Johanna Brunsson

Johanna Brunsson 1846-1920

Johanna Brunsson var en vävlärarinna som bodde en tid på gården Modalen med sin make, enligt boken ”Fem socknar i Munkedal” sidan 372.

Ja, detta har vi som bor i denna trakt hört. Var det så? Bodde Johanna Brunsson på Modalen?

Jag började med att leta i kyrkböcker efter fakta. Arkiv Digital är ett program där du får tillgång till olika kyrk-, dom- och andra böcker. Programmet går att hyra. Jag har gjort det och har nu tillgång till olika källor på min egen dator.

Johanna Brunssons fader var kommunalman, ägare till Flatebyns storgård. Benjamin Brunsson, (f.1810-05-12 i Torp – d.1866-01-19) och hans hustru Sofia Andreasdotter (f.1808-07-06 i Ödeborg – d. 1871-08-31).

De hade fyra döttrar och två söner. Johanna var näst yngsta barnet.

I hushållet fanns 13 drängar och 15 pigor (+ några pigbarn). Även en brorsdotter Amanda Charlotta Brunsson (f.1846) Hon fyttade till Högsäter 1871. (Torp A1:9 Bild 240/230).

Flatebyn ligger i Valbo-Ryrs socken i dåvarande Älvborgslän, Sverige. Där har jag sökt fakta för Johanna. Nu tillhör platsen Munkedals kommun i (Bohuslän) Västra Götaland.

Alltså var det en stor gård med mycket folk som Johanna växte upp på.

Hon konfirmerades 1862 då hon var 16 år. När hon var 23 år bodde hon på Stigens herrgård i Färgelanda. Där började hennes utbildning till vävlärarinna. Hon lärde sig väva damast. En svår konstvävnad för vackra linnedukar. Hon startade sin egna första vävskola 1873 i Tångelanda, Dalsland.

Landshövding greve Erik Sparre var mycket intresserad av slöjd och hantverk. Han ansåg att detta värv var viktigt för länets framtid, därför överförde han medel till utbildning i teckning och slöjd. Tre vävlärarinnor anställdes, däribland Johanna Brunsson.

Johanna Brunsson lämnade vävskolan i Tångelanda och flyttade till Vänersborg den 22 november 1880. Där startades år 1879 en större slöjdverksamhet med vävkonsulenter. Hon anställdes som vävlärarinna. Efter tre år i Vänersborg flyttade hon till Åmål. (1882-09-22 till Telegrafen, förhörsbok 102).

År 1886 dog greve Erik Sparre. Efter hans död upphörde det ekonomiska stödet till vävskolorna. Många skolor stängdes, så även skolan där Johanna Brunsson arbetade. Hon flyttade till Ljungskile 1888-10-27, men där blev hon inte kvar. Istället flyttade hon till Uppsala 1889 där hon startade egen vävskola med ett sextiotal elever.

Ett år senare flyttade hon vävskolan till Stockholm. (Rote 8 i Stockholms stad, David Bagares gata 1 A, Norrlandsgatan 37, häfte 8680 sid.2/rad 13). Praktiska Wäfnadsskolan blev en av landets mest meriterade vävskolor. De första vävlärarna som examinerades från skolan var färdiga med sin examen cirka 1912.

Johanna Brunsson samlade in vävmönster för att föra vävtraditionen i Älvsborg vidare till kommande generationer. Hon gav ut flera böcker i ämnet.

Jag har gått på Stenebyskolan i Dals-Långed. Där fick vi i textilhistoria läsa om Johanna Brunssons insamlande av vävmönster. Vad jag mest kommer ihåg var skriften om mönstren från Färgelanda. Trakten var så fattig att väverskorna inte hade tyg eller garn till inslaget i mattväven utan använde halm. Ja, så kunde det nog vara på vissa ställen. I mitten av 1880-talet var det missväxt med mycket fattigdom i vår del av landet, så det gällde nog att vara uppfinningsrik. Förresten är ju Dalsland känd för sina halmarbeten, inte minst från Halmens hus i Bengtsfors.

Vidare till Johanna Brunsson. Hon drev vävskolan i Stockholm till sin död 1920. Därefter övertog hennes systerdotter Alma Jacobsson rörelsen. Det fortsatte Alma med tills hon dog år 1957. Året därefter lades skolan ned.

Under alla flyttningar står det mamsell Johanna Brunsson i kyrkböckerna. Alltså står hon som ogift. Ingen gång står det bostadsort Modalen.

Innan jag går närmare in på boende Modalen, vänder jag tillbaka till Flatebyns storgård tiden när Benjamin Brunsson dog 1866. Det var svår missväxt. Många bönder och gårdsägare fick lämna sina gårdar. De hade inte medel att driva verksamheten vidare. En hel del lämnade landet, oftast för att flytta till Norge. I Östfold fick ordningsmakten nog av svenskar som kom. De transporterade helt enkelt tillbaks personer och dumpade av dem på svenska sidan av gränsen. Där uppstod ett samhälle med ”egna lagar”.

Nedlagda gårdar och flytten till Norge under 1880-talet har jag stött på då och då när jag sökt i kyrkböckerna. Flatebyns storgård stannade inte kvar i Benjamin Brunssons familj efter hans död. Johannas moder Sofia Andreasdotter flyttade till Bålstad tillsammans med Benjamins brorsdotter Amanda Charlotta Brunsson. Johanna och hennes yngste bror Nils Fredrik var mantalsskrivna på Leryr Norra hos broder Anders med hustru Kerstin Andersdotter (f.1838-02-23.). Nils Fredrik gick till sjös 1867-05-20. Johanna flyttade runt inom vävningen.

Gården överttogs av släkten på Ryrs Säteri, majorskan änkefru Ebba von Proschewitz, född Natt och Dag, barn Emilie, mamsell Charlotta Amalia Berntsson och fröken Sofia Ulrika Natt och Dag. 1871-1875 bodde fröken Lovisa Fredrika Natt och Dag på Flatebyns storgård tillsamman med systern Sofia Ulrika. Det står att Sofia Ulrika hade fallandesjuka (troligen epilepsi). Många av arbetarna på gården var kvar. 1876-1880 bodde Adolf Mikael Jespersen och hans hustru Karolina Magdalena Mossin där. De kom från Bornholm.

Hur kommer Modalen in i Brunssons familj? Ja, det har jag inte direkt hittat. Släktskap har det ju kunnat vara i alla fall.

1906-1920 bodde Kerstin Andersdotter Brunsson där (f. 1838-02-23), samt barnen Alma Kristina (f. 1875-05-27). Hon står som småskollärarinna. Karl August (f. 1877-05-27. Flyttade till Norge 1898. Otto Helmer (f. 1881-01-26)

1921 står det i mantalsskrivning att Gustaf Brunsson (f. 1856-04-30) har inflyttat från Stockholm 1921-10-28. Han var pensionerad skolinspektör.

Jag har sökt i kyrkböcker för tiden efter 1921. Gustaf Brunsson står kvar några år till, sedan hittar jag inte fler uppgifter om Modalen. Gården lyder under Kikerud. Oftast står inte namnet Modalen. Uppgifterna kan avse stället i alla fall. Det finns ny forskning om vem som bodde på Modalen så jag överlämnar läsaren till den.

Mamma har berättat att hennes väninna Dagmar arbetade hos Brunsson på Modalen. En söndag som väninnorna umgicks hos min mamma blev det sen söndagskväll. Dagmar skulle gå över skogen till arbetsplatsen. Det blev åska och hon var rädd för åskväder. Min mamma följde henne till Modalen. Herrskapet var bortresta och skulle komma tillbaka under måndagen. Mamma följde med in i huset. Hon berättade att det var fint där. Det fanns flera vackra kakelugnar.

När jag växte upp vid sjön Vassbotten, sprang jag ofta på bergen ut till torpet Stigen. Det var resterna efter ett soldattorp beläget mitt emot skalbanken. Där växte ett träd med goda plommon. Från torpet vände jag in i skogen på en stig som gick upp till bäcken nedanför Kikerud. Därifrån gick jag söderut till Modalen. Huset var obebott när jag var där i slutet av 1940-talet. Det fanns inte mycket där, men jag kommer ihåg en vacker kakelugn.

Uppgiften var att ta reda på om Johanna Brunsson med make bodde på Modalen som det står i uppslagsboken ”Fem socknar i Munkedal”.

Nej, hon bodde inte där. Hälsade på kanske, men var inte mantalsskriven där. Hade hon familj? Nej, ingen make. Det står mamsell. Bodde det någon Brunsson på Modalen? Ja, det gjorde det, men om de var släkt med Johanna har jag inte hittat uppgifter om. Hur länge det bodde Brunsson på Modalen har jag inte hittat heller. Kyrkböckerna får inte tillhandhållas mer än till en viss tid. För att forska i böcker efter 1950 måste forskningen ske på arkiv i Göteborg.

Ja, det är det här jag kom fram till. Att lita på uppslagsböcker kan man ju göra, men om man vill vara säker på att uppgifterna stämmer, kanske man skall gå till källan.

Gunnel Åkesson