Föreningsaktiviteter 1992 93-1
Föreningsaktiviteter 1992[redigera | redigera wikitext]
Soaré 4 februari[redigera | redigera wikitext]
i Forum. Anna-Carin Reiman, en av 1991 års kulturpristagare i Munkedals kommun, läste dikter av Federico Garcia Lorca och Pablo Neruda. Mellan varje dikt utförde Jan-Olof Karlsson från Dingle ett klassiskt spanskt eller latinamerikanskt musikstycke på gitarr. I pausen serverade husmoderkommittén kaffe och hembakat.
Årsmöte 29 februari[redigera | redigera wikitext]
i Hembygdsmuseet, Önnebacka. Ordförande vid förhandlingarna var Karl-Erik Johansson. Protokollförare föreningens ordinarie sekreterare Bertil Johansson. Styrelsen fick förnyat förtroende och beviljades ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Revisorerna Bengt Blomberg och Sverker Balksten omvaldes. Efter förhandlingarna vidtog samkväm där husmoderskommittén stod för kaffeserveringen och dragspelarna Bertil Johansson och Helge Johansson för underhållningen.
Kulturdagar 4-5 april[redigera | redigera wikitext]
i museet. Utställning av makraméarbeten av Rune Marberg, som också personligen demonstrerade denna gamla konstteknik. Birgith Karlsson arbetade vid stickstolen på gammalt maner och Lena-Karin Eriksson visade hur modern maskinstickning går till. Fyra medlemmar av Föreningen Munkedalsslöjd medverkade, nämligen Roger Persson, som utställde sina hörivor, Ann-Sofie Karlsson med näverslöjd, Agneta Ringström, textilier, samt Leif Heijel som utförde arbeten i ko- och älghorn. Dessa aktiviteter förekom båda dagarna i likhet med konstutställningarna Grundberg och Burman. Håkan Grundberg gjorde stor lycka med sina akvareller och den unge tecknaren Olov Burmans utställning drog till sig stora publikskaror. Olov har varit representerad på Bohussalongen och har också medverkat i TV-program. Det mest uppmärksammade inslaget under lördagen var nog i alla fall uppträdandet av Svarteborgs spelmanslag under ledning av Ove Kilborn, som ingick i Lars Ahlbergs program om gamla bygdespelmän från Foss och angränsande socknar. Det var visserligen inte så mycket folk som när Ragnar Grahn var hår, men lokalerna var välfyllda med besökare. Även på söndagseftermiddagen, när vi hade besök av dragspelsmästaren Svein Strömberg, var det god publiktillströmning. Folk trängdes i de två museisalarna samt hallen och sittplatserna räckte inte till på långa vägar. Alla ville vara med och uppleva Strömbergs tolkningar av gamla välkända standards som Lady of Spain, Tico Tico mil. Ett tekniskt mycket avancerat stycke är "Gabriella dansar" av Egil Hauge. Trots den stora svårighetsgraden utförde Svein stycket lätt och graciöst. För att hedra minnet av Ragnar Sundqvist, som i år skulle ha fyllt hundra år, spelade han den berömda marschen "Cinka Bazara". Som extranummer utförde Svein på begäran den berömda "Humlans flykt" av Nikolaj Rimskij-Korsakov.
Bohusläns Hembygdsförbunds årsmöte 23 maj[redigera | redigera wikitext]
i Kulturhuset i Stenung sund. 85 hembygdsföreningar var representerade, däribland Munkedals, vars delegater var Inge Ingman, Gunborg Bjurströrn och Ragnar Wärme. Harald Torgestam omvaldes till ordförande. Carl Cullberg, f.d. chef för länsmuseet, avtackades för det mångåriga, gedigna och hängivna arbete han lagt ned för Bohusläns hembygdsrörelse.
Gökotta 28 maj på Kaserna[redigera | redigera wikitext]
i samarbete med Friluftsfrämjandet. Morgonpromenad i Björidskogen med samling vid ödetorpet Änghagen. Kaffekorg på hembygdsgården. Pråmfärd över sjön Vassbotten och vandring till det gamla soldattorpet Stigen under Lycke Övre. Ledare Arno Johannesson och skeppare Leif Nilsson. Avslutande musikalisk underhållning på Kaserna av Inge Ingman. Bröderna Carlsson och Kent i Slätthult.
Torpvandring 14 juni[redigera | redigera wikitext]
bland gamla torp och grunder i det vackra området runt Skaveröd. Utflykten arrangerad av torpinventeringskommitteen. Följande platser besöktes: Höglunada ("Amerikanarns" ställe) — Brinkehuset (soldattorp för Skaveröd åtminstone sedan 1750-talet. Här talade vi också om det närbelägna Huset och Piparehuset, som var regementsmusikerbostad) — Svarvarehagen (där Hans Peter Olsson, farfars far till Sigvard på Ögårn bodde) — Vinåsen (med bevarade grunder efter jordkällare, ladugård, det gamla huset. Det "nya" huset nedbränt 1992). Här vid Vinåsen gjorde vi kaffepaus och gick sedan upp till den gamla skolvägen som leder från Skaveröd fram till skolan på jännunderöd. Vid skolvägen ligger de två torpen Stockemyr och Bäcketorpet. Stockemyrsstugans grundplats är övertorvad men man kan tydligt urskilja sockeln och brandmuren. Här bodde den s.k. "Frasen" (Anders Magnusson född 1832). Bäcketorpet är däremot utraderat Stugan flyttades 1910 av Otto i Salsbo till dess nuvarande plats på Sadelmakarevägen, Lycke Nedre. Här vid Bäcketorpet talade vi också om det närbelägna Kasa, där Olle och Lotta Karlsson hade sin stuga en gång i tiden, och där också den för sitt långa skägg kände Anders Tobiasson, "Tobbis", bodde. Som ayslutning på rundvandringen följde vi skolvägen bort till Krappesten och Järmunderöd och besåg resterna efter gården Mark. Husgrunden är helt övervuxen med träd och buskar.
Wiknerspelen 20 juni[redigera | redigera wikitext]
på Kaserna. Efter den inledande hantverksparaden företrädd av fanbärare och musikanter förrättades invigningen av fil. kand. Gunnar Dahlqvist. Han erinrade bl.a. om att det nu är 80 år sedan minnesstenen över filosofen Wikner avtäcktes här på Kaserna.
Orust Folkdansgille under ledning av Gull-Britt Niklasson stod för en elegant uppvisning i gröngräset. De inledde med "Gustafs skål" och fortsatte med invecklade vävardanser m.m. Helen Stark organiserade barnens lekar kring midsommarstången.
PRO:s sång- och teatergrupp framförde på friluftsscenen ett rikt varierat program med sketcher och sånger. Ledare Rolf Berndtsson och Gun Björkdahl. Musik av Bertil Johansson och Inge Ingrnan.
Stor förtjusning väckte ett improviserat program med de musikaliska barnen Tejlerdal från Göteborg. De är barnbarn till en känd munkedalsbo, Inger Hult, och kommer att återvända med ett längre inslag vid Wiknerspelen 1993.
Huvudpunkten på dagens scenprogram var emellertid uppträdandet av den högklassiga folkmusikgruppen Nisses Senap under ledning av Kurth-Åke Karlsson. Ensemblen hade en sättning med fioler, nyckelharpor, flöjt och durspel. Även vokala inslag förekom.
Av de medverkande hantverkarna kan vi i år nämna två nya förmågor, slagtröskaren Ernst Karlsson, Maden och smeden Nils Olsson från Hillingsäter.
Ett populärt inslag var utställningen av veteranmotorcyklar. Sammanlagt 24 gamla rariteter fanns på plats och av kända västsvenska mc-entusiaster kan vi nämna Gösta Jonsson, Dals Ed, med en BSA 1927 500 cc och Roger Pettersson, från Kungälvstrakten, "EBE-ROGER" kallad, med en EBE 1928 års modell i den ovanliga klassen 172 cc. Av lokala motorcyklister kan vi nämna Göran Svensson i Stallmyr: Triumph 1937, Hugo Svensson, Åvägen: AJS 1958 500 cc, Arne W Carlsson: REX 1930 500 cc och den i blott få exemplar förekommande BSA 250 cc 1946. Ragnar Gustafsson i Dingle visade en NV Progress 175 cc från 1955 och Erik Alfredsson från Möe hade det tyngsta fordonet, en BMV 900 cc 1954 med tjänstevikten 220 kg. Lennart Andersson, Tjädervägen, -hade en av de i sammanhanget mer moderna cyklarna, en BSA 1969 500 cc.
Den ovan nämnda EBE-fabriken fanns i Åmål mellan 1919 och 1928. EBE-ROGERS motorcykel kostade på sin tid 725 kronor, berättade han bl.a. och iförd sin tidsenliga mundering från 20-talet med skinnjacka, högskaftade kängor, kartfodral och liknande prylar kickade han igång sin gamla mc och till publikens förtjusning körde han en smattrande runda kring den talrikt besökta festplatsen.
Närmare 800 personer hade nämligen denna vackra sommardag sökt sig till hembygdsgården. Festen blev därmed resultatmässigt en av de bästa föreningen någonsin haft. Det har nog inte varit så mycket folk här sedan vi uppförde folklustspelet Värmlänningarne någon gång på 70-talet. Därför var det mer än vanligt jobbigt denna gång för de flitiga damerna i bakstugan och cafeterian. De är värda all heder för sin gedigna insats.
Lyckad ayslutning var en musikgudstjänst med diakonen Gunnar Larsson och hans musikaliska familj på friluftsscenen. Då kunde också alla funktionärer vara med och sluta arbetsdagen med andakt.
Hembygdsgårdens dag 2 augusti[redigera | redigera wikitext]
Anläggningarna på Kaserna öppna för allmänheten. Friluftsgudstjänst med Gunnar Larsson Team. Hembygdsföreningen bjöd på kaffe med dopp.
Hembygdssamling 18 augusti[redigera | redigera wikitext]
på Fiskebo i Svarteborg. Det är den gamla skolan i Fiskebo som Svarteborgs Hembygdsförening numera använder som hembygdsgård. Sångerskan Märta Thonvall uppträdde med ett fint visprogram. Antikvarien Stellan Granath från Länsmuseet i Uddevalla höll ett uppskattat föredrag om museihanteringens historia allt från de gamla grekerna fram till våra dagar. Kända namn som passerade var Olof Rudbeck d.y., Linne, Hyllten-Cavallius och Arthur Hazelius. Karl Nilsson läste avslutningsvis ett kåseri av det kända märket F.E.K., även känd under signaturen "Josop".
Grötfest 15 augusti[redigera | redigera wikitext]
på Kasema blev en lyckad tillställning med god anslutning ay. besökare. Efter traditionell grötlunk ned till Ormnäset, där den för dagen speciellt inbjudna gästen, den unga flöjtisten Lisa Kuikka, uppträdde — skedde samling i paviljongen, där husmoderkommitten ordnade med servering av risgrynsgröt med tillbehör. Därefter vidtog logdans med Bröderna Carlsson, fiol och dragspel, och Allan Gustafsson, gitarr. Den sistnämnde medverkade också som sångare och historieberättare.
Hemlig resa 29 augusti[redigera | redigera wikitext]
till Ulricehamnstrakten och sjön Åsunden. Arrangörer var Lisa Johansson och Gunborg Bjurström och det var Munk-Resor som ställt buss och reseledaren Ulla Svensson till förfogande. För underhållningen ombord svarade Inge Ingrnan och Bröderna Carlsson, fiol och dragspel. Först besöktes Timmele Gästgifvaregård numera hembygdsgård, där en av den lokala hembygdsföreningens ledare tog emot och berättade om det gamla gästgiveriet och tingsdagarna. Bland annat berättades det om att man på detta näringsställe varje år gjorde slut på 10 000 liter brännvin. Av de utställda föremålen kan vi nämna avgjutning av en i trakten funnen statyett från bronsåldern föreställande jordgudinnan Nerthus.
Därefter vidtog en guidad tur, "Gårdarna runt sjön" (Åsunden), där vi besökte de platser — Attarp, Sjöred, Källebacka med sitt berömda sju-håls class, Hofsnäs m.fl. — som inspirerade författarinnan Birgit Th Sparre till den kända romansviten. Störst intresse tilldrog sig Stenhuset Torpa, som haft väsentlig betydelse för den historiska utvecklingen i Sverige. Här härskade nämligen i många generationer medlemmar av den inflytelserika familjen Stenbock och det var här som Gustav Vasa hämtade en av sina hustrur. Vid rundvandringen i stenhuset hade vi särskild guide. Vi fick också reda på en del av Birgit Sparres levnadsomständigheter. Mystiken i fråga om hennes ursprung. Ingen tycks, åtminstone officiellt, veta vem som var hennes föräldrar. De olika platser hon bodde på. Hennes två äktenskap. Vi fick t.ex. reds på att hon var gift med Stig Cederholm, Åsa-Nisses skapare, som gjorde sitt bästa för att minera henne. Han handlade på kredit och räkningarna skickades till Birgit. Cederhoim är en av de få i vårt land som lyckats handla på Systembolaget utan att betala kontant.
Hembygdens dag firades 11 oktober[redigera | redigera wikitext]
i Håby kyrka med gudstjänst och predikan av kyrkoherde Brander. Kyrkokören under ledning av Ella Wallström medverkade. Vid det efterföljande sarnkvämet i Håby församlingshem uppträdde sångarparet Edit och Melker Gustavsson ackompanjerade av dragspelama Helge Johansson och Evert Gunberg.
Julbasar 29 november[redigera | redigera wikitext]
i museet, med gåbingo, lotterier, kaffeservering m.m. Stort intresse knöts till konstutställningarna. Marie-Louise Karlsson visade teckningar och akvareller. Hennes drivna teknik firar triumfer framför allt i en rad briljanta pennteckningar: ett bröllopsporträtt, en bild av en exklusiv Ford Thunderbird, en avbildning av Mona Lisa, porträttet av Olov och den fina "söndagsprornenad". Där fanns också kolteckningar och akvareller. Den andra utställaren var Gunnar Karlsson, Önnebacka. Om Marie-Louise arbetar i realistisk stil kan man säga att Gunnar närmar sig expressionismen i sitt framställningssätt. Han förmedlar känslor och stämningar med kraft och verv. Vi kan nämna sådana verk "Kvinna-Mysterium", "Från radion: Uddevallavarvet", "En svulst" m.fl. Tyvärr ägnades inte dessa fina utställningar det minsta intresse från pressen.
Inte en enda journalist fann det mödan värt att styra stegen till hembygdsmuseet. Därmed missade de också Birgit Larssons kända och omtalade porslinsdockor. Birgit visade också annan porslins- och kakelmålning, allt lika uppskattat.
Anna Karlsson hängde ut tre oljemålningar. (Hon har senare haft utställning i Sparbankens lokaler och återkommer troligen med ett fylligare urval i Hembygdsföreningens regi.) En ABF-cirkel i dokumentation visade arbetsmaterial för en nyligen utkommen munkedalsbok, Bruket — Folket — Folkrörelserna.
Men vad vore en julfest utan dans kring granen? Denna leddes i år av Anki Savik, som har god hand med barn och kan alla förekommande ringlekar. Hon understöddes musikaliskt av dragspelaren Bertil Johansson och Helge i Torp. Den av alla barn efterlängtade jultomten kom också och delade ut gottepåsar. Det var den rutinerade Gunnar Johansson, Västervägen, som gick tomte.
Julmarknad 6 december[redigera | redigera wikitext]
på Munkedals torg arrangerad av MIF m.fl. Hembygdsföreningen deltog med ett lotteristånd i Sparbankens lokaler. Våra representanter var Gunborg Bjurström och Lisa Johansson.