Torpinventering i Foss socken 90-1

Torpinventering i Foss socken                         •

Ordet  "torpinventering" väcker anklang och intresse hos många människor. När  man talar   om att man  arbetar  med torpinventering får man  oftast många  intressanta kommentarer  och  frågor:   "...det var intressant ...berätta om den här platsen Jag har alltid funderat på hur  gammalt det här stället är och vem som har bott här förut.. .har hört talas om xx-torpet, undrar var det egentligen låg.. undrar hur det såg ut hår  för hundra år sedan.. .osv."

För att nu och i framtiden kunna svara på sådana frågor har  Munkedals Hembygdsförening  startat   en omfattande  byggnadsinventering,  populärt kallad torpinventering. Inventeringen  kommer att  omfatta gamla gårdar och torp samt andra äldre byggnader.  En riktlinje är byggnader äldre än ca år 1910. Med byggnader avses både nu befintliga och sådana som numera bara finns fragment kvar av. Ibland  finns det inget alls kvar men man vet kanske  ändå den ungefärliga

platsen för dess placering.

  Även sådant  som inte är hus kan inventeras t ex fördämningar, murar, vä-

gar, broar och fornminnen  (fornminnen är dock något  som inte direkt prio-

riteras eftersom de redan finns ganska väl inventerade). En annan företeelse

som  kommer   att ingå år naturnamn  som oftast bara finns i folkmun. Kan

man  dessutom  få reda på hur namnet har uppstått är det givetsvis av extra

stort intresse.

  Detta är således ett stort projekt som nu har dragits i gång. Det behövs

förstås många  goda krafter för att kunna lyckas med detta. För närvarande

ingår följande personer på ett eller annat sätt i projektgruppen:

Lars Ahlberg,  Elvy Andersson, Sverker  Balksten, Leif Berg, Alfred Carls-

son, Anna  och Georg Claesson, Lars Flodstrand, Sigvard  Hermansson, Rag-

nar  Hildinge, Gerhard   Johansson, Erik Karlsson,  Yngve Carlsson,  Mats

Kristensson,  Rune Marberg, Helge  Melin och Ragnar Warme.  Som  projekt-

ledare står Sverker Balksten.

  Under  hösten och vintern har en mindre grupp  arbetat fram riktlinjer för

hur arbetet skall gå till. Det verkliga inventeringsarbetet startade på allvar i

slutet av mars och skall pågå i ca två år.

  Arbetet  är geografiskt avgränsat till Foss socken. Det utföres hemmansvis

så att det finns utsedda en eller ett par personer ur projektgruppen som skall

inventera ett visst hemman.

  Det finns ca 85  hemman i Foss socken. For vart och ett av dessa hemman

har det tagits fram ett kartblad som är en kopia från 1934 års ekonomiska

karta. På dessa blad (i A4 eller A3) skall alla inventerade objekt märkas ut

enligt ett visst system. I många fall kommer mera detaljerade kartskisser och

byggnadsskisser att upprättas. Skisserna kan också kompletteras med foton

nytagna eller gamla. De gamla fotona är givetvis av extra stort värde. Inven-

terarna  kommer därför att försöka låna (eller få) kort som de sedan kopierar

med länsmuseets hjälp. Det finns också foton i olika fotosamlingar som kan

vara till hjälp.

  For de olika husen   kommer det givetvis att samlas in så många uppgifter

som möjligt, såsom husens utseende, konstruktion, färg, mått, byggnadsår,

rivningsår, vem som har låtit bygga huset och vilka som har bott där. En vik-

tig del i inventeringen är att få reda på uppgifter som ger liv åt ställena. Vad

gjorde de människor som bodde  där? Det kommer att skrivas om 'mtressanta

och vardagliga händelser. Ibland kan man få tag på gamla räkenskaper från

gårdarna som  kan ge en hel del av intresse lika väl som gamla brev.

  Inventeringsarbetet  kommer att vara en  kombination av att leta i arkiv-

handlingar t ex gamla kartor, husförhörslängder, mantalslängder etc — och

att knacka dörr. Det är av yttersta vikt att intervjua de äldre människorna

som fortfarande minns  något av det gamla. Vi är mycket sent ute, tyvärr allt-

för sent ute -- men bättre sent än aldrig.

  Resultatet av inventeringen kommer i detta första steg att utgöras av en

samling  A4-pärmar på  Hembygdsmuseet, vilka innehåller en uppdelning  på

hemman.  För varje hemman  och där  under liggande enheter kommer det att

finnas kartor, skisser, beskrivningar över byggnaderna  och  i varierande

omfattning uppgifter om innevånarna,   samt kanske också  foton.

   Stengrunder kommer  att  märkas  ut  med namnet  på stället (om  mark-

ägarna så tillåter).

  En eventuell publicering av material får bli en Senare fråga som ännu inte

har diskuterats. Det handlar ju då om ekonomi. Någon form av vidare infor-

mation är givetvis viktig. Kanske kan materialet på något sätt nå skolan. Det

är ju viktigt att de yngre generationerna bibringas någon kunskap  om sin

nära omgivnings historia...

                                                        Sverker  Balksten