Stale idrottsklubb och MAIS
Kommer ni ihåg Stale IK? Den var kanske inte en av de mest kända av våra idrottsföreningar men under några år i slutet av 30-talet och in på 40-talet spelade den stor roll för sport-intresserade ungdomar, framför allt fotbollsspelande pojkar, som bodde på Stale med omnejd. Eftersom de bodde på ”fel sida” av älven var de inte med i MIF utan startade alltså en egen klubb.
Ordförande var Dan Hermansson, som längre fram i tiden kom att bli en känd sporthandlare i Munkedal och Håby. Sekreterare var Donald Winberg (bror till Harry) och kassör Bengt Olausson. Av kände medlemmar kan vi nämna K A Olausson (Ekerum) och snickaren Holger ”Simmen” Johansson. Fotboll tränade man på en plan på Kåvarneberget och det var ju främst den sporten man sysslade med. 1938 kunde man läsa en blänkare i tidningen Bohusläningen som handlade om klubben.
På 40-talet brukade ofta ungdomar komma upp till Björid damm för att bada. Där träffade de dammvakten Ragnar Muhr, som var mycket vänlig och behjälplig med det mesta. Han byggde bland annat två trampoliner åt dem, ordnade med träningsfotboll och hjälpte pojkarna att sätta upp två målburar på Björstedtegärdet (som fått sitt namn efter Anders och Alma Björstedt). Där kom träningen i gång på allvar! 1947 var tiden inne att organisera verksamheten och man samlade sig till en ny sportklubb, MAIS, i dagligt tal uttalat ”majs” men med betydelsen Munkedals Allmänna Idrottssällskap. Ordförande var Ragnar Muhr, kassör Kurt Bjurström och sekreterare (?) Stig Litzén. Av spelare kan vi nämna Bror och Sverker Skreberg, Elis Hansson, Willy Berglund och Pelle Foss. Egil Bjurström stod i mål. Bröderna Bertil och Lars Forsberg var också med och bröderna Elof och Allan Fors och bröderna Kurt och Arne på Sågebacken och - ja, uppräkningen kan bli lång. Efter avslutat fotbollspel samlades man i alla fall till ett gemensamt bad i dammen, ibland var det över 25 pojkar som kastade sig i plurret. Matcher spelade man mot ungdomslag på Torp och Torreby och andra platser. Rättare Brynolf Sjödin på Munkedals gård tyckte emellertid inte om sällskapets verksamhet. Han hotade med att han skulle sprida gödsel över hela Björstedte-gärdet. Sverker och Bror Skreberg sökte då företräde hos skeppsredare Onstad.
”Ni må sparke boll så mycket ni vill”, sa Onstad. Och så blev det. Den livliga samvaron höll på in på 50-talet men allt eftersom spelarna blev lite äldre avtog lusten. Runt 1955 spelade MAIS sina sista matcher.
Upplysningar om dessa sportföreningar har lämnats av Sigvard Hermansson och Sverker Skreberg.