Skillnad mellan versioner av "Mejerier och mjölkhantering i Munkedal 23-2"
Lennart (diskussion | bidrag) (Länk) |
Lennart (diskussion | bidrag) (→Mejeriet vid Kviström: Bild infogad) |
||
Rad 16: | Rad 16: | ||
=== Mejeriet vid Kviström === | === Mejeriet vid Kviström === | ||
[[Fil:S14UM UMFA54429 3042.jpg|miniatyr|Mejeriet på Kviström]] | |||
I Munkedals tätort har det funnits ett mejeri som låg i den byggnaden där Smitts bilverkstad nu ligger vid Kviströmsvägen. År 1882 lät markägaren Nordbergska stiftelsen bygga detta hus. Där fanns både mejeri och bostäder för personal. Mejeriet var i drift fram till 1905. Mejerirörelsen drevs troligen av Nordbergska stiftelsen. Kraften till mejeriet kom säkerligen från älven liksom kylvattnet som höll mjölken kall. | I Munkedals tätort har det funnits ett mejeri som låg i den byggnaden där Smitts bilverkstad nu ligger vid Kviströmsvägen. År 1882 lät markägaren Nordbergska stiftelsen bygga detta hus. Där fanns både mejeri och bostäder för personal. Mejeriet var i drift fram till 1905. Mejerirörelsen drevs troligen av Nordbergska stiftelsen. Kraften till mejeriet kom säkerligen från älven liksom kylvattnet som höll mjölken kall. | ||
Rad 22: | Rad 23: | ||
=== Mejeri Hässlebräcka Hedekas === | === Mejeri Hässlebräcka Hedekas === | ||
Mejeriet som var ett andelsmejeri startade ungefär 1890. Det var lite ojämn tillgång på mjölk över året då det på sommaren | Mejeriet som var ett andelsmejeri startade ungefär 1890. Det var lite ojämn tillgång på mjölk över året då det på sommaren var gott om mjölk och mycket mindre på vintern. På sommaren ystade och kärnade man smör. Kraften som drev separatorn kom från ett stort hjul vid kvarndammen. I början av 1900-talet bildades en mejeriförening; Sörbygdens Mejeriförening. Bönderna körde mjölk med häst och vagn från så gott som hela Sörbygden. Osten kördes med häst och vagn i de flesta fall till Färgelanda järnvägsstation f.v.b. till Skåne och Norrköping. Bönderna tröttnade på att köra mjölk till mejeriet och många separerade hemma och sålde smör till butikerna. 1917 lades därför mejeriet ner då privat ystning förbjöds. I slutet av 20-talet byggdes ett nytt mejeri i Hedekas som lades ner i slutet av 50-talet. Byggnaden byggdes om till pensionat som hade verksamhet till början 2000-talet. | ||
[[Fil:S14MH 102 514.jpg|miniatyr|Mejeriet på Torreby omkring sekelskiftet. De vackert klädda kvinnorna på bilden är säkerligen från familjen Sörensen på Torreby slott. Själva mejeriet är ju nerlagt för många år sedan men finns i dag kvar som privatbostad.]] | |||
var gott om mjölk och mycket mindre på vintern. På sommaren ystade och kärnade man smör. Kraften som drev separatorn kom från ett stort hjul vid kvarndammen. I början av 1900-talet bildades en mejeriförening; Sörbygdens Mejeriförening. Bönderna körde mjölk med häst och vagn från så gott som hela Sörbygden. Osten kördes med häst och vagn i de flesta fall till Färgelanda järnvägsstation f.v.b. till Skåne och Norrköping. Bönderna tröttnade på att köra mjölk till mejeriet och många separerade hemma och sålde smör till butikerna. 1917 lades därför mejeriet ner då privat ystning förbjöds. I slutet av 20-talet byggdes ett nytt mejeri i Hedekas som lades ner i slutet av 50-talet. Byggnaden byggdes om till pensionat som hade verksamhet till början 2000-talet. | |||
Text: [[Sverker Balksten]] | Text: [[Sverker Balksten]] | ||
[[Kategori:Munkedalsbygden]] | [[Kategori:Munkedalsbygden]] | ||
[[Kategori:Munkedalsbygden 23-2]] | [[Kategori:Munkedalsbygden 23-2]] |
Versionen från 21 november 2024 kl. 16.44
Mjölkhanteringen
I slutet av 1800-talet startades mejerier på flera håll i vår kommun. Många minns det relativt stora mejeriet i Dingle men det har funnit flera andra mejerier. Innan mejeriernas tillkomst försågs ofta den lokala gården de närboende med mjölk. Så småningom kom särskilda mjölkkörare som distribuerade mjölk. Många hushåll hade en ko som de själva kunde mjölka, man var självförsörjande. Man skummade mjölken och fick grädde, man kärnade också smör och en och annan gjorde säkert även ost.
I takt med att vägarna blev bättre kunde man lättare trans�portera mjölken till ett mejeri som tog hand om den. År 1937 kom en lag om att mjölken skulle pastöriseras som, ett led i bekämpningen av sjukdomen tuberkulos. Detta medförde att enskilda gårdar kunde sälja mjölken direkt till kunderna. Det fanns dock undantag t.ex. Munkedals herrgård kunde sälja mjölk direkt till personer i närheten som var anställda på Munkedals bruk (Arctic Paper). Detta upphörde omkring 1960.
I takt med att mejerier etablerades insåg man också behovet av att ha utbildad personal på mejerierna. I början var det främst kvinnor som arbetade som »mejerskor« Detta ändrades successivt till att främst ha manliga som arbetade i mejerierna. Den första mejeriskolan öppnade 1877 i Forshälla söder om Uddevalla. Mejeriet i Svarteborg
Det första kända mejeriet i Svarteborg hette Svarteborgs mejeri och var i drift 1887–1927. Detta efterföljdes av Neanders mejeri i Dingle 1927–1932. Sedan kom Svensson mejeri i Hällevadsholm 1929–1942 som i sin tur efterföljdes av Andelsmejeriet i Dingle 1934–1976. År 1976 startade Nya andelsmejeriet i Dingle och var i drift till 1993.
Andelsmejeriet i Dingle startade 1934 och efter hand så levererade nästan alla gårdar sin mjölk till detta mejeri även de som inte var andelsägare. I Munkedals tätort fanns flera särskilda mjölkaffärer som sålde mjölk i »lös vikt«. Mjölken hämtades i Dingle mejeri och kördes på lastbil till Munkedal.
När glasflaskor blev populära kunde mjölken säljas i vanliga speceriaffärer och de särskilda mjölkaffärerna försvann i slutet av 1950-talet. Glasflaskorna försvann och ersattes med Tetrapack eller brickpack
Mejeriet i Håby
I Håby låg det ett mejeri på norra sidan av vägen som går från Nofa-huset mot Lerberg omedelbart innan passagen av järnvägen som går till Lysekil. Huset är numera privatbostad. Under några år fanns det ett mejeri på gården Skåttene som då ägdes av Åke Hedlund.
Mejeriet vid Kviström
I Munkedals tätort har det funnits ett mejeri som låg i den byggnaden där Smitts bilverkstad nu ligger vid Kviströmsvägen. År 1882 lät markägaren Nordbergska stiftelsen bygga detta hus. Där fanns både mejeri och bostäder för personal. Mejeriet var i drift fram till 1905. Mejerirörelsen drevs troligen av Nordbergska stiftelsen. Kraften till mejeriet kom säkerligen från älven liksom kylvattnet som höll mjölken kall.
Mejeriet på Torreby
På 1890-talet ägdes Torreby av Nils Sörensen. Torreby slott byggdes 1887. Han var intresserad av att utveckla jordbruket. Där fanns omkring 130 kor. För att ta hand om all den mjölken som dessa kor producerade byggdes ett mejeri. När detta var i drift har vi tyvärr inte fått fram.
Mejeri Hässlebräcka Hedekas
Mejeriet som var ett andelsmejeri startade ungefär 1890. Det var lite ojämn tillgång på mjölk över året då det på sommaren var gott om mjölk och mycket mindre på vintern. På sommaren ystade och kärnade man smör. Kraften som drev separatorn kom från ett stort hjul vid kvarndammen. I början av 1900-talet bildades en mejeriförening; Sörbygdens Mejeriförening. Bönderna körde mjölk med häst och vagn från så gott som hela Sörbygden. Osten kördes med häst och vagn i de flesta fall till Färgelanda järnvägsstation f.v.b. till Skåne och Norrköping. Bönderna tröttnade på att köra mjölk till mejeriet och många separerade hemma och sålde smör till butikerna. 1917 lades därför mejeriet ner då privat ystning förbjöds. I slutet av 20-talet byggdes ett nytt mejeri i Hedekas som lades ner i slutet av 50-talet. Byggnaden byggdes om till pensionat som hade verksamhet till början 2000-talet.
Text: Sverker Balksten