Valbo Ryrs kyrka 10-1

Det står en het debatt om Valbo-Ryrs kyrka och vad som skall hända med denna. I debatten talas mycket om kostnader för bevarande och hur mycket som egentligen måste göras. Vi skall inte lägga oss i denna debatt utan här bara försöka beskriva vad som historiskt hänt med kyrkan i Valbo-Ryr.

Tre kyrkor

I Valbo-Ryr känner vi till att det har funnits tre kyrkor.

1.       Medeltida kyrkan

2.       Nya träkyrkan

3.       Nuvarande stenkyrka .

Medeltida kyrkan

Den första medeltida kyrkan ersattes år 1742 med ny träkyrka. I de historiska urkunderna som Bertil Holmström grävt fram om slaget vid Strömmesäter bro 1659 står det nämnt att den danska militären hade högkvarter vid ”Nordre Ryrs kyrka”.

Enligt Riksantikvarieämbetet uppgifter skulle den medeltida kyrkan ersatts av ny träkyrka på samma 1742. Andra uppgifter i socknen säger att den skulle ha legat nere vid sjön. Om det finns några lämningar kvar är det ingen som känner till.

I en sägen berättas det om ett brudpar, som vigts i den kyrkan, skulle ha drunknat under färden över sjön. Brudens far som ägde Vågsäter hade färdats till Bro socken och lånat brudsilvret och när brudparet roddes över sjön blev det tydligen storm och grov sjö. Båten kantrade och brudparet och silvret försvann i djupet. Därför skall det enligt sägnen ligga en silverskatt på sjöbotten. Brudens far tvingades sälja gården för att betala silvret och gården delades upp i två delar.

Nya träkyrkan

I Riksantikvarieämbetes byggnadsregister från 1994 hämtar vi följande uppgifter: ”En ny träkyrka uppfördes 1742 med rektangulärt långhus och tresidigt avslutat korparti. Den hade sakristia i öster samt vapenhus i söder, av okänd ålder. Inredningen hade enligt äldre beskrivning tydligen tillkommit före ”hyvelåldern”, ty ingenting är släthyvlat. Bänkar, altarring, predikstol är blott tillyxat och i senare tider bestruket med tunn gråvit färg. De revs i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats. ”

Stockarna från kyrkan togs om hand och ingick senare  i ett hus som låg på nära Kaserna i Foss socken. Kyrkan är borta men däremot finns den gamla kyrkogården kvar med några gravar och med minnesten där kyrkan stod. Porten till denna kyrkogård finns också kvar.

När man skall besöka denna plats får man gå förbi Ryrs Säteri.

När man kommer fram till kyrkogården har man en fin utsikt över Solhem och fälten ner mot landsvägen. Vid porten finns en tavla med uppgifter om kyrkogården.

Minnesmärket där kyrkan stod är ett kors i sten, placerad på en stensockel strax intill muren.

En stor gravvård med ram och stolpar och gravsten talar om att kontraktsprosten Carl Norder ligger begravd där. Han föddes 1838 och avled 1899.

Märklig gravsten ( ej Carl Norders). Där orden som inhuggits avdelades bara där sten stenen tog slut.

Foto: Bertil Johansson

Bilderna kommer från en tavla som finns i Pontus Wikners födelsehem i Kikerud av okänd konstnär.

Nuvarande stenkyrka

Den nuvarande kyrkan är inte placerad på samma plats som den gamla kyrkan en gång låg utan den ligger längre österut.

Kyrkan invigdes 1903, men den började byggas långt tidigare. Varför det tog så lång tid berodde tydligen på att den som hade åtagit sig bygget blev sjuk och dog.

De två som då åtog sig att fortsätta bygget gjorde arbetet mycket dåligt och det slarvades med många saker. Det läckage som senare upptäcktes runt tornet berodde på dåligt utfört arbete redan vid byggandet.

Från Riksantikvarieämbetet hämtar vi följande uppgifter om kyrkans planutveckling:

”Den nuvarande murade kyrkan uppfördes 1902-1903 efter ritningar av Hjalmar Cornelisen och består av rektangulärt långhus., ett smalare tresidigt avslutat kor, en sakristia vid långhusets sydsida och ett sidoställt torn i norr.

Den nygotiska exteriören med sina spetsbågiga muröppningar och strävpelare är i stort sett uppförd efter ritningarna. Det vitputsade murverket avsågs ursprungligen vara blottat. Den fasta inredningen är i huvudsak samtida med byggandens uppförande. Ursprunglig orgelläktare på långhusets nordsida, buren av konsoler. Orgeln flyttades 1936 till långhusets västra del. Altaruppsatsen härrör från 1747”

Foto på kyrkan innan den reveterades. Här ser vi granitfasaden i ursprungligt skick. Foto: Selma Sahlberg