VII. Om allehanda slags Fyrfotade samt kräkande djur
Tillbaka till Thet 6:e Capitel
Thet 7de Capitlet.
Om allehanda slags Fyrfotade samt kräkande diur/ som finnas i Ba-hus-Län.
Sida 60
Bäfwer är sälsynter, dock fins på några orter, såsom på Sotenäs i Bäfwendals Sockn, som fådt sitt namn theraf, jämwil i Hogdals Sockn, wistas mäst ock fångas wid färska watn ock Älfwer; Bäfwer-giäl är i Medicinen mycket bruklig och nyttig.
Biörnar åtskillig slag större ock mindre, swartbruna och hwita; Men the hwita finnas allenast längst Norr på Grönland ock i Fin-marken.
Bockar äro här til stor myckenhet, dels för skinnen skull, dels til spis för tienstefolk, ock then gemena hopen.
Elgar Alces fångas ock här understundom som nu några år både i Norr- ock Sunnan-wiken. Elgshudar ha want fordom wid Cavalleriet mycket brukelige ock nyttige til Munderings Wästar, Kiölrar, Gehäng ock Hanske Kragar samt Böxor: Men nu sen man begynt med kläde i stället äro the i ringa pris och wärde.
Får äro här af thet ringa slaget: Men Engelska äro få, allenast på Herre- och Prästegårdar: dö mycket bort af watn-siuka i thessa sidlänte orter. Böra stå inne i regnwäder.
Groder äro af åtskilligt slag. Här äro padder, klosser och Tosser, endel uphålla sig i Träsk ock Morasser, en del hoppa up i gräset, en del äro gräseligen stora ock tiocka, hwilka intet äro i watn utan hålla sig wid husen.
Gräshoppar lat. Cicada, locusta äro nog af särdeles i torck år.
Gräsmatkar lat. Bruchus, hwilcka äro gröna ock mörkgula.
Getter äro här så wäl som Bockar, af hwilka en god hushållare skaffar sig både Ost och Smör, hälst en Get ofta molckar mer än en ko: Dock swarar altid 3 Getter mot en Ko.
Gräflingar.
Guldsmeder äro små krypande bland stenar och skinande diur på ryggen.
Harar woro här mer än många, ther the icke af Wargar, Räfwar ock örnar blefwo upätne.
Sida 61
Hermelin är mycket rar, kallas Rössin-Katt, Mustela, om Wintern är then hwit ock om Sommarn mörk-brun.
Hästar finnes här både af Norsk och Skånsk art, the af förra art äro små ock undersätsiga ock starcke; Men the senare wäl stora dock trifwas intet så wäl här i Bärgsbygden; ty woro the förre till Dragonehästar the aldrabäste ock tienligaste här på orten.
Hjortar ock Hinder komma såsom förjagade hit; men medelst Wargars myckenhet kunna intet trifwas här.
Hundar, äro nog utaf Bandhundar, Fähundar, Stugru-hundar, Jakt-hundar, Fogle-hundar, Watn-hundar, dock äro Fähundar the förnämste.
Höns och Toppar, äro i hwar gård för ägg ock afwel skull, hwaraf man betienar sig både til Såppa och Stek i hushållet.
Ickornar finnas ock i skogsbygden. Sciurus på latin.
Igelkottar eller Piggswin latin Erinaceus, hystrix, äro dock sällsynte.
Kaniner äro få, allenast på Herre- och Präste-gårdar, somlige af them äro gråaktige ock somlige, särdeles om winteren, hwite.
Katter äro mångfaldige af åtskillige färgor, dock hålles the bekswarte för the bäste, hwars skin om winter-tiden ser öfwermåttan wäl ut, liksom Mårdskin ock kan på samma sätt brukas, när the wäl redas. Wildekattor som äro mycket stora, äro mycket sälsynte.
Lodiur, som eljest här kallas Giöper, fås understundom både Warg-lo, Katte- ock Räf-lo: dock är Kattelo then förnämste.
Mullwarpar äro mer än många i Trägårdar ock på åkren helt skadelige diur, som af inrättade kattor ock hundar någorlunda utrotas, men bäst wid islossningen, tå man öfwer alt med samlad makt igenom klubber stöter ned then frusna jorden och förqwäfjer them altså på en gång, probatum est.
Möss äro til stor myckenhet ock kunna hwarken genom katter eller Mercurium fördrifwas.
Myrer äro 2ne slag, dels EtterMyrer brunaktige, hålla til i jorden: dels flygande, Mimour kallade, hwilka hafwa sitt tilhåld i gamla Träder.
Ottrar både i färskt watn så wäl som i salta hafwet, hwaraf Otterö här i Tanums Sockn, mig tilhörig, utan twifwel fådt sitt namn, hälst ther ock wanckar både Sälar ock Ottrar.
Oxar, Koer, ock slikt Fä finnes dels store, dels små; Men inga wil-
da oxar finnas här som på Cijorna i Norrige. The bästa, största ock fetaste äro ut wid hafwet ock på Oijarna medelst then salta Tång
61
�
the få at äta ock dricka ibland thet salta watnet, hwarföre ock the- ras Smör är liksom Holländskt Smör gult ock fett. Ormar äro mer än alt förmånga både Etter-ormar, Hugg-ormar, Lind-ormar ock Watn-ormar med hwit ring om halsen, jämwäl Trä- ormar eller rättare Matkar, Teredo på latin a terendo, ty the bora sig genom hårda Trädet, hwarigenom många skepp, som i Holland för några år sedan, bli olyckelige och siuncka til grund, ther the ei med Salig D. Hiärnes Trä-balsam strax bli försedde. Räfwar äro otalige, inga swarta eller Hwita, som up i Norrige, utan allenast röda. Rotter, fumas intet stort här på Landet utan mäst i Städerna. På Oroste-Land äro the så fördrefne, at icke en är til at finna. Sirssar äro på många ställen i hus, som gamle äro, hafwandes mäst sitt tilhåld uti Spismuren, therifrå'n man får höra theras Sång bitta- de ock sent. Sniglar äro 2ne slag, store swarte utom hus, jämwäl små, the grå finnas wider rutna Bräder ock stockar; Men Watn-Sniglar hafwa Skal såsom et hus wid ryggen. Spindlar äro i alla rum, ther the få lof at wara, dragandes til sig alt förgifft som är på thet stället. Swin af stort och smått slag. Bönderna hafwa the stackote, tiocke med korta ben, men af utländsk art äro the långe ock smale. Ulfwar ock Wargar äro här alt förmånga ock göra stor skada på Boskapen, Hästar ock andra Creatur, oacktadt man nog går i Jagt efter them. Jag skulle ock i ett särskilt Capitel skrifwa om alla the Trä ock Orter, som finnas här i Bahus-Län, men emedan thetta Wärck tå blefwo alt för widlöftigt ock kan hända ledsamt at genomläsa, och jag thessutan ingen Botanicus är; wil jag then Gunstige Läsaren, som ther af sitt Nöje finner hän wisa til åtskillige i Trycket utgång- ne Botaniske Böcker ock Rosarier, såsom Flora Danica &c. Utom hwad Herr Prof. Botan. i Upsala Carl Linneus sammanfattat ock nyligen Dn. Studiosus P. Kahn här i Bahus Län upsökt ock til Kongl. Wetenskaps Academien 1742 ingifwit, som ses kan i 2dra Quar-Talet 1743. p. 105. Hwaribland 1 Strandkål är att märcka för fattigt folk, hwilken wäxer wid Hafs-Strander på en stor del Hol- mar i Sand ock Stengrus bland klappersten, ther inga andra lifter wäxa kunna. Sådan kål fins på Liung holmen wid Strömstad, på Lingudd, på stora Swangen, på Olas-Skiär i Tanum samt på mång- faldiga andra ställen. Then ser aldeles ut som Blåkål dock större
62
�
sida 63
ock tiockare Blad, är tienlig både för folk ock fä.
(2) Hafs-Ärter wäxa på sina ställen ock äro så stora som Grå-Är-
ter, ja så goda at ätas som andra, thet ingen förr west utaf. Ofta finnes på en stielck 30 til 40 Skalmar, hwilket är til at tacka GUD före, särdeles i dyr tid. Wore mödan wärdt, at them plantera på sli- ke orter, som ingen gödsel kräfwer.
Fortsättning: Thet 7:e Capitel