Övernaturligt - Alf Palfjord berättar

Än i våra dagar, inte minst i TV-serier om övernaturliga, gåtfulla ting och visioner. Jag vet inte riktigt hur jag skall förhålla mig till sådant. Lite neutralt, kanske. Faktum är följande som en sockenskräddare vid namn Erik någon gång under 1800-talet hade på en större gård i Bärfendal. Det dröjde ända tills Erik berättade det på gamla dar. Han var dock en tystlåten person som inte berättade så mycket om sig själv och sitt. Emellertid talte gamle Erik om det för min farfar och min pappa. Ty han tyckte väl att upplevelsen inte skulle försvinna i glömska under Eriks tid. Alltnog blev det sena kvällen på den där gården. Där fanns många rum. Han blev tillfrågad om han vill övernatta därstädes. De hade han ju ingenting emot. Men han hade svårt att sova. Han kände oro på något sätt och satte sig helt vaken på sängkanten. Då plötsligt såg han i halvdunklet en sittande kvinnogestalt gråta bittert. Fylld av medkänsla frågade då Erik på sin tids dialekt ”Hö gråder du far?” (Varför gråter du). Då svarade hon: ”Alle mine ongar” (alla mina barn). Rösten lät ihålig och liksom ekande långt bort ifrån. Därpå tonade gestalten långsamt liksom in i fjärran. Om så var, den arma kvinna måste i livet blivit drabbat av ett smärtsamt trauma. Varför och hur måste nog ha försvunnet in i en olöst gåta. 

Själv berättade min pappa , född 1887, om sockenskräddarens nattliga vision för min mor och mig först på 1940-talet. Han visste inte heller hur han skulle ställa sig till gamle Eriks visionära upplevelse. Och nu på min egen ålders höst berättar jag något som hände för så länge sedan. Och Erik var som sagt en tystlåten person som varken förr eller senare förtäljt något s.k. övernaturligt och var ganska jordnära och hade många strängar på sin lyra.

Hälsningar Alf Palfjord.