Kviström för 100 år sedan 90-2
För jämt ett sekel tillbaka, utmärkte sig Kviström som en "centralort" i landskapet. Kommersen var livlig, man hade ju båtförbindelse vid hamnen och mindre båtar kunde ta sig ett gott stycke uppåt älven, ja, ända till Sunningen.
För hundra år sedan fanns ingen järnväg, en dylik, smalspårig började trafikeras 1895 och då mellan hamnen och pappersbruket. Först 1904 öppnades SJ:s bana genom Bohuslän och samhällsbilden förändrades.
Men Kvistrom blev ändå vad det varit, under flera hundra år. Fortfarande hör man talas om gästgivargårdar, en sådan fanns vid Kvistrom och hade skjutsförgreningar åt olika håll, ex Åboland, Svarteborg, Saltkällan. Kvistroms gård, som låg på andra sidan vägen mot älven, var taxerad till 23.500 kronor och inräknades handelsbod och magasin Arrendator var J.A, Johansson som bodde i Grebbestad. Husägare vid denna tid för Kvistrom var en fru B. Boberg som å sina byggnader hade ett taxeringsvärde av 2.000 kronor. Posthuset, som låg söder om Kvistrom (som revs under 1970-talet) var taxerat till 9 000 kronor. Postmästare vid denna tid var Iöjtriant G.E. Rundberg postexpedit var C.A. Lindberg.
Klockare och organist var C.F. Nygren och bosatt på Säleby. Prost i Foss var C.O. Möller och var taxerad till 4.500 kronor. Det gamla tingshuset på Kvistrom fanns fortfarande kvar 1890 men ett nytt sådant uppfördes 1917 (det gamla revs kring 1920-talet och uppfördes vid Evja i Sotenäs och blev där ett Folkets hus). Pappersbruket var vid denna tid taxerat till 600.000 kronor och började sin verksamhet 1871. I styrelsen satt vid denna tid Överstelöjtnant CA Neiglick och bodde på Vågsäter, Landskamreraren J.M. Ryding, Vänersborg, Kapten R Laurell, bosatt i Örebro, Regementsintendent R Zetterberg i Uddevalla och Verkställande direktör Albert Carlander, Munkedal.
Kamreren hette O. Vogel och Pappersmästare var CH. Littorin. Bryggeri fanns vid Underås, Nedre Lycke, fabrikanten var Wilhelm Blornqwist och tillverkningen bestod av svagdricka. På Annedal, där Folkets hus nu ligger, fanns handel och bryggeri. Affären på Annedal, kan spåras till början av 1800-talet. Handel fanns även vid Sunningen, där även var upplagsplats for trävaror, sågade och till verkade, bl a vid Torps sågverk. Föreståndare var EH. Seklen. Övriga handlande var bl a Handelsföreningen, Önnebacka, där Karl Kristiansson var föreståndare. På Kvistrom finner vi F Hj. Nordström som handlande i många år, och vid Öbbön fanns en liten butik som ägdes av Martin Mattsson, troligen där sedermera Hjalmar Karlsson övertog rörelsen.
För att skaffa barnmorska, fick man anlita Lotta Mattsson, som bodde i Håby (inga telefoner fanns!). Utom ordinarie länsman, fanns fjärdingsman; han hette GA Winberg och bodde på Röstorp.
Fortfarande kan se, att Kviström behållit sin aktualitet ända in i våra dagar, fast lite annorlunda. Vem minns inte kvinnorna som höll till strax nedanför brofästet och tvättade kläder. De tycktes vara ganska hättlacie, även när de arbetade kyliga vinterdagar. Bron är en sevärdhet, som funnits i flera sekler. Den var en gång ganska provisorisk, den fick då så småningom stenar som uppbar de kraftiga stockarna som lades från kar till kar och som ovanpå bekläddes med timmer som utgjorde körbana. Det blev strid om vem som skulle underhålla bron med trävirke. Det blev till slut tingssak om ärendet, utslaget blev, att varje härad fick släppa till sin del av virket, fördelat på Tunge, Sörbygdens, Stångenäs och Sotenäs härader som varje härad ålades att bekosta och underhålla bron.