnad. 
3. Gamla  Lagböcker, Skråer, Recesser,  Statuter, Privilegier ock 
   Ordningar. 
4. Gamla  Chrönikor, Historier, Dickter, Rune- ock Kämpe-Wisor. 
5. Gamla  Bref  ock Handlingar, ther af man någon Rättelse  om 
   Mynte-wärderingar, Adel-Släkter eller Wapner kan hafwa. 
6. Gammalt Mynt  ock Penningar. 
 Thet I  widare af theras instruction förnimma kunnen, hwilcket 
alt länder Fäderneslandet til loflig Berömmelse, hwilcket sedan 
skal til sit rätta Bruk uti Cronones ock H. K. Maj :tz reservet ock 
Häfdebur  lefwereras ock Rikena  til Nytta och Häfd publiceradt 
warda. Therföre är på H. Kongl. Maj:tz wägnar min alfwarliga ock 


                                                              23 
�
 flitiga Begäran, at I uti hwars ock ens  Edra  Församling  låta Eder 
 samteligen finnas trogne ock  flitige ther efter ransaka ock åhörarne 
 en  part, som  utaf  missförstånd nyttiga    Monumenter dölja, rätta 
 ock  underwisa, them  utskickade  hielpa ock förfordra, at alt nyttigt 
 förbenämt  kan  komma    them  tilhanda, på thet H. K. Maj:tz nådiga 
 Wilja therutinnan måtte  hafwa  sin rätta Framgång  ock  Fullbordan. 
 At I thetta troligen   efterkomma wiljen, är min alfwarliga ock fliti- 
 ga  Förmaning. 
  Feliciter valete. Datum Ubsala  d. 27 Juli 1631. 
                               V. H. S. 
                     Petrus Kenicius Upsaliensis 





























24 
�
                       Förtekning 
        På  alt   hwad i   thenna Bok  afhandlat    är. 


        THET FORSTA HUFWUDSTYCKET 
                             Om 
                       Bahus-Län i Gemen 









                            I. CAP.                       Pag. 
    Om thes namn och uprinnelse.                            29 
II. Om  thes längd bredd och gräntzeskillnad                31 
III. Om thes fördelning och Indelning                       33 
IV.  Om Hafwet och the största Sjöar Alfwar och strömmar—   42 
V.  Om  allehanda slags fiskar både i salta Hafwet och färska 
Insiöar                                                     48 
VI.  Om Sjö- och Skogsfoglar samt flygande Insecter och 
djur                                                        56 
VII. Om allehanda slags Fyrfotade samt kräkande djur        60 
VIII. Om Skog,  Marck, Aker, Ang samt Mineralier och 
Berg-Werk                                                   63 
IX.  Om Inbyggarenas Handtering Handel och Wandel 
så på landet som i Städerne                                 65 
X.  Om  Odalsjord, Odalsmän, Landtskylds- och Mensal samt 
Annex-hemman,  Bygsel, Skatt och Crono Utlagor årligen      66 
XI.  Om Luften och Nordljusningar                           72 
XII. Om Atte-backar, Jätte-Grafwar och Stenröstor           75 
XIII. Om the Gamla  Nordskas Gille och Gästabod, samt 
föröfwade widskepelser therwid och eljest                   78 




                                                             25 
�
       THET ANDRA HUF WUDSTYCKET 
                           Om 
               Bahus-Län    i synnerhet 
                  Then    Första Delen 
                           Om 
           The Slott  och  städer  som  här  äro. 










                          I. CAP.                      Pag. 
I. Om Bahus Slott                                        85 
2.0m Kong-Elfs stad och Sockn                            90 
3.0m  Ytterby Annex til Kong-Elf                         98 
II. Om Mastrands stad och Slottet Carlsten              100 
III. Om Uddewa1s stad                                   109 
   Om  Ryr Annex                                        115 
IV. Om Strömstad                                        116 














26 
�
                   Then   Andra    Delen 
        Om    Elfsyssels Probsteri   och  Pastorater 

                        I. CAP. 
Om the på Hisingen belägne 3:ne Giäl. 
1. Om Säfwe Pastorat                                      121 
2. Om Thorslanda Pastorat                                 124 
3. Om Lundby  Pastorat                                    127 
II. CAP. Om the på Inland belägne Giäl. 
1. Om Kareby  Giäl i Södre Härad                          132 
2. Om Thoreby ibid.                                       135 
3. Om Hjertums Giäl i Torpa Nordre Härader                140 
4. Om östmåls Giäl. ibid                                  149 
5. Om Spekerö Giäl. ibid.                                 151 
6. Om Solberga Giäl. ibid.                                154 
7. Om Forssella Pastorat i Fräkne Härad                   158 
8. Om Tiörns Giäl på Oroust östra och Wästra Här.         163 
9. Om Myckleby Giäl. ibid.                                178 
10. Om Tegneby Giäl. ibid                                 185 
11. Om Morlanda Giäl. ibid.                               196 
III. CAP.  Om the i Sunnerwiken, dock i Elfsyssels Probsteri be- 
lägna Pastorater, utom Uddewald, Bäfwe och Ryr, såsom  Annex- 
er eller Red-Kyrckor, som de kallas i Swenska Kyrck-Ord. C. 2. 
§. 7. 
1. Skredwik i Lane Härad                                  202 
2. Bogenäs i Lane Härad                                   208 
Om   Wikornas Probsteri dels i Sumer- dels i Norr-Wiken. 
IV. CAP. Om the i Sunnerwiken. 
1. Om Foss Giäl i Tunge Här                               215 
2. Om Bro Giäl i Stångenäs Här.                           223 
3. Om Sotenäs Giäl och Härad                              233 
4. Om Krokstads Giäl i Sörbygden                          240 
V. CAP. Om the i Norrwiken 
1. Om Qwille Giäl och Härad                               246 
2. Om Tanums  Giäl och Härad                              255 
3. Om Nafwerstads Giäl i Bullarns Härad                   265 
4. Om Skee Giäl i Wätte-Här.                              274 
5. Om Hougdals Giäl. ibid.                                283 


                                                             27