En andra hemlig färd 83-2
En andra hemlig färd
Många anmälningar inkom under sensommaren, med önskemål om ännu en mystisk färd med buss till okänt mål. Så många anmälningar till turen att alla ej kunde beredas plats. Gissningar om resa till broderlandet Norge var inte illa tänkt, ty dit kom vi, men även andra mål nämndes exempelvis Koster och Dal, vilka ställen låg bra till.
Den svensk-norska färden gick genom Bullaren. Vi kom till Vassbotten och vidare förbi Enningdalen och till Halden. Efter ännu någon mil, och efter någon paus på vägen, var det dags för förmiddagskaffet i Skjeberg på Kro Motell. Innan vi for därifrån blev det en stunds underhållning av Dagny & Dagny, Rut och Gunnar.
Bussen rullade vidare mot okänt mål. Nästa besök gällde Roald Amundsens minne i Borge, där vi besökte polarforskarens barndomshem. Denne norske upptäcktsresande levde mellan 1872 till 1928, då han omkom i polarhavet, under försök att undsätta "Italia" expeditionen. Strax utanför den historiska byggnaden mot "Glomma", är rest en minnessten över Roald Amundsen, där alla data är inhuggna i det ståtliga Roald Amundsen monumentet. Imponerande var den gedigna inredningen från gamla tider, hur det såg ut i ett välordnat hem och som nu är aysett som museum. I en skrift som utdelades till alla resenärerna, och som i text och foto är redigerat av Odd F. Lindberg, Borge, berättas på flera språk om Roald Amundsens bedrifter under åren kring sekelskiftet fram till 1928. Det var en intressant upplevelse för samtliga att få se denna väl underhållna byggnad med sitt imponerande läge.
Vår svensk-norska resa fortsatte nu längre norrut. Vi gjorde ett uppehåll vid Kalsnes lantbruksskola, byggd 1901, och med ett härligt läge. Fornminnen fanns rikligt i denna bygd och en närbelägen hällristning beskådades av intresserade munkedalsbor. Praktfull var även gården utanför byggnaden med den sevärda parken med sitt blomsterhav och likaledes den vackra hästen i metall, iögonfallande för alla besökare.
Nu var tiden inne för nya upptäckter. Efter någon mil, nåddes Rolvsöy— vänort till Munkedal — och där besökte vi ett gammalt hem, som var Hans Nielsens Hauges barndomshem. Han levde åren 1771 till 1824 och var norsk väckelsepredikant och som grundlade en pietetiskt, religiös rörelse i Norge. I den intressanta inredningen, som i allt påminner om ett välordnat museum, finns allt bevarat från Hauges tid.
Det går ej, att här räkna allt som fanns i byggnaden, men en sak får inte förbigås, den lilla vaggan i bottenvåningen, som lär ha använts av Hauge själv, men även utlånats till gårdarna i grannlaget, där så många kan räkna sig som släkt till Hauge. Östfold fylke och Östfold land och bykommuner har lämnat sina bidrag och har satt Hans Nielsen Hauges barndomshem i ett gott stånd.
Efter dessa besök, som gav alla en minnesvärd upplevelse, bar det iväg till Eidet Kro, utanför Sarpsborg och där vi njöt av middagsmåltiden inför en vacker vy utanför restaurangfönstret.
En ny överraskning väntade samtliga när vi på nytt nådde Halden. Båten "Idefjord" låg startklar vid kajen och efter ett par timmar, nådde vi Strömstad. Där gingo vi ombord på bussen och kursen gick till hemorten. Alla tycktes nöjda och belåtna och det är viktigt på en färd som denna, som faktiskt berörde ett stycke utland. Men vi bohusläningar har ju inte så lång väg till broderlandet Norge. Bussförare var I. Ottoson och G. Dahlqvist skötte micken helt perfekt.