Skillnad mellan versioner av "Sågarebostaden"

Från MHF-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'När ni kör från Bruket uppför backen vid gamla bruket så passerar ni ett av Munkedals riktigt gamla hus. Redan på tidigt 1900‐tal kom detta hus att uppmärksammas som en intressant byggnad från svunna tider. Runt sekelskiftet 1900 var en av Sveriges stora arkitekter Ferdinand Boberg verksam. Han var arkitekten bakom många kända byggnadsverk såsom Rosenbad, NK och Centralposthuset i Stockholm liksom Gävle brandstation. Runt 1915, när hans nationalromantis...')
 
(Bild infogad)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Sågarebostaden, Munkedal.jpg|miniatyr|Ferdinand Bobergs teckning av Sågarebostaden. Id 50800,källa: www.ferdinandboberg.se]]
När ni kör från Bruket uppför backen vid gamla bruket så passerar ni ett av Munkedals riktigt gamla hus. Redan på tidigt 1900‐tal kom detta hus att uppmärksammas som en intressant byggnad från svunna tider.
När ni kör från Bruket uppför backen vid gamla bruket så passerar ni ett av Munkedals riktigt gamla hus. Redan på tidigt 1900‐tal kom detta hus att uppmärksammas som en intressant byggnad från svunna tider.


Rad 6: Rad 7:


Runt 1915, när hans nationalromantiska stil blev omodern och han mera sällan blev anlitad kom han att få ett kungligt uppdrag på 10 år där han åkte land och rike runt för att dokumentera de gamla miljöer som hotades till rivning i ett snabbt föränderligt samhälle. I ett försök att rädda dess miljöer för eftervärlden kom Boberg att uppföra flera tusen blyertsteckningar över svenska miljöer och byggnadsverk. I synnerhet inriktade han sig på landsbygdens ekonomibyggnader, gamla industrimiljöer, båtvarv, fiskelägen mm.
Runt 1915, när hans nationalromantiska stil blev omodern och han mera sällan blev anlitad kom han att få ett kungligt uppdrag på 10 år där han åkte land och rike runt för att dokumentera de gamla miljöer som hotades till rivning i ett snabbt föränderligt samhälle. I ett försök att rädda dess miljöer för eftervärlden kom Boberg att uppföra flera tusen blyertsteckningar över svenska miljöer och byggnadsverk. I synnerhet inriktade han sig på landsbygdens ekonomibyggnader, gamla industrimiljöer, båtvarv, fiskelägen mm.
[[Fil:Sågarebostaden 2009.png|miniatyr|Sågarebostaden som den såg ut före senaste restaureringen då bl.a. skorstenar har åtgärdatsoch en luftvärmepump har installerats.


Foto Sverker Balksten]]
För några år sedan startade ett forskningsprojekt vid Blekinge Tekniska Högskola för att göra dessa bilder tillgängliga för allmänheten. Det projektet har också en annan roll vilket är att följa upp vad som har hänt med dessa miljöer idag. Svenska folket har uppmanats att ge sig ut för att dokumentera och sända in sina bilder till hemsidan www.ferdinandboberg.se. Ni rekommenderas varmt att gå in på sidan för att se Sverige som det en gång har sett ut. Där finns sex bilder från vår kommun varav flera av byggnaderna tyvärr är rivna.
För några år sedan startade ett forskningsprojekt vid Blekinge Tekniska Högskola för att göra dessa bilder tillgängliga för allmänheten. Det projektet har också en annan roll vilket är att följa upp vad som har hänt med dessa miljöer idag. Svenska folket har uppmanats att ge sig ut för att dokumentera och sända in sina bilder till hemsidan www.ferdinandboberg.se. Ni rekommenderas varmt att gå in på sidan för att se Sverige som det en gång har sett ut. Där finns sex bilder från vår kommun varav flera av byggnaderna tyvärr är rivna.



Versionen från 2 november 2022 kl. 19.28

Ferdinand Bobergs teckning av Sågarebostaden. Id 50800,källa: www.ferdinandboberg.se

När ni kör från Bruket uppför backen vid gamla bruket så passerar ni ett av Munkedals riktigt gamla hus. Redan på tidigt 1900‐tal kom detta hus att uppmärksammas som en intressant byggnad från svunna tider.

Runt sekelskiftet 1900 var en av Sveriges stora arkitekter Ferdinand Boberg verksam. Han var arkitekten bakom många kända byggnadsverk såsom

Rosenbad, NK och Centralposthuset i Stockholm liksom Gävle brandstation.

Runt 1915, när hans nationalromantiska stil blev omodern och han mera sällan blev anlitad kom han att få ett kungligt uppdrag på 10 år där han åkte land och rike runt för att dokumentera de gamla miljöer som hotades till rivning i ett snabbt föränderligt samhälle. I ett försök att rädda dess miljöer för eftervärlden kom Boberg att uppföra flera tusen blyertsteckningar över svenska miljöer och byggnadsverk. I synnerhet inriktade han sig på landsbygdens ekonomibyggnader, gamla industrimiljöer, båtvarv, fiskelägen mm.

Sågarebostaden som den såg ut före senaste restaureringen då bl.a. skorstenar har åtgärdatsoch en luftvärmepump har installerats. Foto Sverker Balksten

För några år sedan startade ett forskningsprojekt vid Blekinge Tekniska Högskola för att göra dessa bilder tillgängliga för allmänheten. Det projektet har också en annan roll vilket är att följa upp vad som har hänt med dessa miljöer idag. Svenska folket har uppmanats att ge sig ut för att dokumentera och sända in sina bilder till hemsidan www.ferdinandboberg.se. Ni rekommenderas varmt att gå in på sidan för att se Sverige som det en gång har sett ut. Där finns sex bilder från vår kommun varav flera av byggnaderna tyvärr är rivna.

Boberg kom att under sin resa i Bohuslän söka upp den gamla stenbron över Munkedalsälven vilken finns avbildad på ovanstående hemsida. Vid sitt besök vid stenbron kom Boberg ocksåatt avbilda ett av de allra äldsta husen i Munkedals tätort. Det är den gamla sågarebostaden som ligger i Gjuteribacken nära stenbron. Glädjande nog kan vi konstatera att denna skatt ännu finns kvar och dessutom i ett relativ oförändrat skick.

En del av ett industriarv

Huset uppfördes 1805 som bostad åt bl.a. sågmästaren som arbetade på den intilliggande sågen som ni kan se på bild.

Idag består huset av två lägenheter vilket har inneburit att det nu har dubbla dörrar och dubbla skorstenar. Byggnaden är förskonad från fönsterbyten vilket annars har blivit alltför vanligt på Bohusläns äldre bebyggelse. Att taket endast är lite utskjutande över gaveln visar att det är en byggnad med ålderdomlig karaktär och även det bidrar till husets höga kulturhistoriska värde. Sågarbostaden är nästan det enda som kvarstår av den industrimiljö som en gång var belägen i anslutning till stenbron.

Av övriga byggnader återstår endast rester av dess grunder. Eftersom de allra flesta industriella lämningar är försvunna kan vi främst utläsa den rikliga industriella aktivitet som uppkommit längs Munkedalsälven genom de namn som lever kvar genom t.ex. Stampen, Färgarevägen, Gjuteribacken etc.

Bilderna till höger kommer från Munkedals hembygdsförenings arkiv och visar miljöerna kring sågarbostaden i olika tider.

Boberg såg våra värdefulla kulturarv, nu kan vi se dem genom hans ögon och vara stolta och glada över det som kvarstår.

Text: Kristin Balksten