Munkedalsvisan av Lars Dalabonde
En visa skriven 1912 av Lars Dalabonde
Melodi Petter Jönsson
En liten visa om Munkedal har jag skrivit.
Om namn å gårdar och hus mitt ämne har blivit.
Jag följer vägen hur än den kröker och viker
som går från Kvistrum till Munkedals fabriker.
Vid Kvistrum har vi det stora Gästgiveriet.
Och där finns tingshus och finka mä, dä va givet.
Där mången setat, som fört en dåliger vandel
och till Gästis, där har herr Nordström sin handel.
Och Munkedalsvägen den är krokig men brede
och uppför backarna är man genast vid Hede.
Och tätt vid vägen där bor Amanda på Stale (1)
Där Kalle Svensson har hyrt ett (2) rum på en svale.
Och intill Lindqvistens där har vägarna grening.
Men går man rakt fram så finns där Handelsförening
där finns i bergena hus både gröna och gula
Samt skicklig snickare bor det nere på »Kula«.
Ja, sedan kommer man till herr Aronssons handel. (3)
Där finns allting, ja, både socker och mandel
och bryggeriet det ligger rakt fram för näsa.
I forna dagar så har de där bryggat »päsa«.
Sen är det Hedmans, den splitter (4) nya butiken.
Där säljes billigt, ja både hästskor och spiken.
Och där finns strumpor å band å skjortor och kläder
och pligg å stiftar å skor å sulor å läder.
Och vill man sedan gå till Godtemplarsalen,
går Pumpebroa mitt över fabrikskanalen.
Sen ser man herrgårn, det stora finfina stället
Och strax bredvid, se där ligger också hotellet.
Och sen blir vägen beprydd med björkar och lindar
man hör hur löven i träna prasslar för vindar.
Så ligger stenbroa vackert nere i dalen
Och uppå berget där ser man Templaresalen.
Och över stenbroa strax till vänster man viker
ty där går vägen till Munkedals fabriker.
Och vacker är då den vägen, det säger alla
den följer älven och så de storslagna falla.
Om fabriken så vill jag säga de orden
att där tillverkas det bästa pappret på jorden.
Ty var jag än reser, så hör jag folket berätta
att Munkedalspappen den gör husena tätta.
Ja, alla säger som jag har träffat på färden
att Munkedals papper är det bästa i världen.
Ja, Munkedalsborna vill jag tacka och prisa
Vid fabriken där slutar jag nu min visa.
Förklaringar[redigera | redigera wikitext]
Här följer förklaringar till vissa delar i texten som Ingela Ingman har fått när hon intervjuade Dagmar Edvardsson (101 år)
(1) Amanda bodde i »slaktare Larssons hus«, idag Stalevägen 70.
(2) Kalle Svenson kallades för »Piske-Kalle«. Han var förtjust i Amanda, men fick nöja sig med rummet på svalen.
(3) Aronssons Handel låg där Folkets Hus ligger i dag och bryggeriet låg strax öster om detta
(4) Hedmans affär fanns på Myrbottenvägen 1. Lars Dalabonde bodde för det mesta hos Hedmans, när han var i Munkedal. Han hade lilla Anna med sig och de uppträdde på olika platser. Lilla Anna var dvärg.
(5) Hotellet, kallades av ortens befolkning för Mässen och låg vid Munkedals Herrgård.