Läsövning 21-2
Från Roger Stenström har vi fått en läsövning, som Roger har kopierat från boken ”Dialekt från Bro och Brastad” utgiven av Stångenäs Hembygdsförening och är skriven på dialekt av Mats Forsberg. Den handlar om två män, Manuel i Färlev och Adrian på Smällegrinne, som hade varit på kalas i Svarteborg en kall vinterkväll den 26 november 1854, alltså 167 år sedan.
Manuel å Adrian hatte vört öppijömmel Svartebörs socken å va på hemväj. De hatte vört på redigt kalas å blevve väl traktera mä mad å dryck, mögge dryck. De körte mä häst å slää, far dä va snö å bra före å en femtantjuge grader kallt. Nr 21-2_svb_2.indd 18 11/18/2021 3:32:10 PM Munkedalsbygden 21-2 | 19 Bägge två sömna trulitvis, i håcket fall så sömna Adrian. Hästen vesste väjen hem, så far den sagens skull behöftes dä ingen söm höll i tämmarne. Når hästen kom hem Smällegrinne å stanna utåfar staalt, då vakkna Adrian. Han ble mögge brytt, far Manuel fantes ente på slään. Adrian mintes atter Manuel hatte vört mä frå Svartebörg, men han howa ente atte´n gått dor slään på väjen hemåder. Kunne´n möjletvis gått å mäss Adrian söv. Han kunne ente gre öpp detta no på kväl´n, dä farstow´en. ”Jä får söve på saken så grer jät te mörran” tänkt´en å låkkte in hästen i staln å jeck å la sä. Då staldräng på Bräcke den kväl´n hatte vattna hästane så saa´n når han kom in: ”No blir dä snart värskefte, far gasten ä svår te å roba i kväl”. Gastar ä andar etter folk söm dött i förti å dä ved ju var å en atter dä ä ve värskefte söm gastarne hörs. Når no staldrängen tarte öm atte´n hört gasten roba, ble fölket på gårn glae, far no skulle dä smillne på. Män på mörån kom fölk å tarte öm atte de hatte fönne Manuel i Färlev legganes ihjälfrössen på Låwums hear. Snön där han lå va så öppsparka. Han hatte farsökt ta sä öpp, män ente kunna´t. Då saa fölk: Staldrängen måtte ha hört fel. Dä har ente vört gasten han hört, uttå istäelt har dä vört Manuel, söm har logge där å roba på hjälp. I Bro församlings dödsbok står det antecknat den 27 november 1854: ”Emanuel Hansson, Ferlef, funnen död ute på marken”.
Låwums hear måste vara på Dingle slätten på gården Lågums marker