Guldfynd i grav från 200-talet

Från MHF-Wiki
Version från den 12 juni 2022 kl. 18.52 av Lennart (diskussion | bidrag) (Ny sida)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök


I tidningen Forskning & Framsteg nr 3 2021 berättas om ett gravröse från vår tideräknings början. Röset dolde en sällsynt guldberlock och välbevarat tyg, năgot som arkeologerna inte väntat sig. Vidare grävdes ett obränt och ett bränt skelett fram.


Utgrävningen gjordes under våren 2020 i anslutning till en bergtäkt, längst upp på toppen av berget, ca 50 meter över havet. Fynden har daterats till 200-talet enligt vår tideräkning. Det gör fynden av guld extra spännande. Endast tvà liknande berlocker har hittats i Västsverige tidigare. Den

ena hittades på Orust och den andra ganska långt in i Västergötland. Utöver dessa har endast fyra hittats i landet. Tre av dessa hittades på Öland berättar grävledaren Pia Claesson, arkeolog på Arkeologerna, Statens historiska museers grävfirma.


Den ”romerska järnåldern” kallas tiden från år 0 till år 475. Under denna tid hade framför allt Öland kontinuerliga kontakter med kontinenten, inte minst med romarriket. Denna tid benämns ofta som "Ölands guldålder". Varför dyker berlocken som liknar de öländska upp i Bohuslän. Det är en gåta.


Tekniken med fantastiska filigranarbeten tillsammans med formerna kommer från östra Medelhavet. Antingen har hantverkare från Norden varit där och gått i lära hos mästare för att sedan ta hem tekniken, eller så har smyckena hamnat här via handel. Graven i Munkedal var märklig även på andra vis. Den innehöll kvarlevorna från två personer, bl.a resterna av ett skelett under en liggande häll, samt brända ben som strötts omkring i röset. Denna kombination är mycket sällsynt. Stora delar av skelettet saknades, eftersom Bohusläns sura jord löser upp ben. Att något, över huvud taget finns kvar, beror på att hällen förmodligen haft en bevarande effekt.


Runt de två fibulorna, som låg där skulderbladen varit fanns också tygrester, som troligen bevarats då fibulorna var gjorda i kopparlegering, som är giftig och stött bort mikroorganismer.


Nära tvåtusenåriga textilier och guldberlocker är oerhört sällsynta i Sverige, där endast ett tjugotal fynd gjorts. Bitarna var av färgad ull är troligen frản en hängsleklänning, som burits utanpå en särk. Fynden håller nu på att analyseras och dessa analyser skall förhoppningsvis ge svar på vilka färger det rör sig om.

 

Artikeln i Forskning & Framsteg är skriven av Mats Karlsson

Fri avskrift från Forskning & Framsteg 3 - 2021

Håkan Grundberg

 

Fortsättning i Munkedalsbygdsen 21-2