Offerkasten vid Brudklev

Och som alla vet är ett offerkast, varp eller våle, som det också kallas en plats där det hänt en tragisk händelse eller där någon dött en ond bråd död. För att skydda sig själv mot det onda, som hänt på platsen offrade man något. Mest är det stenar, pinnar men också mynt som använts.

Norr om det gamla Varpetorpet, som gränsar mot stamfastigheten Ödsmål, finns ett berg, som kallas Brudklev. Där, längs en mycket gammal vägsträckning, som förband Fossmed Dalslandsbygden skall ett mord förövats, någon gång under 1600-talet.

På den tiden stod den mörka och vilda skogen tät på ömse sidor om vägen. Vägsträckan var fruktad för rövare och spöken. Där vid Brudklev skall enligt sägnerna en brud blivit ihjälslagen.

På platsen finns ett offerkast, med en diameter på ca en och en halv meter och en meters höjd, som skall härledas sig från brottet och sedan dess har alla som färdats förbi, lagt en sten, ett mynt eller en kvist på platsen. Föreställningen var förr att de döda måste bindas till jorden med hjälp av dessa offer, för att dessa inte skulle bli hemsökta av den dödes ande.

Traditionen berättar om mer eller mindre övernaturliga krafter, som verkar i området och att offra på en sådan hög sågs förr som en skyldighet och ett försoningsoffer åt den avlidnes ande. Anden skulle därmed förhoppningsvis inte ofreda den passerande, men kanske också för att skydda sig själv mot olyckshändelser.

Numera är den åldriga vägdelen till Brudkleven en nästan helt igenvuxen skogsstig och hittar man kastet, kan man se att att än i dag offras stenar däri. Kanske för att få tur och välgång i livet. I dag är offerkastet ett minnesmärke, som bär inte bara ett, utan flera, minnen och berättelser, som förklarar namnet. Text: Leif Bergh