Midsommar på Kaserna 79-3

Från Munkepedia
Version från den 27 april 2026 kl. 19.56 av Lennart (diskussion | bidrag) (Ny sida)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Midsommar på Kaserna

Innevarande års midsommarväder var inte särskilt inbjudande för de ca 1500 besökare, som trotsat regnet och gästade Kaserna. Stundtals forsade regnet ner, åskan och blixtarna avlöste varandra och det blev strömlöst på hembygdsgården.

Pensionärernas teatergrupp, fick avbryta sitt spel och fortsätta efter en stund, sedan regnet upphört. Värre blev det, när trubaduren och sångaren Lars-Erik Frendberg, jämte Lill-Magnus, ämnade framträda på scenen. Då blev det ånyo strömavbrott och detta inslag i programmet uteblev.

Friluftsgudstjänsten fick i hast överflyttas till den rymliga ladugården, där det blev någorlunda god plats, alltmedan regnet fortsatte att falla.

Många programpunkter, kunde dock ostört framföras, exempelvis NTO:s musikkår från Trollhättan, som dels konserterade på planen vid Wikner-stugan, dels på scenen i ett halvtimmeslångt inslag. Dessutom spelade orkestern vid den traditionella uppmarschen från bron till själva festplatsen.

Hälsningsanförandet hölls av rektor Gösta Augustsson efter det att hembygdsföreningens ordför Jean Ohlsson hälsat alla välkomna. Eleverna från Ridskolan, under ledning av Thomas Enarsson, hade inte lika god tur med vädret. Trots nederbörden, genomförde de duktiga ryttarna sitt program men utan musik, ty någon elström fanns inte då.

I övrigt pågick arrangemangen som under tidigare år, hantverkarna hade ägnats en hel timme till sitt utövande av gamla yrken och arbeten, som medgav besökarna tid att studera alla göromålen, många hantverk skedde i tidstrogen stil med verktyg och redskap, som hör en förgången tid till. I bodarna märktes krukmakare, träslöjdare, slipsvävare, halmarbeten, smed och linberedare. I själva Wiknerstugan förekom spinning, kardning, knyppling m.m. och som vanligt var det arbetsamt värre i bak- stugan, där lefsor tillverkades på löpande band av flinka kvinnor, som kan konsten. "Lefsorna" hade en strykande åtgång och konsumerades lika snabbt som de framställdes.

Kaféterian hade också snärjigt stundtals men hade problem de stunder elströmmen saknades. "Trollemor" hade stundom köer framför sin bod och där fanns många trevliga presentartiklar i olika prislägen. Nytillverkade vykort fanns att tillgå och postluckan var öppen för den som ville ha frimärken och få dessa stämplade. Även ett par lotterier tycktes göra goda affärer.

Detta var nionde året i följd, som Wiknerspelen har uppförts på Kaserna. Tillströmningen av besökare, tycks bli alltfler genom åren och det underbara läget, den leende grönskan och omgivningen av skog och sjö, har gjort Kaserna till ett trivselområde. Inte bara på midsommar, utan även under andra delar av året.

Mycket arbete ligger bakom allt det som på några timmar under en midsommardag, hinner utföras. Under de sista jäktiga dagarna före helgen, var det mycket som skulle medhinnas och som måste medhinnas, innan allt var färdigt.

Och på midsommarafton, skedde kanske något av det väsentligaste, att klä midsommarstången. Eklövet plockades tillsammans och snurrades runt stången, som så småningom nästan helt doldes av all grönskan. Och sedan allt var undangjort dukades ett bord ute i det fria, där anrättningen bestod av sill och färskpotatis och vari alla, som deltog i måltiden, hade väl gjort sig förtjänta av denna avkoppling, efter all möda och uppoffrande arbete, med att få Kaserna i ett värdigt och fullgott skick, inför årets Wiknerspel.