Torpinventering i Foss socken 90-1

Torpinventering i Foss socken                         •

Ordet  "torpinventering" väcker anklang och intresse hos många människor. När  man talar   om att man  arbetar  med torpinventering får man  oftast många  intressanta kommentarer  och  frågor:   "...det var intressant ...berätta om den här platsen Jag har alltid funderat på hur  gammalt det här stället är och vem som har bott här förut.. .har hört talas om xx-torpet, undrar var det egentligen låg.. undrar hur det såg ut hår  för hundra år sedan.. .osv."

För att nu och i framtiden kunna svara på sådana frågor har  Munkedals Hembygdsförening  startat   en omfattande  byggnadsinventering,  populärt kallad torpinventering. Inventeringen  kommer att  omfatta gamla gårdar och torp samt andra äldre byggnader.  En riktlinje är byggnader äldre än ca år 1910. Med byggnader avses både nu befintliga och sådana som numera bara finns fragment kvar av. Ibland  finns det inget alls kvar men man vet kanske  ändå den ungefärliga platsen för dess placering.

  Även sådant  som inte är hus kan inventeras t ex fördämningar, murar, vägar, broar och fornminnen  (fornminnen är dock något  som inte direkt prioriteras eftersom de redan finns ganska väl inventerade). En annan företeelse som  kommer   att ingå år naturnamn  som oftast bara finns i folkmun. Kan man  dessutom  få reda på hur namnet har uppstått är det givetsvis av extra stort intresse.

  Detta är således ett stort projekt som nu har dragits i gång. Det behövs förstås många  goda krafter för att kunna lyckas med detta. För närvarande ingår följande personer på ett eller annat sätt i projektgruppen:

Lars Ahlberg,  Elvy Andersson, Sverker  Balksten, Leif Berg, Alfred Carlsson, Anna  och Georg Claesson, Lars Flodstrand, Sigvard  Hermansson, Ragnar  Hildinge, Gerhard   Johansson, Erik Karlsson,  Yngve Carlsson,  Mats Kristensson,  Rune Marberg, Helge  Melin och Ragnar Warme.  Som  projektledare står Sverker Balksten.

  Under  hösten och vintern har en mindre grupp  arbetat fram riktlinjer för hur arbetet skall gå till. Det verkliga inventeringsarbetet startade på allvar i slutet av mars och skall pågå i ca två år.

  Arbetet  är geografiskt avgränsat till Foss socken. Det utföres hemmansvis så att det finns utsedda en eller ett par personer ur projektgruppen som skall inventera ett visst hemman.

  Det finns ca 85  hemman i Foss socken. For vart och ett av dessa hemman har det tagits fram ett kartblad som är en kopia från 1934 års ekonomiska karta. På dessa blad (i A4 eller A3) skall alla inventerade objekt märkas ut enligt ett visst system. I många fall kommer mera detaljerade kartskisser och byggnadsskisser att upprättas. Skisserna kan också kompletteras med foton nytagna eller gamla. De gamla fotona är givetvis av extra stort värde. Inventerarna  kommer därför att försöka låna (eller få) kort som de sedan kopierar med länsmuseets hjälp. Det finns också foton i olika fotosamlingar som kan vara till hjälp.

  För de olika husen   kommer det givetvis att samlas in så många uppgifter som möjligt, såsom husens utseende, konstruktion, färg, mått, byggnadsår, rivningsår, vem som har låtit bygga huset och vilka som har bott där. En viktig del i inventeringen är att få reda på uppgifter som ger liv åt ställena. Vad gjorde de människor som bodde  där? Det kommer att skrivas om intressanta och vardagliga händelser. Ibland kan man få tag på gamla räkenskaper från gårdarna som  kan ge en hel del av intresse lika väl som gamla brev.

  Inventeringsarbetet  kommer att vara en  kombination av att leta i arkivhandlingar t ex gamla kartor, husförhörslängder, mantalslängder etc — och att knacka dörr. Det är av yttersta vikt att intervjua de äldre människorna som fortfarande minns  något av det gamla. Vi är mycket sent ute, tyvärr alltför sent ute -- men bättre sent än aldrig.

  Resultatet av inventeringen kommer i detta första steg att utgöras av en samling  A4-pärmar på  Hembygdsmuseet, vilka innehåller en uppdelning  på hemman.  För varje hemman  och där  under liggande enheter kommer det att finnas kartor, skisser, beskrivningar över byggnaderna  och  i varierande omfattning uppgifter om innevånarna,   samt kanske också  foton. Stengrunder kommer  att  märkas  ut  med namnet  på stället (om  markägarna så tillåter).

  En eventuell publicering av material får bli en Senare fråga som ännu inte har diskuterats. Det handlar ju då om ekonomi. Någon form av vidare information är givetvis viktig. Kanske kan materialet på något sätt nå skolan. Det är ju viktigt att de yngre generationerna bibringas någon kunskap  om sin nära omgivnings historia...

                                                        Sverker  Balksten