Vattenkvarnar 25-1: Skillnad mellan sidversioner
Lennart (diskussion | bidrag) Ny sida |
Lennart (diskussion | bidrag) Bild infogad |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
=== '''Vattenkvarnar''' === | === '''Vattenkvarnar''' === | ||
''Vattnet gav läget i landskapet'' | ''Vattnet gav läget i landskapet'' | ||
[[Fil:Gamla brukets kvarn 25-1.jpg|miniatyr]] | |||
Vid Munkedal har bedrivits industriell verksamhet baserat på vattenkraften åtminstone sedan början av 1600-talet. | |||
När man studerar kvarnar och sågar är den ursprungliga kraftkällan särskilt intressant då den har påverkat läget för de olika anläggningarna. Kvarnarnas och sågarnas placering var beroende av platsens förutsättningar framför allt när det gällde tillgången på kraft, men också närheten och tillgången på råvara och transportvägar till och från platsen, var av stor betydelse. | |||
Hjulkvarnen fanns oftast i betydligt större byggnader placerade vid ett kraftigare vattenflöde. Denna kvarntyp skilde sig beroende på hur vattnet träffar hjulet. Principen med hjulaxel samt skovlar, som fångar upp vattenkraften är den samma. Vilken typ av hjul som användes bestämdes av betingelserna på platsen, men överfallshjulet ansågs vara effektivast. Vattenenergins, tryck och tyngd bidrog till högsta verkningsgrad. | ==== Kvarnar ==== | ||
Det fanns två sorters mjölkvarnstyper i våra vattenområden – '''Skvalt'''- och '''Hjulkvarnar'''. Vilken kvarnanläggning som användes bestämdes av betingelserna på platsen. | |||
[[Fil:Skvaltkvarn.jpg|miniatyr]] | |||
'''Skvaltkvarnen''' var oftast inrymda i mindre träbyggnader. I denna kvarntyp var ett mindre horisontellt skovelhjul placerat under själva byggnaden. Kvarnen hade inte så stor kapacitet och fordrade relativt små vattenflöden för att fungera. Denna kvarntyp användes mestadels för husbehovsmalning. De flesta jordbrukarna hade egna små kvarnar i bäckarna, där möjligtvis strömmande vatten kunde finnas. Dessa kvarnar var så små att samma stenar kunde användas till handkvarnen. Denna kvarntyp kallades även för husbehovskvarnar och fick ej mala åt andra än ägaren. | |||
[[Fil:Hjulkvarn.jpg|miniatyr]] | |||
'''Hjulkvarnen''' fanns oftast i betydligt större byggnader placerade vid ett kraftigare vattenflöde. Denna kvarntyp skilde sig beroende på hur vattnet träffar hjulet. Principen med hjulaxel samt skovlar, som fångar upp vattenkraften är den samma. Vilken typ av hjul som användes bestämdes av betingelserna på platsen, men överfallshjulet ansågs vara effektivast. Vattenenergins, tryck och tyngd bidrog till högsta verkningsgrad. | |||
Det fanns tre varianter av hjulkvarnar: Kvarn med överfallshjul, kvarn med underfallshjul och kvarn med bröstfallshjul. Inventering av Hjul- och Skvaltkvarnar och deras förekomst i Kärnsjöns-, Örekils- och Munkedalsälvarnas | Det fanns tre varianter av hjulkvarnar: Kvarn med överfallshjul, kvarn med underfallshjul och kvarn med bröstfallshjul. Inventering av Hjul- och Skvaltkvarnar och deras förekomst i Kärnsjöns-, Örekils- och Munkedalsälvarnas vattenområden.: | ||
==== Kärnsjöns- och Örekilsälvens vattenområde ==== | ==== Kärnsjöns- och Örekilsälvens vattenområde ==== | ||
Nuvarande version från 21 april 2026 kl. 11.11
Vattenkvarnar
Vattnet gav läget i landskapet

Vid Munkedal har bedrivits industriell verksamhet baserat på vattenkraften åtminstone sedan början av 1600-talet.
När man studerar kvarnar och sågar är den ursprungliga kraftkällan särskilt intressant då den har påverkat läget för de olika anläggningarna. Kvarnarnas och sågarnas placering var beroende av platsens förutsättningar framför allt när det gällde tillgången på kraft, men också närheten och tillgången på råvara och transportvägar till och från platsen, var av stor betydelse.
Kvarnar
Det fanns två sorters mjölkvarnstyper i våra vattenområden – Skvalt- och Hjulkvarnar. Vilken kvarnanläggning som användes bestämdes av betingelserna på platsen.

Skvaltkvarnen var oftast inrymda i mindre träbyggnader. I denna kvarntyp var ett mindre horisontellt skovelhjul placerat under själva byggnaden. Kvarnen hade inte så stor kapacitet och fordrade relativt små vattenflöden för att fungera. Denna kvarntyp användes mestadels för husbehovsmalning. De flesta jordbrukarna hade egna små kvarnar i bäckarna, där möjligtvis strömmande vatten kunde finnas. Dessa kvarnar var så små att samma stenar kunde användas till handkvarnen. Denna kvarntyp kallades även för husbehovskvarnar och fick ej mala åt andra än ägaren.

Hjulkvarnen fanns oftast i betydligt större byggnader placerade vid ett kraftigare vattenflöde. Denna kvarntyp skilde sig beroende på hur vattnet träffar hjulet. Principen med hjulaxel samt skovlar, som fångar upp vattenkraften är den samma. Vilken typ av hjul som användes bestämdes av betingelserna på platsen, men överfallshjulet ansågs vara effektivast. Vattenenergins, tryck och tyngd bidrog till högsta verkningsgrad.
Det fanns tre varianter av hjulkvarnar: Kvarn med överfallshjul, kvarn med underfallshjul och kvarn med bröstfallshjul. Inventering av Hjul- och Skvaltkvarnar och deras förekomst i Kärnsjöns-, Örekils- och Munkedalsälvarnas vattenområden.:
Kärnsjöns- och Örekilsälvens vattenområde
Skvaltkvarn
Svartebäckens kvarn (Hvaleberg)
Hjulkvarn
Torps kvarn (Ekenäs)
Borgmästarebrukets kvarn
Brålands kvarn
Munkedalsälvens vattenområde
Skvaltkvarn
Trälmyrs kvarn
Nyrödbäckens 2 kvarnar Västra och Östra 2 (revs 2024)
Madens kvarn
Hjulkvarn
Rölandaåns kvarn (Tångarna)
Modalens vattenverk (komb såg och stamp anl. Skälleröds kvarn (anlagd på 1700-talet revs i början av 1800-talet)
Björids kvarn (Skiäggeröd) Gamla Brukets 3 kvarnar
Fossebacka kvarn (Hagarna)
Text: Leif Bergh