Postkontor i Munkedal

Länk till PDF-fil: Posthistoria från Tunge härad

Munkedal 1896-12-01-- Namn Munkedal 1 1968-03-01--1989-04-2

I ett åtta sidor långt handskrivet brev till poststyrelsen den 31 augusti 1896 framhöll styrelsen för Munkedals Aktiebolag att företaget på egen bekostnad måste hämta och lämna sin post vid Uddevalla postkontor. Med exempel visades också att den befintliga postgången i postverkets regi var långsam. Sedan brevet redovisat olika åtgärder för att förbättra situationen anfördes bl.a. följande:

"Den enda fullt effektiva åtgärd för vinnande av bättre postförhållanden synes emellertid vara inrättande på bolagets bekostnad av en poststation vid Munkedal samt Postverkets övertagande av postskjutsen mellan Munkedal och Uddevalla, vilken skjuts bolaget likväl erbjuder sig att i det allra närmaste ensamt bekosta".

Ansökan, ställd till poststyrelsen, inlämnades till postkontoret i Kvistrum, som skulle bytas ut mot poststation den 1 november sammа år. Där vikarierade postexpeditören Fredrik I. Lundman, som senare skulle komma att bli postinspektör i södra distriktet. Han sände ansökan vidare till postinspektören i Göteborg med hemställan om postinspektörens förord och angav flera skäl för bifall. På postinspektionens förslag beslutade poststyrelsen den 18 november 1896 att en poststation med namnet Munkedal skulle öppnas den 1 december. Till föreståndare antogs Carl Arvid Henning M:son Koch. Han efterträddes den 1 juli 1898 av Anna Berta Nilsson.

Munkedals Aktiebolag hade en egen järnväg som förband fabriksområdet med bolagets hamn vid Gullmarsfjorden. För poststationen i Munkedal skulle tillkomsten av järnvägen mellan Uddevalla och Strömstad bland annat innebära flyttning av poststationen från bolagets lokaler till den järnvägsstation som planerades vid korsningen mellan bolagets järnväg och den nya järnvägen. När järnvägen öppnades för trafik var avsikten att dra in lantpoststationen i Kvistrum (i närheten av Kvistrums gästgivaregård) förutom att flytta Munkedals poststation till järnvägsstationen. Det låg nära till hands att kalla den nya järnvägsstationen för Kvistrum.

Mot sådana planer vände sig bolaget i ett brev till Kungl. Järnvägsstyrelsen den 9 april 1900. Man erinrade om att namnet var förenat med ett vanhederligt minne och skrev bland annat följande:

"I våra hävder åtföljes alltid Qvistrums namn af ett för oss vanhederligt minne. Dessa fula blad i vår krigshistoria skulle utan tvivel ofta bli påvisade, om namnet Qvistrum vid tågens ankomst till den nya stationen utropades. Intet ortsintresse finnes för att stationen erhåller detta namn."

De åsyftade "fula bladen" i krigshistorien var slaget den 29 september 1788, då överste Tranefelt lät sig förledas av överstelöjtnant Funck att inte besätta den fördelaktiga förskansningen vid Kvistrum och inte heller riva upp bron över älven. Den danska truppstyrkan på bortåt 10.000 man som kom från Norge under befäl av prins Karl av Hessen fick utan motstånd passera bron och besätta passets omgivningar pă båda sidor av älven. Efter en tapper kamp måste den ca 900 man starka svenska truppen ge sig till fånga. Officerarna blev avsatta genom senare domar.

Naturligtvis var det inte bara den åberopade vanhedrande händelsen som låg bakom bolagets önskan att den nya järnvägsstationen skulle heta Munkedal. Men beslutet gick i önskad riktning och bland många nya förenade post- och järnvägsstationer som inrättades den december 1903, när järnvägen togs i bruk för allmän trafik, fanns alltså den i Munkedal. Poststationen med samma namn i bolagets lokaler drogs in, liksom också de närbelägna poststationerna Qvistrum och Sandklef.

I Munkedals järnvägsstation blev stationsföreståndaren C H Larsson ansvarig för postgöromålen. Han fullgjorde dem inte själv utan hade ett biträdesanslag på 900 kr. Detta anslag skulle enligt poststyrelsens beslut den 30 oktober 1903 (diarienummer 12411/1829) utgå till Anna Berta Nilsson, som alltså fick sin försörjning även efter att poststationen förenats med järnvägen.

Det blev stor omslutning vid den förenade poststationen. Skilsmässa mellan post och järnväg kom på tal tidigt och det fanns dessutom behov av ett nytt förvaltningspostkontor. Ett kungligt brev den 21 december 1904 gav poststyrelsen rätt att öppna ett postkontor i Munkedal och det kom till stånd redan den 1 maj 1905, samtidigt som postkontoret i Ånäset vid Nysätra kyrka mellan Umeå och Skellefteå upphörde. Postmästaren där, Johan Emil Wallqvist, fick förflyttning till Munkedal och följdes av sex andra ordinarie chefer innan postkontoret i en första rationaliseringsvåg på 1960-talets början degraderades till postexpedition och förlorade sitt förvaltningsområde. Med titeln stationsmästare blev Barbro Langemalm en av de chefer som fick driva verksamheten vidare på det lokala planet. Genom ändrad terminologi 1977 började postexpeditionen kallas postkontor och så är det ännu 1992 med postmästaren Leif Dremars ansvar för service till i det närmaste 3000 hushåll samt 150 större och mindre företag.