Sannebygden
Munkedalsbygden, Sannebygden, Sörbygden är kända begrepp. Även om denna tidning heter Munkedalsbygden så gör vi små avstickare till dessa andra intressanta “bygder”. Denna gång följer vi med Gunilla Lindskogs berättelse om hennes hemtrakt Sanne.
Gränsen mellan Krokstad och Sanne går vid älven vid Näbban/Heden och Sjöbovik mot Krokstad. På andra sidan sjön är Bodilseröd som ligger i Krokstad. Sanne församling är en av de minsta församlingar i Bohuslän, både till yta och folkmängd.
På 1870-talet bodde 1293 personer i Sanne. Tills 1953 var vi egen kommun, så blev vi Sörbygdens kommun där Krokstad, Hede och Sanne ingår. 1973 blev vi Munkedals Kommun och där är vi nu. Då bodde 317 personer i Sanne. Nu bor ca 280 personer här.
Sannes areal är ca 46 kvadratkilometer, ca 1 mil lång, vi har 13 st sjöar, Frustugetjärnet, Gäddetjärnet, Husetjärnet, Hästskotjärn, Lommetjärnet, Mase-Jonstjärnet, Motjärnet, Rankebönstjärnet, Värängetjärnet, Mansvattnet, Mörtevattnet, Lersjön och Sannesjön.
År 1974 då det gjordes torp och backstugeinvånare fanns 200 torp i Sanne, som mer eller mindre beboddes av torpare under kortare tider. Dessa torpare flyttade med sin familj med jämna mellanrum från torp till torp oavsett sockengränser och tjänade sitt levebröd genom dagsverken hos någon husbonde.
Kraftaktiebolag[redigera | redigera wikitext]
Man fick teckna aktiebrev i Sanne kraftaktiebolag för 100 kr. Bolaget skulle inköpa något vattenfall för att tillhandahålla elektrisk energi. Listor med försöksteckning av aktier sändes omkring i Sanne. För kraftbolagets räkning inköptes fallet, kvarnen och sågen vid Strömmen, samt ett markområde på Hultane och Strömmen, båda sidor om älven, detta inträffade runt 1920. Drömmarna krossades rätt snart av den krassa verkligheten och aktieägarna fick se sina aktier totalt värdelösa, materialet och anläggningskostnaden blev mer än vad kraftverket fått in och dessutom var vattentillgången för liten och ojämn. Kvarnen och sågen måste långa perioder stå stilla på grund av vattenbrist. 1923 kom strömmen från Dals Ed till Sanne och därefter till Hedekas.
Vägbyggen[redigera | redigera wikitext]
På 1880-talet byggdes vägen genom Sanne och denna ledde ända till Färgelanda. Vägarna sköttes av bönderna fram till 1920-talet då det togs över av myndigheter.
1921 tröttnade Sannefolket på den gamla vägen över Sanne kyrka, som var backig och smal. Så det beslutades att bygga ny väg. Arvid Åman från Dals Ed fick jobbet. Priset på väg och brobygge skulle uppgå till 116 000 kr. Bygdens folk samt rallare strömmade till från när och fjärran för att vara med. Man fick 75 öre timmen, de jobbade 10 timmar om dagen. Dagslönen blev alltså 7:50 kr. Jobbet tog 5 år.
Bron vid Vassbotten byggdes 1923
Nya vägen längst med Sannesjön påbörjades, från Vassbotten till Kåtebol, och stod färdig i mitten på 1920-talet. Den drogs tätt utmed södra Sannesjön och är till stor del insprängd i berget, den var mycket smal och krokig, men utan backar. Från Vassbotten till Hässlebräcke breddades vägen 1923-1933.
Sanne kyrka[redigera | redigera wikitext]
Den äldsta anteckningen om Sanne kyrka är från 1391 Sandarudz Kirkia. Den nuvarande kyrkan påbörjades 1845 och invigdes den 19 september 1847. Tornet blev färdigt 1850. Sockenborna fick ombesörja alla transporter och framforsning av sten och andra byggmaterial. Alltså fick de skänka både stockar och trävirke. Dagsverken och hästar fick bönderna hålla med beroende på gårdens storlek. De som inte hade skog fick göra desto mer dagsverk, bönder, torpare, backstugesittare och soldater skulle också göra sitt.
Skolor i Sanne[redigera | redigera wikitext]
När folkskolestadgan kom 1842 var det många bönder som vägrade släppa iväg sina barn till skolan, de skulle arbeta (detta gällde inte de mer besuttna böndernas barn). Många barn var inte läskunniga så prästen vägrade att konfirmera dem. 16 juni 1953 beslutades uppföra ett nytt skolhus i Kåtebol för en kostnad av 282 000 kr. Det det stod klart aug 1954. Då det var matsal med lagad mat. Gamla folkskolan i Sanne, en på Ed och en i Kåtebol, byggdes efter samma ritning och var färdiga 1877. Det stod klart augusti 1954 då det var matsal med lagad mat. Då var det klasserna 3-7 som gick där. skolan stängdes juni 1966. Den var i bruk i 12 år. Sedan blev det flytt till Hedekas skola. Sanne Ed stängdes 1954 och Kåtebol småskola 1964.
Affärer i Sanne[redigera | redigera wikitext]
Affären i Bergeröd byggdes 1898 och ägdes av sömmerskan Elisabet (Betty) Andreasdotter (född 1859) och maken Hans Edvin Olausson (född 1864). De startade även en filial i Bråröd i Krokstad där Bettys bror Carl Otto Svahn var föreståndare. Tyvärr så dog Edvin i polio endast 45 år gammal, på grund av intriger utifrån tvingades man lägga ner filialen. Betty blev då änka med 8 barn och dessutom affären att sköta. När sonen Gunnar blev lite äldre så hjälpte han till. Han skötte bokföringen och andra kontorsgöromål. Även när Ivar tog över mot slutet av 1920-talet tog andra sonen Ivar över, då var Betty nästan 70 år. Han var gift med Adelina Jansson från Sandviken i Färgelanda. Även Ivar dog ung så då fick Adelina ensam sköta affären men Gunnars hjälp. Hon dog 1983. Dottern Brita och mågen John Johansson Botten övertog affären. John körde även lastbil så det var Brita som skötte affären för det mesta. John dog 1970, därefter skötte Brita affären ensam. Det sista hjälpte hennes sambo Ernst Gunberg till, Brita dog i juni 1997 efter att affären stängdes i maj 1997.
Kåtebols affär startas troligen 1884 nere vid Sannesjön, av Johannes Jacobsson. Han drev den fram till 1897, då han flyttade till Göteborg, bytte namn och startade Sandens fruktimport.
1897-1904 drevs affären av A. Lundberg. 1904-1919 drevs den av Verner Olsson. 1908 flyttades affären upp till den nya vägen 1919 - 1931 C:O. Johansson. 1931 - 1947 Oscar Olsson och Oskar Johansson. 1947 övertog Evert Byding affären tillsammans med frun Vera och senare även dottern Yvonne. Kåtebols affär stängdes sommaren 1994. Före 1920-talet då bilarna började komma fick handlarna hjälp av bönder som fick hämta varor, antingen i Munkedal, Ed eller Färgelanda. Ibland var det även de som gick till fots för att hämta varor. Taxan var 1910-1920 1 öre per kilo för dessa körslor. För det mesta blev det inte några pengar i portmonnän, utan man betalade av skulder i affären. Även i Pjäxeröd var det affär fram till 1980-talet.
Ålderdomshemmet och kommunhus[redigera | redigera wikitext]
Ålderdomshuset var i bruk till 1957, då Hedekas hade byggt ett nytt Ålderdomshem så de boende fick flytta dit. Det var kommunhus fram till 1953 då kommunerna gick ihop och blev Sörbygden med kommunhus i Hedekas. Men konfirmationsundervisning fortskred till 1982. Även vallokalen fanns på övervåningen. Man fick gå upp för en brant trappa. Sedan var det vallokal i prästgården, som därefter flyttades till Hedekas skola.
Huset nermonterades och sattes upp i Viksängen i närheten av Öxnered.
Kåtebols festplats[redigera | redigera wikitext]
Kåtebols dansbana bildades 1953, Bönderna i Sanne som hade skog skänkte stockar som sågades till virke och så började bygget. Ortens befolkning fick teckna sig till andelar i föreningen. Snickare och hela bygden hjälpte till. Den har drivits ideellt hela tiden. Det är fortfarande fester där varje år.
Text och bilder till denna artikel kommer från
Gunilla Lindskog, Sanne
En längre och utförligare artikel finns att hämta och läsa