Wiknerspelet 1972
För andra året i följd, ämnar Hembygdsföreningen, att på midsommardagen uppföra spelet om Pontus Wikner, tänkaren och filosofen från Bohuslän.
Spelet rönte ett enormt intresse och det blev publiktillströmning som föreningen inte hade räknat med. Exakt hur många personer som såg spelet är svårt att säga, men man kan gissa på omkring 3000 personer. De bänkar som under våren satts upp räckte inte till på långa vägar, men nu i år har sittplatsernas antal väsentligt utökats. Scenen har flyttats och gjort om från grunden.
Wikners livsgärning tolkades utmärkt väl av de personer som uppbar rollerna i spelet. Den store tänkaren och lärarens hela livstid var föremål till de utdrag som låg till grund för de fyra akter långa föreställningen.
Wikner var som filosofisk tänkare, en självständig, ärlig sanningssökare och hans drag utmärktes av djupsinnighet och skrapsinne. Med sin personlighet gjorde Wikner ett strakt intryck med sin ideella livsåskådning, med dess renhet och religiösa djup, blandat med resignation och mild humor. Wikner blev aktad i alla kretsar, vari han kom att spela en framträdande roll och särskilt under skaldens uppsalatid kom han beröring med otaliga studiekamrater som följt honom i Göteborg, där Wikner som så många andra skolats i läroverk.
Wikner finner sig väl tillrätta i Uppsala, där han avlägger sin studentexamen, 19 år gammal, tillsammans med andra gymnasister och han följer deras öden vid stadens universitet.
Wikner har utgivit ett flertal böcker. Ur dessa alster har inhämtats mycket av det stoff som ligger till grund för det skådespel, som vi skall uppföra i år på Kaserna.
A. C
Artikeln finns i Munkedalsbygd 1972.