Pappas tös

Från MHF-Wiki
Version från den 20 augusti 2022 kl. 11.16 av Lennart (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

När den lilla flickan blivit några år, så blev hon mer och mer sin pappas tös. Att följa sin pappa i allt han gjorde, var bland det bästa som fanns, tyckte flickan. Att varje fredag få följa med till sin farmor och farfar, ja det var högtidsstund.


Farmor var så snäll, tog flickan i handen och gick ut i hönsgården, där flickan fick plocka ägg. Att sitta på soffan i köket, se när farmodern kammade och flätade sitt långa hår inför natten, ja det var så fint. För det var lite speciellt mellan flickan och farmodern, då hon var första barnbarnet, som var en flicka. Det fanns 3 pojkar förut.


Att få följa med sin farfar upp på källarvinden var spännande. Där fanns mycket att titta på. Och roligt med symaskinen där farfar lagade skor. Och så skulle pappan klippas. Vilket farfar gjorde med finess.


Men det bästa varade till sist. Då fick flickan alltid en "peng" av farmor. En hel krona.

Och den hamnade på spargrisen när hon kom hem.

Pappan och flickan gick fram och tillbaka eller så cyklade pappan med flickan på paket-

hållaren. På vintern var det spark som gällde.


Att vara pappas tös hade sina fördelar. Mamman ville ju att hennes flicka skulle vara

välklädd och fin. Ibland sydde mamman klänningar, och dom blev så fina. Men när kassan

tillät, så köptes det kläder också. Bl a en kappa med tillhörande hatt. Färgen var blå.

Ja, så skulle flickan följa med sin pappa och titta på fotboll. Och då skulle kappa och hatt på.

Flickan grät, ville inte ha hatten på sig. Mamman gav sig inte, hatten skulle vara på.

Pappan tröstade och så tog han flickan i handen och gick


Dom skulle gå över dalen och ner till pappans systers familj. Pappan var ju svag för sin tös.

Så när de kom utom synhåll för mamman, åkte hatten av och hamnade i pappans ficka.

Gissa vem som var lycklig.

Sen bar det iväg tillsammans med farbror och kusin ner till fotbollsplanen.

Oj så stolt hon var där hon satt med sin pappa och tittade på matchen.

När det roliga var slut, var det hemfärd genom dalen igen.

Och vad händer, jo, pappan tar fram hatten, som åter hamnade på flickans huvud.

Så allt var frid och fröjd när de kom hem till mamman.


Denna hemlighet mellan pappan och flickan bevarades i många år framöver.

Och fotbollsintresset hade de gemensamt så länge pappan levde.


Så kunde det gå till på 1940-talet, när ett idrottsintresse tog sin början.


Nedtecknat av Marita Wennerholm