Vad hände vid Strömsäter Bro 1659?
År 2000 inledde vi för det dalsländska hembygdsförbundets räkning ett försök att ta reda på den stora fogdesläkten Bengtsson-Lidemans slutliga öden. Problemet var initialt att de lämnat efter sig rader av donationer och gåvor till sin dalsländska hemförsamling, medan det bland pampiga monument ute på församlingens kyrkogårdar inte fanns den minsta lilla pinne som visar vart den legendariska släkten tog vägen.
Till en början handlade det alltså om att söka i spåren efter Bengtsson-Lideman. Inte märkvärdigare än så. Och inledningsvis utan några uppenbara utmaningar. Vi skulle snart få ändra den uppfattningen!
I en 700-sidig landskapskrönika från 1850 fann vi så småningom en sju rader kort notis som berättade att fogden Erik Bengtsson i december 1659 skulle ha anfört ett allmogeuppbåd mot den norske generalen Bielke, ”som inträngt i provinsen, slagit honom vid Strömmesäters bro och erövrat fyra metallkanoner och något bagage”.
Vad var nu detta för en okänd drabbning drygt året efter att Bohuslän blivit svenskt i Roskilde? Och var låg Strömmesäter? Innan dessa frågor hann få några svar dök nästa problem upp. Nya uppgifter tydde nämligen på att det var just händelserna vid Strömmesäters bro som hade gett fogden adligt stånd. Han hade dessutom som belöning fått 14 gårdar lagda som frälse under sitt säteri. Nu blev det riktigt konstigt. Dessa belöningar hade nämligen utdelats under den statliga reduktion som fråntog den svenska adeln stora delar av de förläningar som tidigare generöst utdelats av Gustaf II Adolf och drottning Kristina.
I detta läge började några saker klarna. Främst att den anonyma träffningen vid Strömmesäter måste ha handlat om något – för Sverige och Karl X Gustaf mycket större och långt viktigare än några bönders kamp för en liten träbro.
Och där stod vi nu inför ett svart hål i den svenska historien. Den journalistiska utmaningen var given och vi kom osökt att tänka på Frans G. Bengtssons välfunna ordlek: ”Inget finns som inte har hänt, men mycket som aldrig berättats.
I dag, 350 år efter det som till en början såg ut som ett försumbart gränsintermezzo vid en gränsbro vid Strömmesäter och nästan tio år efter jakten på den försvunna fogdefamiljen, redovisar vi i ”Kampen om Sveriges västra kust” vår uppfattning om vad som hände den där decembernatten 1659 och slutsatsen att denna händelse faktiskt kom att avgöra bohusläningarnas nationstillhörighet.
Bertil Holmström
*
Bertil Holmström ingår i en grupp pensionerade västsvenska journalister som i dramadokumentär form försöker återskapa glömda eller förbisedda historiska händelser i västra Sverige. Han har varit verksam i Åmål, Uddevalla och Göteborg inom dagspress, radio och TV. Gruppens forskningsarbete har hittills resulterat i en rad tidningsartiklar och böcker, varav den senaste ”Kampen om Sveriges västra kust” - utgiven 2008 - har Slaget vid Strömsäter som huvudtema.
För den som vill veta mera om detta slag är välkomna att lyssna på Bertil Holmström som kommer till Munkedals Hembygdsförening i januari. Då får vi också möjlighet att köpa boken. Se vidare under punkten kommande aktiviteter i denna tidning.