Munkedals historia och beskrivning 23-1
Munkedals historia och beskrivning
Upptecknad av Håkan Grundberg, 2003-03-07.
År 1806 gjorde den berömde tyske mineralogen Ludvig Hausmann en resa genom norra Bohuslän. Han kom från Vänersborg över Raknebo till Uddevalla, där en förhärjande brand hade inträffat i slutet av juli nämnda år. Han såg flyktingar och husvilla. Möbler och husgeråder var uppställda längs vägarna. Här och var i skogsdungarna hade familjer slagit läger. Runt om i landskapet var träden förbrända. Här fanns ju inget logi att få, varför han beger sig till Kvistrum förbi Herrestad och Saltkällan. Han övernattar i den ”ej oangenäma gästgivaregården” och påföljande dag för honom dagsresan på 8 mil till Hogdal över Rabbalshede, Skälleröd, Vik och Eigst. Han finner trakten, lika litet som människorna han påträffade, var ägnat att kvarlämna ett gott intryck av Sverige. Landskapet är sterilt, överallt nakna, lavrika berg. Havsvindarna å ena sidan och å andra sidan de från Dalsland kommande kalla vindarna medge ej trevnad för vegitationen i den bergbundna marken. Där en smula jord finns trivs blott enrisbuskar och de fåtaliga betesmarkerna och kornfälten erbjöd ett bedrövligt utseende. Till och med granarna slokar med grenarna.
Denna Bohusläns fattigdom visar sig i befolkningens inbundna sätt och lynne. Man märker det även på deras dåliga kläder och beskaffenheten av deras hus. Hausmann säger sig aldrig ha sett så mycket lavar och mossor som bergen i Bohuslän kan uppvisa. Befolkningen samlar dem och använder dem till färgning av ull och vävnader, varjämte hela skeppslaster går till England. Efter regn brukar man samla ihop lavarna med krattor, varefter man befriar dem från jord. Därefter sker torkning.
Författaren skildrar en söndagsmorgon i Hede i Tanum.
På landsvägen, där han färdades, möter han åkande och ridande kyrkfolk. Kvinnorna sitta sidlänges i breda, bekväma sadlar iförda långa, veckrika kappor. På avstånd ter sig kyrkplatsen som en marknad med folkhopar, hästar och åkdon. Kyrkstallarna, vars öppna dörrar, liknar marknadsstånd och butiker. Efter gudstjänsten samlas kyrkfolket på gästgivargården för att få ett gott mål mat.
Även Hausmann reser till Norge via Svinesund.
Källa: Digitalt museum