Viktig och nyttig hobby – om biodling

Viktig och nyttig hobby.

  År 1996 fick jag mitt första bisamhälle som sedan har blivit en fantastisk resa genom att få kännedom om dessa otroligt flitiga djur och den nytta de gör för oss. Jag skriver djur för de klassas som sådana enligt djurskyddslagen. Tänk vilket ansvar man har. Vi har två sorters bin i vår värld. Vårt eget honungsbi som vi använder i våra kupor samt vildbiet och solitärbiet som det finns många av och som lever i små grupper. Solitärbin bor i ihåligheter såsom i tegelväggar på hus samt andra små ihåligheter. Jag har några samhällen här hemma. Dessa flyger i närområdet Önnebacka, Myrbotten och Stale. Hoppas att trädgårdsägarna har fått sina bär och fruktträd pollinerade med god avkastning som följd. Mycket av detta beror till stor del på vädret. Är det kallt och regnigt när t.ex. äppleträden blommar så kommer inte bina ut i detta väder och när det sedan blir fint kanske blomningen är över. Då blir det inte mycket till äppleskörd. De flyger som längst 3 km innan de måste vända hem igen. Oftast är de i närområdet och hämtar nektar och pollen för om de har långt att flyga tillbaka förbrukas det mesta av nektarn till energi till flygningen.

Jag går och tittar på kuporna varje dag och ser vad de håller på med. Man kan se på pollenfärgen vilka växter och blommor dom har varit i. De kommer hem fullastade med nektar, vatten eller pollen och landar på flusterbrädan, ibland med en kraschlandning, innan de kryper in i kupan där det råder totalt mörker. De bär på en last som är lika tung som de själva. Där inne avlämnar sedan dragbina sin last till husbina som fördelar materialet i kupan. Pollenet transporteras i pollensäckarna vilka sitter på bakbenen. Nektarn och vattnet har de i honungsmagen.

Vilka är då invånarna?

Först och främst finns det en drottning, även kallad vice, i kupan. Denna enda varelse styr hela samhället och sprider sina feronomer (dofter som bara denna drottning har) och på så sätt ser till att allt fungerar som hon vill. De andra invånarna får samma doft. Detta för att samhället skall känna igen sina invånare. Kommer det bin från andra samhällen blir de brutalt bortjagade eller avlivade. Hon är en äggläggningsmaskin som producerar ca 2-3000 ägg per dygn. Som biodlare ser man till att ha snälla bin genom att avla fram drottningar med denna egenskap. Det pågår ett stort avelsarbete inom svensk biodling för att få fram snälla och produktiva bin samt att de skall vara svärmtröga. Man använder sig till viss del av insemination av drottningarna under ett mikroskop. Ett väldigt pillgöra. Som nyfödd och sedan efter 2 veckor blir hon könsmogen och flyger ut 5-7 gånger och parar sig varpå hon aldrig mer lämnar kupan. Drottningen kan leva i 5 år men byts ut tidigare antingen av biodlaren eller av bina själva. Kupans andra individ är drönarna. I kupan finns det ca 200-500 st. drönare.  Dessa har som uppgift att hjälpa till med att hålla värmen i kupan (30-35gr) och som huvuduppgift befrukta drottningar. Detta sker i luften under flykt och när drönaren har gjort sitt dör den. De saknar gadd. Drönarens livslängd är 2 månader. Den stora gruppen bin i kupan består av arbetsbin, vilka alla är honor. Under högsäsong finns det ca 50000–80000 arbetsbin i kupan. Dessa lägger inga ägg utan det gör endast drottningen. När biet föds tar hon först uppgiften som städbi. Hon putsar alla cellerna rena så drottningen kan lägga nya ägg där. Efter några dagar blir biet ambi som matar larverna i kupan med en fodersaft bestående av en blandning av vatten, pollen och nektar (honung). Den tredje sysslan biet har är att vakta kupan från främmande individer. Mördarsniglar klarar de inte av. Jag har plockat ut flera sådana ur mina kupor. De gillar väl honung de med. De sista 2 veckorna är bina dragbin (arbetsbin). Dessa är de som för hem allt till kuporna, pollen, vatten och nektar. Har ett bi bestämt sig för att hämta vatten så gör den det resten av sitt liv. Samma gäller för pollen och nektarn. De lever i 40 dygn innan de har slitit ihjäl sig. Vingarna slits hårt och till slut kommer de inte hem. Ett helt otroligt fenomen som pågår i kupan är binas kommunikation sinns emellan. Ett sätt att tala med varandra är deras dans där den hemvändande individen talar om för andra var den har hittat nektar och pollen. Det är lite svårt att genom skrift tala om men det går till så att i kupan finns en norr till söderlinje. Utifrån den visar biet fyndplatsen genom att gå utefter en linje i förhållande till norrlinjen som då visar en avvikande linje i gradmått. Biet vickar samtidigt på bakkroppen utmed den linjen ett visst anta vickningar beroende på hur långt bort fyndet finns. Sedan vänder biet tillbaka igen mot utgångspunkten och upprepar proceduren. Då får de bin som är intill vetskap hur de skall flyga ut från kupan. De kommer ut på flustret, avläser horisonten, solens läge och minns vinkel i grader mot norrlinjen och börjar flyga åt det håll som hon har uppfattat och likaså hur långt det är, beroende på hur många vickningar biet gjorde utmed linjen. Hoppas att det gick att förstå något av detta invecklade system.

  Nu har en studie visat att de små flitiga och dessutom oavlönade liven är värda sin vikt i guld. Tjänsterna som vilda bin utför är värda motsvarande 26,300 kronor per hektar och år har forskarna kommit fram till. Deras värde för matförsörjningen ligger i ”miljardklassen” konstateras i studien som presenteras i Nature Communications.

  Bins främsta uppgift är att pollinera våra grödor. Av väldens 1500 odlade grödor pollineras 70 % av bin, alltså tre fjärdedelar av den mat vi äter har kommit till genom bins pollinering.

Biet måste flyga 5 dagar till 50,000 blommor för att få fram 1 gr honung.

  Det måste flyga 4 varv runt jorden och besöka 8 milj. blommor för att få 1 kg honung. Tänk på detta när ni breder honung på smörgåsen.

100 gr pollen innehåller lika mycket protein som 500 gr kött.

  Bin samlar pollen, som hämtas i blommorna. Propolis som de hämtar från trädens kåda och använder som tätningsmedel i hål och ojämnheter i kupan. De tillverkar vax som kommer ur bakkroppens fickor och som blir vaxkakor där äggen läggs. För att få 1 kg vax behövs 5 kg honung. (Det blir många varv runt jorden). Forskare har räknat ut att försvinner våra pollinatörer, vildbin, honungsbiet och en del blomflugor så har människan 5-7 år på sig att få fram föda till människorna. Först försvinner växtligheten, sedan djuren som äter det och till sist djuren som inte får någon föda och då har vi svårt att överleva vi med.

  Den goda honungen som bin framställer innehåller 180 olika ämnen. Druvsocker, fruktsocker mineralämnen, spårämnen, enzymer, vitaminer och vatten. Två unga forskare från Lund fick fram 13 olika mjölksyrebakterier som finns i biets honungsmage vilka är viktiga för vår matsmältningskanal. Honungen har lågt ph-värde vilket är ogynnsamt för mikrobakterier (karies).

  Honung används inom sjukvården också. Får man andra gradens brännskada så lägg på honung direkt på såret och omslut med bandage. Byt detta minst en gång per dygn. Bandaget fastnar inte. Honung är en hygroskopisk produkt vilket innebär att den tar åt sig fukt. Suger åt sig fukten (var) som finns i såret. Det är inte honungen i sig som läker, utan det är ett så tätt förband så bakterier inte kan komma åt sårstället. Har man nariga händer kan man prova att smeta in dem med honung och stoppa in händerna i plastpåse några timmar framför tv-n och sedan skölja med ljummet vatten så får ni se hur det känns efteråt.

  Det är dags att slopa vanlig hostmedicin som har mer biverkningar än verkningar, säger barnläkaren Inge Axelsson. Barn under 1 år skall inte äta honung.

  Honungen framställs ur nektarn från växtriket. Biet samlar in nektarn och i sin honungsmage omvandlar de det till honung. Lämnar över det till husbiet som sedan smetar in detta på cellväggarna och när cellen är full så täcks cellen med täckvax. Innan detta sker har samhället vädrat ut all den fukt som överstiger 20 %. När vaxkakorna är fulla och täckta så tar biodlaren hem dessa till sitt slungrum och sedan börjar en arbetskrävande tid för biodlaren. Honungen skall slungas, silas, skummas, röras och till sist tappas på burkar. Detta mina damer och herrar är en naturens äkta vara så länge man inte gör något annat med den. Jag kan inte förstå hur en så fin produkt som inte innehåller en massa trams kan så lätt förstöras.  Det blandas citron, blåbär och andra smaksättningar i honungen. I och med dessa inblandningar har biodlaren eller annat företag tillverkat ett nytt livsmedel. Det är inte honung längre. Detta innebär också stora krav på lokalernas beskaffenheter gentemot livsmedelsverket.  Jag vill nämna lite om detta med flytande honung. Samma här så är det ett nytt livsmedel. Denna honung är som man säger död. Den är uppvärmd så mycket så alla nyttiga ämnen i honungen är förstörda. Om man inom matlagning behöver denna flytande honung så kan man ju ta ur en riktig honungsburk den mängd som behövs och sätta in i mikron. Visserligen förstörs den honungen men man har ju kvar resten i burken till att använda på smörgås och gröten. Man skall inte värma honungen över 40 – 45 grader för då förstör man allt innehåll. Det går alldeles utmärkt att använda sig av nyslungad honung som kommer direkt från tappkärlet. Då har man tagit honungen innan biodlaren rört den till rätt konsistens. Denna honung varar i regel 1 – 2 mån innan den sockrar sig. Då är den orörd. Man rör honungen varje dag i tappkärlet tills den har satt sig och är färdig att tappas på burkar, som sedan behåller den rätta koncistensen i åratal om den får stå mörkt, svalt och torrt. Den burken man använder skall stå framme i köket i rumstemperatur. En sked honung till kvällen ger en lugnande effekt. Blodkärlen vidgar sig och man slappnar lättare av och somnar lättare.

  Hoppas att Ni håller med mig om att dessa fantastiska små varelser ger oss så mycket för vårt välbefinnande att de borde få en lite bättre status och att många börjar odla bin som hobby. Många säger ”usch de sticks ju,” men det gör de bara i självförsvar. Kommer de i kläm i våra kläder eller håret så skall man slå först. Under kaffe-och saftstunderna i trädgården är det getingarna som blir närgångna. De vill ha saft och sötsaker. Detta intresserar inte bin. Nu skall jag gå till köket och breda mig en smörgås med ost och bäst av allt HONUNG emellan samt the och sätta mig framför tv, n  och njuta.

Text och bild: Magnus Samuelsson