Fotboll och MC
Året var 1958 och det var vacker försommar. Vid skolavslutningen var inte min då bäste kompis Claes(-Göran) Hultman med. Han var sjuk, det var någon kraftig sommarförkylning, och var hemma i Lur.
Det bestämdes att en annan klasskamrat, Bengt Niklasson, och jag skulle åka och hälsa på Claes. Så vi tog tåget från Munkedal till Kragenäs, där vi blev hämtade med bil av pappan Sven.
Efter en trevlig dag i Lur blev vi skjutsade till Kragenäs station för att hoppa på tåget från Strömstad. Det blev en fin resa hem i den härliga försommaren, vi tog oss tillbaka till Munkedal via Mjölkeröd, Tanum, Orrekläpp, Rabbalshede, Hällevadsholm, Svarteborg, Dingle och Smedberg, men där var det inte uppehåll, ingen skulle av eller på, stationen var obemannad och växlarna fjärrstyrdes från Munkedal.
Fotbolls-VM pågick i Sverige och när vi reste hem var det någon viktig match för Sverige på gång. Vid varje "riktig" station, sådan med tågklarerare ("stins") eller hållplatsvakt, frågade tågets konduktör hur det stod i matchen, han var tydligen mycket intresserad och detta var kort före "trasistorradions" tid, så han hade inte möjlighet att lyssna i tåget.
Det var många arenor i Sverige som fick dela på VM-matcherna, så också Rimnersvallen i Uddevalla, där en match spelades, förmodligen någon tid före det att Bengt och jag åkte till Lur.
I Konsum jobbade en försynt och trevlig kille, Tage Hermansson, extra när det behövdes, mest körde han nog butiksbussarna. Han var kanske 25-30 år gammal då och hade litet större visioner än de flesta, bl.a. kom han på att han hade för litet skolutbildning, gjorde ett avtal med realskolan i Munkedal så att vi också fick honom som klasskamrat där, kändes litet konstigt på grund av den stora åldersskillnaden.
Tage var mycket snäll så därför erbjöd han mig att följa med på fotbollsmatchen i Uddevalla. Som så många andra på den tiden hade han inte kunnat skaffa sig bil utan åkte MC, en Norton på kanske ca 650 cc och två cylindrar. "Smågrabbarna", som hade vuxit ur de "lätta" MC:arna Blue Fighter, Silverpilen, Blå Stinget och Guldpilen och kommit upp i åldern för tunga motorcyklar, åkte företrädesvis BSA och Triumph, de sportade till sina cyklar med låga raka styren, häftiga dynor och uppåtböjda avgasrör. Men så gjorde inte Tage, tvärtom så fick hans cykel en jättestor kåpa framtill ungefär i klass med den på en Maicomobil skoter från den tiden, det var ett transportmedel (precis som våra cyklar är här i dag) och då skulle det åkas bekvämt, väderskyddat i upprätt sittställning.
Så vi tuffade fram och tillbaka till Uddevalla på "twinen", i relativt vindskydd och komfortabelt, tuff-tuff-tuff. Resan var nog en minst lika stor upplevelse som fotbollsmatchen.
Det är inte bara Kungen, som får se VM-fotbollsmatcher "live", även jag som egentligen aldrig varit sport- eller idrottsintresserad, har sett en i verkligheten.
Per i Konsum
Bifogad bild hämtad från Internet