Ett tidningsurklipp berättar 83-1

   Ett tidningsurklipp berättar.

Att  vara torpare i forna dagar, var  säkerligen inget avundsvärt, särskilt med  tanke på de  stränga villkor, som  ägaren ställde, som till alla delar måste efterföljas. Följande kontrakt har upprättats mellan ägaren  av Saltkällans  gård  och torparen  på underlydande  stället Backen.

"Jag H. Pettersson, antager härmed till torpare å torpet Backen under Saltkällan, Johannes Andreasson därstädes, från  den 1 april mot följande villkor: fyra karldagsverken i veckan året om, samt femtio s.k. hjälpdagsverken  under   sommaren av torparens hustru, eller arbetsför son, dotter eller piga, allt på egen kost. De förra fullgöres på de dagar dagsverkslistan bestämmer, och  de senare efter budning. Kvinnodagsverke skall även förekomma  vid infallande hussysslor vid egendomen, såsom bak, tvätt, slakt, skurning m.m. allt på egen kost. Utom dessa sysslor skall torparens hustru spinna åt  husbonden, fyra masker lin eller åtta masker blånor årligen, vilka skola återlämnas färdiga senast en  månad efter  emottagningen. Sommaren   räknas från den 1 april, till den 1 oktober och vintern från 1 oktober till den 1 april.

Saltkällans säteri. Länk til bilden på digitaltmuseum

Torparen skall i likhet med   godsets övriga   underhavande förrätta nattvakt  på Herrgården i den tur och ordning,   som honom  tillkommer,  emot viss ersättning.  Torparen skall vidare varje år, upplägga fem   famnar  enkel stenmur    omkring torpet. Gödsel får ej tagas på egendomen,  ej heller får skog på något villkor bortföras från torpet. Svinkreatur skola  önskeligen hållas inom hägnad, så att de ej föröva någon  ohägnad,   med påföljd att, de bliva utan skonsamhet skjutna, om  de    inkomma på Herrgårdens  ägor och i sådant fall, torparen inte har någon  ersättning härför. Betning  av torparens djur, inom Herrgårdens  enskilda skogar  och ägor är strängligen förbjudet och överträdelse straffas med vite och  ansvar efter lag. Till vedbrand får ej tagas  annat än  förtorkad skog, ris, kvist eller ener. Torparen skall noga efterse, att hägnader är i  gott skick samt vaka över, att egen domen  icke lider  något förfall eller förfång, så till hus, som jord, gröda  och  skog, utan  sådant  genast underrätta och efter  förmåga förekomma.

Allt svedjande och  påtändning av rödjeskogar, i såväl in- som utmark förbjudes strängeligen vid laga ansvar och torpets förlust,  ävensom elds tillkommande  till vallhjon, barn eller mindre vetande personer.

Sin   lösegendom, den torparen tillhörer, må  han själv låta försäkra, om han så  åstundar.

Allt fiske med vad eller  nät är förbjudet Utan  husbondens lov, får torparen ej taga emot något betesdjur, ej heller får han begagna bete åt flera kreatur, än han kan vinterföda.

Om  torparen vill antaga dräng ute till tjänst, skall denne visas upp för husbonden   innan  de städjes och  af honom   godkännes. Drängen  är vidare skyldig, att under arbetstid vid Herrgården, stå under tjänstehjonstadgans föreskrifter. Vid vite af  en till sex straffdagsverken, skall torparen framkomma  till dagsverkens  utförande,  på de dagar, som  för  honom efter dagsverkslistan, vilka uti Contoret  och Dagsverkstugan är uppspikade, äro bestämda, så tidigt att han är på stället, då det ringes till arbete, äfvensom  skall han vid lika ansvar, å olika tider, sig till öfverdagsverksutgörande infinna sig, då han dagen förut, därom  blivit tillsagd. Skulle vid ringningen till rnåltidema, så ringa del af ett arbete återstår, att dess fullgörande kan ske på en kvart eller  halvtimma, får det ej lämnas för än det  är färdigt, åtnjutande likvist torparen eller den som utfört arbetet, full vanlig hvilotid. Om aftonen får ej torparen lämna arbetet före den person, som husbonden satt till förman, och derom tillsäger. Torparen skall vidare avlämna alla verktyg och redskap på behörigt ställe. Torparen  får ej  utan  husbondens lof, antaga något arbete hos främmande,  och är skyldig att sjelf   framkomma på dagsverke, då husbonden  finner att torparens dräng, ej kan nöjaktigt uträtta något ifrågavarande   arbete. Tärningsspel, m.fl. spel får ej förekomma vid några sammankomster    ej heller   dansnöjen får ske  utan husbondens   lof och  tillstånd.

Det  åligger torparen, att uppföra sig mycket  höfligt, villigt, redbart och  gudsfruktigt, med nit och   samvetsgrannhet   handskas och vårda hvad honom    av ägaren anförtrotts samt avhålla sig från allt umgänge med  och  hysande av illa beryktade personer.  Brännvinsbränning  och minutering  förbjudes,  äfvensom  allt uppköp  till afsalu af hvad det vara månde, så för egen, som andras räkning.

Samtliga  underlydande   vid   egendomen, är skyldiga  att inkvartera arméns  manskap    vid Ellingeröd  och Sandbacka,  så att var torpare är  skyldig lernna nödigt kvarter, åt  det  manskap,    som efter fördelning honom   kommer   att hysa, och bör torparen  från Herrgården, avhämta   de lifsförnödenheter, som manskapet    mot betalning åstundar  och der kan bekommas.

För  alla torpets onera af hvad  natur som  helst, ansvarar torparen. Bryter  torparen mot  något hvad  ofvan föreskrivet är, vare han skyldig  att, utan åtnjutande af fardag från torpet, afflytta vid näst efter uppsägningen infallande flyttningstid, och enligt "matismanna ordom", ersätta all den skada  och de förluster, som genom   hans förhållande uppkommit.

Detta kontrakt, som  finns i original, är cirka 130 år gammalt. Det  ovan beskrivna, är endast ett utdrag av de viktigaste punkterna. Självaste godsägaren tycks inte ha så  många föreskrifter att uppfylla, dessa lades samtliga på   torparen och hans  familj och  om han  inte lydde "nådig   herrn", så kan vi  utläsa resultat, av alla förpliktelser, torparen  hade att åtlyda.

Källa: Tidningsurklipp ur Kuriren, 1950-talet

Ur Munkedalsbygden 1983-1.