Redigerar 1. Om Foss Giäl i Tunge Härad

                  2:do  Om Wijkornas Probsterii 
            Dels  i Sunnerwijken, dels i Norrwijken. 



                  Thet   Fierde   Capitlet. 
                Om     the i Sunnerwijken. 


                        1. Foss   Giäl. 


Innan  jag rätt kommer  at beskrifwa thetta Pastorat, är nödigt tul 
uplysning at först in genere eller i gemen wid handen gifwa ock be- 
rätta hwad then Namnkunnige   ock widtberömde    Doct. Oluff Rud- 
beck skrifwer om  Fossis, (p) at the i gamla Tijder bodt ock ännu 
bo i thenna dag på ömsa  Sijdor om  Giöta Elf, alt up til Dals-Land, 
hwaräst  finnas förutan  them, som   D.  Rudbeck i  Wästergötland 
nämner, jäxnwäl på  Norska Sijdan uti Bahus-Län, först sielfwa Hä- 
radet wid Bahus Fosse-Härad  kallad sedan Fossela kyrcka ock Pas- 
torat ock änteligen thetta Foss Giäl med  flere andra Ställen, som 
jag intet behöfwer at upräkna, emedan  Herr D. Rudbeck  them  an- 
tecknat hafwer. Men  ett är  förgätit, som är thet aldraförnämsta 
ock thessa Fossis mästa  Ljus gifwer, at Lagsagun  härsammastädes 
behåller  Namnet  ännu i dag  ock kallas Fosse-Lagsagu, ock  Lag- 
mans-Tinget, som  fordom höltz årligen med   halfwa delen först af 
Bahus-Län, nemligen  södra ock norre Wijken,  som egenteligen he- 
ter Foss-Lag-Ting: (q) Sen tingtade  Lagmannen   med  then  andra 
halfwa  Lagsagun  uti Bahus-Tracten, utan   twifwel på   Wedbacka 
Gästgifware-gård, som nu mäst kallas Färie-Staden in under Bahus- 
Slott, hållandes jag så före, at hela Lagsagun, nemligen så wäl then 
delen, som ligger emellan Göta-Elf, Bahus ock  Uddewald, innehål- 
landes en del af Hisingen, Fräkne, Tiöm ock Oroust, som ock  then 
norr om   Uddewald  belägne delen   Söder eller Sunnerwijken  ock 
Norrwijken,  hafwa i gamla Tijder want kallade  Foss Lagsagu alla 
tillhopa, emedan  bägge delarne hafwa  altid hafft en Lagman, fast 
än han war pliktig för Almogens   Beqwämlighet skuld at tingta en 

(p) Atlant. 1:sta Del. p. 587. 
(q) Vid. Norska Lagboken Tingfare-Balcken I Cap. 

                                                              215 
�
gång om  året på 2:ne Ställen, tu följe af Norrwijkens Lag loco cita- 
to.  Hwilket  til at tro föranlåtes jag theraf, at the mäste orterna, 
som  af Foss  ock Eifra Foss hafwa sina Namn, finnas i then Tracten 
från Bahus  tu   Uddewald, ock så nämck   warda  af bägge Fossarne 
(Eifra ock  nedra Foss at Eidi) uti hwilkas Neigd the bo, men är se- 
dan  så småningom  ut u  wanan at kallas Fosse eller Foss sedan Ba- 
hus-Slott är bygt ock Bahus-Län  ther effter sedan kalladt: Men Wij- 
ken  ther emot, såsom längre borta från Slottet beläget, har alt hijt 
in til behållit sitt urgamla Namn, dock allenast hwad Lagsagun an- 
går, ock wordet kalladt Foss-Lagsagu. 
 Nu  kommer   jag här på at egenteligen berätta hwad jag wet, hördt 
ock läsit om  thetta  Foss Pastorat, kunnandes i Sanning säga, at, 
ibland alla Pastorater uti Sunnerwijken, är wisserligen thetta thet 
bästa ock  wackraste, dels i anseende til theså härliga Situation ock 
Belägenhet på en  högd med   Lundar  ock skiöna Trägårdar här  ock 
ther särdeles wid sielfwa Prästegården ock  Bäckewalla, ther Corn- 
ministern sal. Herr Anders Alander, en i Lijfstijden hederlig Präst- 
man  ock then äldste, om icke i hela Stifftet, dock här i Bahus-Län, 
ther bodt  icke långt från  Landswägen: dels i Betracktan  af thet 
• härliga Laxe-Fisket, Sågar ock Qwarnar, som höra mäst Uddewalds- 
boerna til, ock thessutan Saltkiällan, ther Engelske ock Hollänske 
Skepp lägga til ock taga in Brädes-Last, Juffer, Spijror ock Biälckar: 
dels i synnerhet  för the höge  wälmågende   Härskaper ther äro på 
Thorby  ock  Bråland, som på alt Sätt hedra ock fägna sin Präst, sär- 
deles när han them är til Nöije ock wälbehag,  hwar af nu  warande 
Pastor  Herr  Lars Eckersten, som är så lyckelig  ock medelst sitt 
wackra  upförande  förwärfwat sig allas ynnest ock kärlek, har sig at 
hierteligen hugna ock glädia gifwe  Gud än många  år tu  Guds  Äro 
ock  hela Församlingens upbyggelse ock Salighet! 
 Thetta  Giäl är belägit i Tunge-Härad, som utan twifwel fådt sitt 
Namn   af then udden i Foss Sockn, som i södwäst skiuter ut åt Salt- 
Siöen  emellan  bägge Fiolarna Saltkiäls Färle ock fiolen ock kallas 
Tungenäs,   emedan then  nästan  hiltnar en Tunga,  men ther  emot 
förer i sitt Sigill en häst, utan twifwel therföre, at gode hästar ther 
påläggas medelst  god Betesmarck  ock finnas til Salu, eller at the i 
the  höga Backar ridit häste-Ske ock wijst sig hafwa bästa hästar. 
 Sielfwa  Häradet består af thetta ena Giäl, som fordom want stör- 
re til   Hemmantalen, än thet nu är ock består allenast nu förtijden 
af 149  1/4    Hemman i Stället för 158 Hemman, hälst 8 eller 9 hela 
Hemman    i Farle-Gräntz sen  blefwo, medelst   Kyrckoherdens Herr 

21 
�
Owe Tegners  bearbetande, lagde tu l Bro Pastorat, medelst then hö- 
ga Nåd han stod i hos sal. Gen. Fält-Marskalcken Gref Aschenberg, 
hwilket skedde i sal. Kyrckoherden Claes Nilssons Tijd 1682. 
Fordomdags   har thetta Giäl, bestående nu för tijden af 3:ne Sock- 
nar Foss, Swarteborg ock Håby,   want fördelt i 2:ne Pastorater, så 
at Foss Moderkyrckan  ock Håby  Annex  want ett Giäl ock  Swarte- 
borg   Moderkyrckan med thess Annex Tosse  thet andra,  hafwandes 
altså hwarthera hafft sin Pastor: Men på hwad Tijd thesse•2:ne Pas- 
toraten äro reducerade tu l ett, antingen i Påfwedömmet eller effter 
Lutheri Reformation,  ther om  kan  man ingen  underrättelse få. I 
medlertijd betalar Swarteborgs kyrcka alla onera, lijksom en annan 
Moderkyrcka,   hwilcket af Kyrcke-Räkenskaps   Böckerna  ses kan, 
sen Tosse Stenkyrcka,   Annexan under    Swarteborg wardt raserad 
ock ödelagd, så at allenast några få Rudera effter henne synas, lijk- 
wäl behåller  Socknen sitt Namn effter  kyrckan ock   nämnes än 
dag uti Jordeboken, Swarteborgs ock  Tosse-Socknar, samt thet 1/4 
dels  Prästebols-Hemman, som  ligger tätt wid Rummet, ther  kyrc- 
kan stå'dt, lijtet mer än 1/4dings wag från Swarteborg Söder ut wid 
Lieut:s Bostället Bräcke, kallas Tosse-Marck. 
Man  will ock hålla före, at Swarteborgs Giäl något längre tilbaka 
hafft then 3:die kyrckan benämd  Aspång, effter hwilken Aspå'ngs- 
Gårdar än skola fådt sitt Namn,  hafwandes   Giästgifwarn Claes i 
Swarteborg, på  min förfrågan här om, mig berättat, thet han sedt 
gambla Skriffter om Aspångs-kyrcka; Men   som  jag them intet kan 
få ock Herr Kyrckoherden  Eckersten,  som mig mycket uplyst,  här 
i kan intet ge  mig Besked eller wijsa något Spor, hwar   kyrckan 
stådt, nödgas man låta  henne ligga i sin Mull ock blifwa aldeles be- 
grafwen i thet långa Tysthetz Mörcker. 
Här  effter blef tå Foss Moderkyrckan   allena, som så  kallas på 
Norska ock swarar   emot thetta swänska ordet Forss eller Ström, i 


                                                              217 
�
anseende til then starckt strömmande Älfwen Cirekijl, som then 
fordom kallades, men nu Qwistrums  Alf, ther i Sågorna med Miöl- 
Qwamarne stå til en  stor Myckenhet, ända ned til Qwistrum  åt 
Saltkiällan. Eller kan hända at thetta Foss Giäl har fådt sitt Namn 
af thet swänska ordet Foss 1. stålt, dierf ock frijtalig, emedan the i 
Foss fordom  boende  på thessa härliga Lägenheter blefwit ganska 
rijke ock mäktige ock a1tså Fosse ock store på sig, ty Guth macht 
Muth, säger Tysken. 
Thenna  Foss kyrcka, som   under Ofreds-åren war mycket förfal- 
len, på gammalt Catholiskt Sätt bygd, är nu under Herr Pastor Ec- 
kerstens berömwärda  Flijt ock Sorgfällighet så wäl som Swarte- 
borgs ock Håby kyrckor   ombygde ock satte i godt Stånd. Moder- 
kyrckan Foss är icke allenast förlängd, med Tegel-tak försedd, in- 
nan til hwälfd ock med nya Stolar samt Läktare inredd, utan ock i 
Oster bak om Altaret förökter med en ansenlig Sacristia, ther i alla 
ornamenter af kyrckans Skrud samt alla 3 kyrckornas Medel under 
3  Lås i wäl förwarade beslagne Eke-kistor stå tillika med Regi- 
mentz  Cassan för 2:ne Compagnier til en behagelig Tijd. 
I thenna Foss kyrcka är Altare-Taflan härlig ock Altare-klädet ga- 
loneradt af sal. ofwerste Liliehök ock thess Grefwinna för'årdt, 
men Predike-Stolen, Funten och Kyrcice-Skruden, af ringa wärde, 
icke eller finnes ther på några Aretal eller Märckwärdigheter, utan 
allenast på klockan, som nu hänger i en förlorad Klocke-Stapel, tils 
Tornet blir effter Förslag upbygt, står A:o 1613 af Christen Chris- 
tensson Lemvig. 
Men  i Choret ligger ut med Altaret en gammal Grafsten med  en 
nästan oläselig Skrifft, then månge lärde Män sedt, men ej kunnat 
utreda, förn 1728, tå Doct. Eric Benzelius på visitationen, såsom 
wå'r gode Biskop, besåg then så wäl som jag ock förklarade samma 
Skrifft, hwilken är sålunda: 

H/ER:  HWILIR:   VNDER:    BONA:    THORES:       SYMVNDARSON: 
2ERLOGH:      MANDZ  I: WIKINDI: ER: YENDADES:    ANNO    D:NI 
MCCCX  - -  OCTAVA:  EPTIR: LAVARTZ:      MESSON. 

                            Thet är: 
Här  under hwila Thores Sämunderssons Been, hwilken war en he- 
derlig Man i Wijken, som dödde år 1310 på 8:de dagen effter Lars- 
Mässa. 
Hwar   af slutes, at han utan twifwel want Kongens Befalningshaf- 

2i 8 
�
wande eller Länshöfdinge i Wijkorna. 
Thess  utan finnes ock i Foss kyrcka på gången, så wäl som i Cho- 
ret åtskilliga Grafwar, dock utan Lijkstenar, men murade, uti hwil- 
ka förnäma Lijk må want begrafne, hälst Herr Pastor Eckersten be- 
rättat, at, wid en ock annan Grafs öpning, har händt, at icke alle- 
nast en starck ock liuflig aromatisk Lukt, såsom af balsamerade 
kroppar stigit up af Jorden, utan man har ock funnit undertij den 
Crucifixer gutne af Mässing, men want fordom starckt försilfrade, 
hwar af Herr Kyrckoherden har ett i förwar, samt Stycken af kons- 
tigt utarbetade ock förgylte Mässings-Plåtar, jämwäl Stycken af 
starckt förgylte ock försilfrade Eke-kistor &c. Hwilket alt å daga 
lägger, at förnäma Lijk ha want ther fordom jordade ock begrafne. 
Tätt  wid Foss kyrcka ha ock fordom  stådt publique hus/ theräst 
ock Foss Lag-Ting många år ock Tijder ther effter blef hållit, kun- 
nandes man  ännu  se Tomterna,  hwaräst husen  stådt ock kallas 
Tings-Högarna, hwar  under låg fordom then  stora Kongs-Ängen 
(som nu brukas under Ofwerst-Lieuts  Bostället Bråland) hwilken 
gamble Män berättat  hafwa egenteligen hördt til Lagstolen, then 
Lag-Mannen  nyttiat för sina hästar. 
Eljest finner jag af Norska Handlingar  (r) huru som en Norsk 
Kong, wid Namn Osten Haraldsson år  1157 i Feigd mot Kong Ingi, 
blef af thess Höfwitzman Simon KaIf dräpt wid Foss kyrcka på en 
Helge dag, tå han af the sina 1200 Man war förlåten ock stod sielf 
annan allena wid kyrckan, men fick likwäl Lof at, effter Begäran, 
först bewijsta Gudstiensten, hwarpå Simon KaIf lät hugga honom i 
kors, som han begärte emellan Hälarna ock begrafwa honom i Foss 
kyrcka i Wijken mitt på Kyrcke-gålfwet, som dock ej är at se eller 
finna, ock säges han ha warit en helig Man; ty ther som han blef 
huggen ihjäl ock Blodet kom på Jorden, språng en källa up i Oster, 
som kallas kors-källa, ock en annan under Bärget strax wid kyrc- 
kan i wäster, ther hans Lijk stod om Natten: Af then förra, som 
kallas östens källa, ha sjuka Folck fordom druckit och blefwit fris- 
ka, warandes än i dag wid Mackt, dock utan wantro ock widskepel- 
se, ock är ther öfwermåttan godt watn, thet jag offta drucket, tå 
jag want i Foss, både kalt ock warmt tu l Thde. 
I  thenna Socknen ligger icke allenast thet skiöna Säterij Thorby 
eller Thoresby sal.Grefwinnan Aschenbergs, som hade öfwerste Li- 
liehök ock dödde  1738 på sitt 96 år, hafwandes thess k. doter Fru 


(r) Snorre Sturlesson p. 459 & 460. 

                                                          219 
�
Ofwerstinnan   Meck thet nu  fådt i Arf effter thess död: Thet är öf- 
wermåttan  wäl  belägit ut med Gulmars fiolen ock Salte-Siöen mitt 
i en skiön   Skoge-Lund med stora Trägårdar ock  andra härligheter 
beprydt,  dock  af Trä wäl upbygdt; utan ock fins  här thet skiöna 
Ofwerst   Lieutenantens Boställe, som kallas Bråland ock thet ther 
under liggande Capitains Bostället Falby,  them nu förtijden  Herr 
Ofwerst L.   Baron Georg von Köhler  har på sin Lön: Bägge   hafwa 
war,  för   Reductionen i Kong Carl then XI :tes Tijd, Gouverneuren 
på  Bahus Harald  Stake tillhörige ock öfwermåttan wäl belägne; ty 
Bråland ligger, up wid Sågorna i OrekijIs eller Qwistrums Alf, haf- 
wande  2:ne årligt gående stora  Qwarnar både til  eget  Hus-Behof 
som  ock  mot Tull at mala för andra, som är en stor Förmån, jämte 
god  Aker ock  Äng: ock Falby är beläget i Skogen wid  Salt-kiällan, 
hwaräst särdeles i tork-år fås öfwerflödig skiön Lax med Wad. Bäg- 
ge äro  i Herr Ofwerst-Lieues Tijd satte i ett godt Stånd wäl upbyg- 
de  ock rödfärgade med  Tegel-tak jämte Trägårdar ock härliga Lun- 
dar. 
  Thess utan  hafwa   Uddewaldsboerne, the rijkaste ock mäktigaste 
Köpmännen,     som äro ägare af the Sågor til största delen här ståen- 
de;  utom Herr Major Lilienschiöld, boende på sitt Odals- ock Rust- 
hålds-Hemman   Hede   i en ansenlig Herrebygning, giordt stor kost- 
nad  på wackra hus hela Älfwen ned til Salt-kiällan. 
   Utom Giästgifware-Gården  Qwistrum,  hwaräst effter sidsta Feig- 
den  1719 äro  upbygde, jämte then höga, långa ock kostbara  Broen 
öfwer  Älfwen, til hwars underhåld the resande alt sen måst ge Bro, 
penningar, härliga stora Tings-hus med Tegel-tak mitt emot sielfwa 
Giästgifware-husen, äro ock på Salt-kiällan ock Sanden, som så kal- 
las alla the månge hus hela Stranden ned igenom ut med    Landswä- 
gen, ther  Skeppen från Holl- ock England utom  wåre  egne lägga til 
ock  taga in Brälast &c. äro (säger jag) ock wackra hus upbygde, så 
at hederligt Folck kan ther wäl giästa i. 
  Mera kan jag mig intet om  Foss Sockn ärhindra, hwarföre wil jag 
mig  nu förfoga til Annexernas   Beskrifning ock aldraförst Håbys, 
som  i gambla dagar kallades Hålby,  kan ske therföre, at thet Kolb 
geliga Håfwet i Swarteborg  hafft thenna lilla Byen anslagen til sin 
Fatabur   ock Håf-Stat ock  altså kallat then sedermera Hålby eller 
per  crasin, abjecta litera f för thess lättare utmäle, Håby. 
   Thenna  Socknen är ganska lijten, särdeles sen 9 hela Hemman  i 
Färle-Gräntzen   blefwo lagde til Bro Pastorat som förr bemält är, 
så  at hela Socknen består allenast af 26 hela Hemman, alla goda se- 


220 
�
minanter  til Aker, Äng ock wackra Lundar  wäl belägne mäst ut 
med  Landswägen emellan Foss  ock Swarteborg. 
 Thess kyrcka af  Medellöshet war tilförne helt lijten, mörck ock 
förfallen, tils hon 1731, genom en öfwer hela Rijket i Nåder bewil- 
jad Collect, blef af nu warande Herr Pastor Eckerstens trogna be- 
arbetande, drifft ock sorgfällighet så godt som af nyo effter nyaste 
Maneret helt nätt ock wacker af  Sten med Tegel-tak på upmurad 
ock  försedd med  en ny Klocke-Stapel, rödfärgad ock zijrlig uppå 
nästliggande Bärg, ther i hänger allenast en lijten klocka utan På- 
skrifft. 
 Icke eller märckwärdigt ute eller inne i kyrckan finnes, hwaräst 
både  Altare-Taflan ock Predike-Stolen så wäl som sielfwa Kyrcko- 
Skruden äro helt gamble ock förfalne, warandes kyrckans Inkoms- 
ter så ringa, at när Kyrckewärden betalt the å'rlige utgiffter särdeles 
til Wijn ock Bröd samt wederbörandes aflöningar, är lijtet eller off- 
ta  intet öfwer at köpa före til kyrckans Behof, ty har hon ock 
måst låna wid stora  Reparationer nu af Foss, nu af Swarteborg, 
hwarföre  hon ännu något häfftar. 
' Thenna kyrckan  Håby  hade så när wid Biskopsvisitationen 1728 
blefwit dömd til  undergång, effter hon ligger ej mer än 1/4dings 
wäg  från  Moderkyrckan ock tå för tijden lutade til ruin ock skulle 
antingen ödeläggas eller å nyo byggas; Men hela Församlingen i 
synnerhet sal. Capitain Ruda, som hade sal. Probsten Sethz k. do- 
ter til äkta ock bodde på sin Gård Harska ther i Socknen, stodo al- 
deles ther emot, effter the ther hade sina Förfäders Griffter, woro 
ther  Christnade ock upfödde samt wile ther med them ock begraf- 
was. 
 Angående  härnäst then 2:dra nu så kallade Annexan Swarteborg, 
belägen 1 Mij1 Norr ut från Foss, så hette then fordom Raneborg, 
emedan  i gambla dagar war ther ett Slott eller Kongs-gård, hwilken 
bodde en vice-Roy el. Ståthållare wid namn Knut Rane, efter hwil- 
kens  namn  icke allenast thenna kyrckan blef kallad iförstonne Ra- 
neborg,  hälst thess Hufwud ock Ansikte i Sten uthuggit är innemu- 
radt öfwer kyrckedörren på Wästra Gaflen, effter the gamlas Sagor 
ock  jag thet med mina  egna ögon sedt, utan ock hela Bahus-Län 
kalladt Rane-Rijke; Men sedan    samma Slott blef af Drotningen i 
Hudt  i Tanums  Sockn om Natte-Tijd oförmodeligen upbrändt, för 
thet  Kong  Rane hade giordt henne Orätt ock öfwerwåld, sade hon 
wid  sitt afwijkande ther ifrån: Nu skal thet ej mer heta Raneborg, 
utan Swarteborg,  hwilket thet alt sedan blefwit kalladt. Thenna 


                                                           221 
�
Drotningens  Namn  med flera  thess Dater särdeles emot Skottarna, 
har jag nog sökt af gambla Bref ock   Pergamentz-dommar at upleta, 
men här tils förgäfwes, utan twifwel har hon wait  en af de  Ama- 
zoniske Hieltinnor. 
  I sal. Probsten Seths Tijd Anno 1708, blef thenna förfalna gamb- 
la kyrckan,  så godt som  af nyo upbygd effter nyaste Sättet  med 
stora  Fenster på bägge Sijdor ock Tegel-tak, samt i Herr Kyrcko- 
herden Eckerstens   Tijd 19 år ther effter nemligen 1727  målader 
rätt wacker  up i Hwalfwet eller Taket med allehanda Bibliska His- 
torier ock Sinn-Bilder af Mäster Schiönfelt; Eljest är ock en skiön 
Altare-Tafla, men en   gammal helt förfallen Predike-Stol utan ring- 
aste zijrat ock Prydnad icke eller något märckwärdigt. 
 Intet Torn  är wid kyrckan ännu,  som man länge tänckt  upbygga, 
men  blefwit förment i thessa oroliga ock swåra nu (Gudi lof) för- 
flutne åren, utan på kyrcke-gården i öster är upbygd en lijten för- 
lorad  Klocke-Stapel, i hwilken hänger en medelmåtig stor klocka, 
then  Christen Christensson i lilla Foss låtit stöpa 1618 i Köpen- 
harnbn af Hans    Kemmer. 
  Inga Säterijer eller Herregårdar äro i thenna Socknen, utan alle- 
nast  ett Capitains Boställe Skiärfwum, som  nu förtijden bebos af 
Herr Capitainen Johan  Baptista Pinello, om hwilkens   berömwärda 
Frikostighet jag skrefwit wid Nafwerstad ock Mo, jämwäl ock Lieu- 
tenants-Bostället Wästersäter, hwilket innehafwes utaf Herr Rytte- 
Mästaren    Hammar. 
 Intet märckwärdigt  wet  jag  här mer, utan på Stenehed 1/2 Mij1 
Norr  om   Swarteborg, theräst Regimentz-Möte   hålles med Bairns- 
Läns  Gröna  Dragoner, så wäl som  Mönstring mäst hwart 3:die år, 
finnes en hop  höga stora upreste Stenar, jämwäl  många i rätt ord- 
ning  upkastade  Jordhögar, hwarom  jag i 1:sta delen gifwit mitt 
omdömme.     Så är ock en förträffelig skiön Kiälla i en diup dal wid 
Dingle 1/4  wag från Swairteborg i Söder,  hwars  Åder är så stor, 
som   en Arm ock förthenskuld  rinner så starckt, at hon aldrig fry- 
ser eller blir läns eller tom, thess watn är så klart ock wälsmakan- 
de, som jag thet på något Ställe känt. 
  Inga fler Pastores tilbaka har jag utur garnbla Skrifter ock Docu- 
menter, igenom  Herr Kyrckoherdens   Eckerstens goda tilhielp, kun- 
nat  utleta än thessa: 
  1 Herr    Ammund,  hwad år han kommit til, wet  man intet, dock 
har  han lefwat wid  Slutet af Slotts-Herrens på Bahus Herr Claes 
Bildes Tijd nemligen 1540 til 51. 

222 
�
  2 Herr Christen,  som want  Pastor i Slotts-Herrarnas Ottensson 
Totts ock Jöns  Vlfwetands Tijd ifrån 1552 til 1566. 
  3 Herr Nils uti alla 3 Peder, Hindrich ock Hannibal  Gyllenstier- 
nornas  Tijd til år 1595. 
  4 Herr Mogens eller Måns therifrån til 1620. 
  5 Herr Jens Jensson från 1621 til 1646. 
  6 Herr Peder Lauritzon från 1647 til 1658. 
  7 Herr Christopher Ifwarsson från 1660 til 1668. 
  8 Herr Claes Nilsson från 1669 til 1695. 
  9 Herr Mag. ock  Prob sten Andreas Seth, som hade  want Hist. & 
Poeseos Lector   Gym. i Giöteborg,  kom til Pastoratet 1697, blef 
Probst  effter sal. Probsten Pinck i Tanum  1709, lefde tils 1725, 
honom   succederade  d. 10:de Herr Lars Eckersten år 1726, som än 
lefwer  med Församlingens Nöije ock   Wälbehag. 
  Effter ingen af alla finnes några Skriffter, mer än effter sal. Prob- 
sten  Seth, hwilken, såsom  en god Poet, giordt åtskilliga Bröllops- 
verser  ock Grafskriffter jämwäl andra  Slag på latinsk vers, bland 
hwilka i synnerhet fins hans Lusus poaicus  in Leonem, in alias Si- 
luas temerd   irruentem &  ab alio Leone strenud repulsum, skref- 
wen   öfwer General Lövendahls  Infall år 1711. 










                           2. Bro Giäl. 

Thetta  Pastorat består af ett helt Härad   Stångenäs, på  Norska 
Stanngenäs  kallad, i Sunnerwijkan belägit,  hafwandes    Häradet 
Stångenäs utan  twifwel fådt sitt Namn i förstonne af sielfwa Lan- 
dets eller Ortens Beskaffenhet, i ty thet ligger, som en lång Stång 
eller såsom ett Näs, thet är Udde, som så kallas af the Norske, men 
på latin Isthmus seu Peninsula, emellan the 2:ne Fjordar Gulmaren 
ock Aby, wid  hwilckens ända mot hafwet, them  seglandom til Rät- 
telse är en Stång  uprest på   Stångehufwud eller Lysekijls-Udde/ 


                                                              223 
�
pellan i Halmstad ock tillika Pastor i Holm alt ifrån 1709 til 1723. 
Har wäl i 10 år hafft Podagra, at han offta måst hålla wid sängen, 
dock förestår han sin Församling med största beröm, som en rätt 
Heders Man.