Jakten på Anders Oskar Karlsson 23-1
Jakten på Anders Oskar Karlsson
Min syster Ingegerd har tidigare i Hembygdsföreningens tidning berättat om vår farmor Agnes Eugenias liv. Jag har egna minnen av vår farmor från besök på Frötorp där hon bodde under många år med sin make Herman Foss (född Hansson). Hon föddes 1874 och avled 1963.
Farfar Herman fick jag aldrig träffa då han avled 1942. Farmors föräldrar hette Carl Peter Hansson och Anna Maria Andersdotter. Farmor var äldsta barnet i barnaskara på tio barn. Sex söner och fyra döttrar.
Farmor hade med andra ord sex bröder. Det är en av dessa bröder, Anders Oskar, som denna berättelse skall handla om.
I släkten har det vandrat en »historia« om en broder till vår farmor som gick till sjöss och aldrig återvände till Sverige. Enligt någon uppgift skulle han ha hörts av en sista gång 1913 och då skulle han ha befunnit sig i Australien. Om det fanns någon sanning i detta har mig veterligen aldrig kunnat bekräftats. En faster till oss skall en gång ha sagt att »han skulle ut i kriget«. Det skall då handla om 1:a världskriget. Vilket Australien i hög grad deltog i.
Inspirerad av min systers arbete och hennes berättelse om Agnes och Herman tändes idén till att försöka ta reda på om det låg någon sanning i historien om den försvunne brodern. Ett DNA test gav ingen träff i Australien. Men det behöver å andra sidan inte betyda att historien var osann.
Så jag bestämde mig för att ta reda på sanningen. Jakten på Anders Oskar började. Via kyrkoböcker och olika arkiv samt hjälp med släktforskning som min kusin Lennart Cederlund förtjänstfullt utfört började jag söka.
Anders Oskar föddes den 26 juni 1886 i Foss församling. Den 4:e juni 1902 konfirmeras han i Håby kyrka. Tyvärr har jag inte lyckats hitta något fotografi av konfirmanderna. Kanske det inte var vanligt att så skedde vid den tidpunkten? Kanske finns det någon bland Hembygdstidningens läsare som har något tips.
Vid 18 års ålder (1904) flyttar han till Berg Nedergård där han arbetar som dräng.
Men efter ett år har Anders Oskar fått nog av arbetet som dräng. Den 1:a maj 1905 ställer han kosan mot Karlskrona och folkbokförs i Amiralitetsförsamlingen. Där tjänstgör han vid 1:a och 5:e Matroskompaniet och tituleras 1:a klass sjöman när han lämnar flottan den 18:e september 1908. Vid den tiden var beteckningen 1:a klass sjöman uppdelad i två underklasser: underofficerskorpral och korpral. Vilken kategori Anders Oskar tillhörde har jag inte lyckats finna ut. Han återvänder då till Foss församling med adress Backen under Röstorp. Det är oklart vad Anders Oskar sysslade med under de närmaste åren men 1913 finns han fortfarande skriven på Backen under Röstorp men inte antecknad som närvarande vid husförhören.
Kanske gick han till sjöss kort efter det att ha återvänt till Foss? Han var nu en utbildad sjöman och att gå till sjöss var förmodligen ett av få alternativ som fanns för unga och mindre bemedlade män vid denna tid. Sverige var fortfarande ett fattigt land med stora ekonomiska och sociala klyftor. Men sjömanslivet var hårt vilket en yngre broder till farmor och Anders Oskar fått erfara. Gustaf Teodor, född 1891, gick till sjöss tidigt. Teodor var inskriven vid Uddevalla Sjömanshus. Han seglade mellan Valpariaso i Sydamerika och Australien under några år. Men Teodor blev sjuk och avlider på ett sjukhus i delstaten Pernambuco på Brasiliens ostkust den 3:e juni 1913 endast 22 år gammal. Dödsorsaken var Nephrithe albuminurica (njurinflammation). Dödsfallet bekräftas i en skrivelse från det norska vicekonsulatet 1913-06-04. Man kan försöka tänka sig in i hans sista stund hundratals mil hemifrån utan någon möjlighet till kontakt.
Om Anders Oskar gick till sjöss kort efter det att han återvänt från Karlskrona till Foss har jag inte lyckats finna ut. Efter att ha sökt efter hans namn i stort sett alla tänkbara sjömanshus längs Sveriges långa kust har jag kammat noll. Jag hittar honom inte. Jag har också tillfrågat några norska sjömanshus utan resultat. Men det är ställt utom tvivel att han gick till sjöss. Det visar sig längre fram i berättelsen.
En spännande tanke är att kanske Anders Oskar och Theodor seglade tillsammans vid tillfälle. Kanske träffades de och kunde över ett glas rom eller öl minnas barndomen i Foss. Någon bekräftelse på det har jag inte hittat. Australien, ett land där majoriteten är immigranter, är släktforskning stort. Efter lite letande på nätet hittar jag ett flertal olika grupper som sysslar med släktforskning och hjälp och tips om hur man letar efter anhöriga eller »försvunna« vänner. National Archives of Australia (NAA) med flera arkiv visar sig också vara en guldgruva för den som letar efter anhöriga i Australien. Fantastisk service utan kostnad. En annan rik källa med information har varit de tidningsarkiv, Trove, som finns tillgängliga på nätet. Kort sagt. För den som söker finns det hjälp att få. Med hjälp av NAA hittar jag en uppgift om att Anders Oskar anlände till Freemantle den 1:e september 1915 med SS Langdale. Freemantle är en förstad till Perth på Australienska västkusten. Hans adress där är 156 Pier St, Perth, WA. Det finns kanske anledning att tro att Anders Oskar seglade under några år. Kanske angjorde han Australienska hamnar flera gånger under sin tid till sjöss innan han bestämde sig för att stanna. Vid denna tid, berättar en källa i Australien, var det inte ovanligt att stora delar av besättningen helt enkelt hoppade av, rymde från fartyget när detta ankom till någon hamn. Det var kanske det enda sättet för den fattige att ta sig till Australien i hopp om ett bättre liv. Huruvida Anders Oskar rymde eller inte förtäljer inte mina källor. Men nu kan vi nog med stor säkerhet fastslå att det ligger något i historien om vår farmors bror. Han var i Australien. Kanske hade Anders Oskar fått nog av sjömanslivet. För när jag hämtar mer information från NAA så ser jag att han den 3:e november 1917 tar värvning i den Australienska armén. Att det verkligen är vår Anders Oskar som skrivs in styrks av uppgiften om nära anhörig och där anges Charles Carlson, Gothenburg, Sweden. Och Anders Oskars bror Karl Pontus bodde vid denna tid i Karl Johans fsg (Masthugget). Detta sker under pågående världskrig. Anders Oskar placeras vid en idag legendarisk anläggning för utbildning av frivilliga för tjänst i armén. Platsen heter Blackboy Hills och är belägen utanför Perth. Drygt 30000 frivilliga fick här sin utbildning innan de drog ut i kriget. Anders Oskar tänker tydligen byta sjömanslivet mot soldatlivet. Det ligger tydligen något i min fasters påstående: »Han skulle ut i kriget«. Detta tyder också på att någon kontakt måste han ha haft med familjen i Sverige vid denna tid. Men idag finns ingen jag kan fråga. Men Anders Oskars karriär som soldat blev kortvarig. Han blir sjuk och den 18:e december samma år läggs han in på sjukhus i Freemantle. På årets sista dag, den 31:e december 1917, skrivs han ut och frikallas. I hans sjukjournal kan vi ta del av hans medicinska krämpor. Lumbago (ryggsmärta) och reumatism. Det finns också antydningar om att hans allmäntillstånd inte var den bästa. En uppgift om »letargisk« (håglös) finns också antecknad. Kanske hade åren till sjöss slitit på Anders Oskar. Kanske hade han hemlängtan? Det får vi aldrig veta. Men här tappar jag bort Anders Oskar för ett tag. Gick han till sjöss igen? Ja, allt tyder på det. I ett dokument, Statury Declaration, daterat den 20:e september 1939 lämnar Anders Oskar en försäkran att han har förlorat sin frikallelse från armén (1917) (military discharge) för cirka 18 månader sedan till sjöss. Varför detta dokument utfärdades kan man fundera över. En förklaring kan vara att tidpunkten för utfärdandet av intyget, som utfärdades strax efter andra världskrigets utbrott, skedde då en registrering av alla icke brittiska medborgare genomfördes i Australien. Han behövde styrka sin identitet och han hade vistats i landet under en längre tid. Intyget var också viktigt för Anders Oskar eftersom stora grupper av europeiska medborgare internerades i Australien under andra världskriget. Intyget skulle undanta honom från internering. Intyget styrker teorin om att Anders Oskar gick till sjöss igen eftersom han i intyget (1939) skriver att han förlorat sitt intyg 18 månader tidigare till sjöss. Hans bostadsadress anges då till 22 Glebe Street, Sydney på Australienska ostkusten. Glebe St är beläget i stadsdelen Surry Hills och det finns en uppgift om att Workers Union vid den tiden erbjöd medlemmar boende där. Att Anders Oskar valde att gå till sjöss igen efter sin korta sejour som frivillig i den Australienska Armen styrks också av en uppgift om att han var medlem i Western Australien Seaman Union fram till juni 1924. Därefter finns inga noteringar om medlemskap i fackföreningen. Då får jag ovärderlig hjälp av några av de australienska grupper på nätet där jag sökt medlemskap och blivit insläppt efter att ha berättat min historia och om varför jag vill vara med.
Fantastiska människor som med stor entusiasm hjälper mig till olika källor. Kan inte låta bli att känna stor glädje över hur människor jag aldrig träffat eller kommer att träffa är så generösa. I församlingsböckerna i Foss kan jag läsa att bouppteckningen efter Anders Oskars och farmors far Karl Peter Hansson äger rum den 4:e september 1925. Alla syskon utom Anders Oskar finns antecknade som närvarande. Den 31:e december 1926 förklaras Anders Oskar som obefintlig. Vad Anders Oskar gjorde mellan åren 1924 och 1942 är höljt i dunkel. Av intyget Statury Declaration 1939 kan vi dock dra slutsatsen att han så sent som 1937–1938 arbetade som sjöman. I en kungörelse i en tidning från 1942 kan jag läsa att svenske medborgaren Andrew Oscar Carlson sökt och erhållit Australienskt medborgarskap. Närmare bestämt den 5:e maj 1942. I kungörelsen hänvisas till National Act 1920–1936 och där anges Anders Oskars vistelse i Australien till 27 år vilket utgör skäl för att beviljas medborgarskap. Vilket bekräftar att Anders Oskar anlände till Australien permanent 1915. Han blir en »aussier«. Hans bostadsadress är nu 367 Crown Street, Surry Hills, Sydney. Hans båda adresser ligger med andra ord i samma geografiska område i Sydney. Adressen 367 Crown Street, Sury Hills, är intressant. Det är adressen till ett bordinghouse (ungefär pensionat) som drivs av den kvinna vid namn Linda Lucy Isabelle Fowler. När hon lämnar jordelivet den 28:e september 1947 kungörs bouppteckningen och arvskiftet i tidningen. Hon avlider utan pekuniära skulder. I annonsen heter hon Linda Lucy Isabelle Fowler also known as Linda Carlson. Intressant. Samma adress som Anders Oskar var skriven på. Enligt mina uppgiftslämnare i Australien tyder detta på att de har haft en relation. Mot bakgrund av deras ålder kan jag knappast räkna med att hitta några barn. Men Linda Fowler visar sig ha barn från tidigare äktenskap. Kanske kan jag där hitta släktingar med minnen från Linda Fowler/Carlson? Den 23 juli 1948 avlider Anders Oskar 40 år efter det att han lämnade hemmet i Foss. Han begravs på Rockwood General Cemetery i Sydney. Via kontakt med nätgruppen Find a grave har jag fått ett foto på platsen där Anders Oskar vilar. Ingen gravsten men ett foto av platsen där han fick sin sista vila. Till begravningen, som arrangeras av Waterfront Workers Federation (WWF) där Anders Oskar var medlem, inbjuds övriga medlemmar att ta ett sista farväl. Anders Oskar är registrerad som »tentmaker«. Vilket jag översätter till tält/segelmakare. WWF gick under 1990-talet upp i en annan fackförening. Att det var hans fackförening som arrangerade begravningen kanske man kan tolka som att han hade ingen familj eller närstående som tog hand om det. För att undanröja alla tveksamheter om att det är vår Anders Oscar som avlider så har jag nu hittat hans namn i New South Wales dödsregister och där anges föräldrarnas namn till Peter och Ann. Ett medlemskap i Ancestry gav mig möjligheten att leta efter anhöriga till Linda Lucy Isabelle Fowler. Också känd som Linda Carlson. Hon har en dotter, från ett tidigare äktenskap som heter Gladys Eileen Farell som avled 2003. När jag söker henne på Ancestry får jag flera träffar. Bland annat en kvinna vid namn Kathryn Farell. Av foto och ålder att döma skulle hon kunna vara dotter till Gladys Eileen Farell. Hon och hennes make Kevin Farell bor i Sydneyregionen. Efter en del besvär lyckas jag få kontakt med Kathryn Farell. Jag skriver till paret Farell och berättar om bakgrunden och mitt sökande efter Anders Oskar. Jo, jag har hittat Linda Fowler/Carlsons barnbarn. Men det är Kevin som är Lindas barnbarn. Inte Kathryn. Skulle jag nu kanske få se några foton, några minnessaker? Kevin är så gammal att han kanske har egna minnen från besök hos sin mormor Linda på 367 Crown Street i Sydney? Men tyvärr. Kevin bekräftar att Linda är hans mormor och Gladys hans mor. Men han har inga minnen, foton eller något som skulle hjälpa till att hitta mer om Anders Oskar liv i Australien. Så här slutar nog vissa sökningar. Det har gått för lång tid och de människor som skulle kunnat bringa mer ljus över sökandet finns inte bland oss längre. Men historien var sann. Farmors bror gick iland i Australien en septemberdag 1915 och han blev kvar där. Vi får aldrig veta om han längtade hem. Ångrade han sig? Vi kan bara hoppas att han fick ett bra liv i Australien.