Min hembygd 87-2
MIN HEMBYGD
Om Munkedal jag ville skriva om min förmåga räcker till
Fulländat det ju ej kan bliva ty människan kan ej allt hon vill.
Min hembygd den är rikt kuperad av skog och sjö, av höjd
dal; dl och därför är man helt charmerad utav sitt vackra
Munkedal.
Så mycket vackert ögat skådar i sommar som i vintertid
Där ligger kyrkan vilken bådar för människorna om hopp och frid.
Där ligger herrgårn stor och präktig vid sidan av en vacker park.
Och forsen den är stundom mäktig och älven den är bred och stark.
Och överallt vårt öga möter en tavla utav trevna hus där
var och en sin syssla sköter vid gran och fur och björkars sus
Vid Kaserna, där insjön vilar, har Pontus Vikner fordom
gått. Och till hans minnessten man ilar att vörda minnet som man fått.
Och Eklunden man ej vill glömma den har sin vackra poesi.
Där kan man lyckligt gå och drömma och riktigt varm om hjärtat bli.
Fabrikssamhället, Tången nämnas ja, även Stora, Lilla Foss.
Ja, överallt en anblick lämnas som fröjdar hjärtat uti oss.
Fabriken, den så många munnar har mättat under år som gått.
I allmänhet, ,man ej missunnar Kamraten som det bra har fått
Vår Direktör, han gör det bästa att hålla industrin i gång
Hans varma kärlek till sin nästa den har försports mer än en gång.
Och Önnebacka, Stale, Lycke nog duger det att skåda på.
Och Kvistrumsdalen, likt ett smycke Stationssamhället likaså
Det vore mycket att förtälja och prisa uti denna sång.
Jag vet ej, vilket jag skall välja och därför nog för denna gång.
Greta Olson