Skillnad mellan versioner av "XI. Om Luften och Nordljusningar"

Från MHF-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
Rad 39: Rad 39:
   Altid  ser man thet stiga up mitt emot Solenes Nedergång. e. g. tå  
   Altid  ser man thet stiga up mitt emot Solenes Nedergång. e. g. tå  
==Sida 73==
==Sida 73==
Solen går ned i  Södwäst,  som om Winteren, stiger Nord-Skenet up
i Nordost: dock måste man göra skildnad emellan sielfwa Nord-liu-
set ock Wäder-Skenet eller Nordliusningarna; Ty thet är thet stora
Ljus, som står altid stilla ned wid Horizonten, sträckande sig efter
ögnemärcket 1 aln högt ock tiockt som ett stort waxlius, wisande
sig allenast för them, som bo i Zona frigida under Polen.
  Om thetta  Nordlius har jag discourerat med Resande ock haft
stor Brefwäxling icke allenast med then Lärda ock uti Physicis el-
ler Naturliga saker mycket förfarna Matheseos Lectoren i Giöthe-
borg Herr Mag. Wassenius; utan ock med then widtberömda ock
Högwördige Biskopen Herr Hilarius Hagerup i Dronthem: Men
then förra håller thet aldeles för en Chimera eller Ens rationis:
Then senare berättar sig ingen kundskap ha här om, ty så skrifwer
han på Latin til mig: <ref>(bb) Lux illa, quam scire desideras, aquilonaris, mihi plane ignota est, & sine dubio redit ad fabulas. P. S. Hxc scripseram, accessit vir quidam navigandi peritus, qui pro certissimo tradit, lucem aquilonarem nihil aliud esse, quam ip- sum illud lumen, cujus phases vibrantes & fulgurantes interdum super nost- rum horizontem conspiciuntur; Sed NB. sub arctico Polo concentratum magis &  quietum existit & existit continuo per totam hyemem. id quod Tibi dictum velim. Valeto Nidrosix d. 14 Sept. 1739.
(bb) Det där norrskenet, som de önskar få veta något om, är mig alldeles okänt, och det tillhör utan tvivel fablerna. P. S. Då jag hade skrivit detta, korn det till mig en man, vilken hade seglat mycket i sin dag, och han berättade som något alldeles säkert, att norrskenet inte är något annat än just det ljus, vars fladdrande och blixtrande strålknippen stundom syns över 'vår horisont. Men märk  väl, vid nordpolen visar sig ljuset mera koncentrerat och lungt, och det framträder oavbrutet under hela vintern, något som jag ville ha sagt dig. Må väl! Nidaros (Trondheim) d. 14 sept. 1739.
</ref>(bb)
  Men the andre  Nordliusningar eller Wäder sken, äro  helt fina strå-
lar ock gå ibland öfwer hela Himmelen.
  Hwarifrån thetta hus, såsom en Moder til Nordliusningarnas Als-
ter, har sin uprinnelse, synes mycket underligt, ock jag nog sökt at
utgrunda, samt  få the  Lärdas Dissertationer här om  i synnerhet ce-
leb. Mathematici Horrebovii  Cogitationes  de Lumine Boreali, men
här tils förgäfwes; ty intet,kan thet wara någon reflexion af Solens
eller Månens  Ljus, emedan  ingenthera tå wisar sig på Himmelen,
utan äro under wår Horizont hos  Antipodes: Men kan icke eller
weta, om under Nord-Polen skulle finnas så store Eldsputande


Solen går ned i  Södwäst,  som om Winteren, stiger Nord-Skenet    up
== Sida 74 ==
i Nordost: dock  måste man  göra skildnad emellan sielfwa  Nord-liu-
Bärg, såsom Hecla på Island, at Lågan ther af kunde lysa mot Isbär-
set ock  Wäder-Skenet eller Nordliusningarna; Ty thet är thet stora
Ljus, som står  altid stilla ned wid Horizonten, sträckande sig efter
ögnemärcket  1 aln högt  ock tiockt  som ett stort waxlius, wisande
sig allenast för them, som bo i Zona frigida under Polen.
Om    thetta  Nordlius har jag discourerat  med Resande  ock  haft
stor Brefwäxling  icke allenast med  then Lärda  ock uti Physicis el-
ler Naturliga saker  mycket förfarna Matheseos  Lectoren i  Giöthe-
borg Herr Mag.  Wassenius;  utan  ock med  then widtberömda    ock
Högwördige    Biskopen Herr  Hilarius  Hagerup  i Dronthem:    Men
then förra håller thet aldeles för  en Chimera  eller Ens rationis:
Then  senare berättar sig ingen kundskap  ha här om,  ty så skrifwer
han på Latin tu l mig: (bb)
  Men the andre  Nordliusningar eller Wäder sken, äro  helt fina strå-
lar ock gå ibland öfwer hela Himmelen.
  Hwarifrån thetta hus, såsom en  Moder tu l Nordliusningarnas Als-
ter, har sin uprinnelse, synes mycket  underligt, ock jag nog sökt at
utgrunda, samt  få the  Lärdas Dissertationer här om  i synnerhet ce-
leb. Mathematici Horrebovii  Cogitationes  de Lumine  Boreali,  men
här tils förgäfwes; ty intet,kan thet wara någon reflexion af Solens
eller Månens  Ljus,  emedan  ingenthera  tå wisar sig på  Himmelen,
utan  äro under  wår  Horizont  hos  Antipodes:  Men  kan icke eller
weta,  om under    Nord-Polen skulle  finnas så store  Eldsputande
 
 
 
 
(bb) Lux illa, quam scire desideras, aquilonaris, mihi plane ignota est, & sine
dubio redit ad fabulas. P. S. Hxc scripseram, accessit vir quidam navigandi
peritus, qui pro certissimo tradit, lucem aquilonarem nihil aliud esse, quam ip-
sum illud lumen, cujus phases vibrantes & fulgurantes interdum super nost-
rum horizontem conspiciuntur; Sed NB. sub arctico Polo concentratum magis
&  quietum existit & existit continuo per totam hyemem. id quod Tibi dictum
velim. Valeto Nidrosix d. 14 Sept. 1739.
 
 
(bb)  Det där norrskenet, som de önskar få veta något om, är mig alldeles
okänt, och det tillhör utan tvivel fablerna. P. S. Då jag hade skrivit detta, korn
det till mig en man, vilken hade seglat mycket i sin dag, och han berättade
som något alldeles säkert, att norrskenet inte är något annat än just det ljus,
vars fladdrande och blixtrande strålknippen stundom syns över 'vår horisont.
Men märk  väl, vid nordpolen visar sig ljuset mera koncentrerat och lungt, och
det framträder oavbrutet under hela vintern, något som jag ville ha sagt dig.
Må väl! Nidaros (Trondheim) d. 14 sept. 1739.
 
                                                                  73
==Sida 74==
Bärg, såsom Hecla på Island, at Lågan ther af kunde lysa mot Isbär-  
  gen ock therifrån gifwa en reflexion i Luften ock Skyen: Men  som  
  gen ock therifrån gifwa en reflexion i Luften ock Skyen: Men  som  
  man förspordt, at sådane Eldsbärg, såsom Hecla, /Etna ock Vesuvi-  
  man förspordt, at sådane Eldsbärg, såsom Hecla, /Etna ock Vesuvi-  
  us hafwa stannat hela 30 år ock intet wist thet ringaste Teckn af  
  us hafwa stannat hela 30 år ock intet wist thet ringaste Teckn af  
  Eld ock Ljus, är fåfängt at lägga orsaken til them.  
  Eld ock Ljus, är fåfängt at lägga orsaken til them.  
  Om   thet är sant, hwad   Mercator in Atlante skrifwer, at i Grön-  
  Om thet är sant, hwad Mercator in Atlante skrifwer, at i Grön-  
  land gro gräs ock örter, i kraft af then underjordiska wärman, som  
  land gro gräs ock örter, i kraft af then underjordiska wärman, som  
  qwecker them så, at the af infallande Winterkiöld ock Snö icke  
  qwecker them så, at the af infallande Winterkiöld ock Snö icke  
  bortdö, ock at samma underjordiska Eld således upwärmer Jorden,  
  bortdö, ock at samma underjordiska Eld således upwärmer Jorden,  
  at Hafwet tätt omkring Grönland icke tilfryser; tå är wäl troligt, at  
  at Hafwet tätt omkring Grönland icke tilfryser; tå är wäl troligt, at  
  samma  underjordiska Eld  må  någorstädes hafwa sin öpning at ut-  
  samma  underjordiska Eld  må  någorstädes hafwa sin öpning at ut-  
  brista ock få Lufft, ty eljest kunde then ej mer brinna, än Eld i en  
  brista ock få Lufft, ty eljest kunde then ej mer brinna, än Eld i en
  med Spiäll tiltäpt Kackel-ugn; dock lät wara, at under Nord-Polen  
  med Spiäll tiltäpt Kackel-ugn; dock lät wara, at under Nord-Polen  
  skulle finnas brinnande Bärg, så kunde man äntå twifla, om  Nord-  
  skulle finnas brinnande Bärg, så kunde man äntå twifla, om  Nord-  
  ljuset ock thess sken ther af kunde förorsakas, hälst man i gamla  
  ljuset ock thess sken ther af kunde förorsakas, hälst man i gamla  
  dagar aldrig wiste så mycket at tala här om, som nu, icke eller syn-  
  dagar aldrig wiste så mycket at tala här om, som nu, icke eller syn-  
  tes så tidt ock ofta, hwilket, efter mitt  omdöme, synes   komma  
  tes så tidt ock ofta, hwilket, efter mitt  omdöme, synes komma  
  theraf, at nu äro flere Isstycke eller så kallade Isbärg, the ther efter  
  theraf, at nu äro flere Isstycke eller så kallade Isbärg, the ther efter  
  Past. Barhovii wälbemälte Biskop Hagerups K. Swågers Berättelse,  
  Past. Barhovii wälbemälte Biskop Hagerups K. Swågers Berättelse,  
  tå han för en tid sen war hos mig wid återresan til Norrige från Kö-  
  tå han för en tid sen war hos mig wid återresan til Norrige från Kö-  
  penhamn, nu för tiden äro 40 61 50 Mil långa ock se ut som  höga  
  penhamn, nu för tiden äro 40 til 50 Mil långa ock se ut som  höga  
  stora Bärg, liknandes långt ifrån nu stora Slott, nu stora Skepp, alt  
  stora Bärg, liknandes långt ifrån nu stora Slott, nu stora Skepp, alt  
  som  Isbärgen äro stora til, dock ibland them alla är et thet högsta,  
  som  Isbärgen äro stora til, dock ibland them alla är et thet högsta,  
  liksom ett Spetz-Bärg med Torn   på, hwilket står mitt under Polen  
  liksom ett Spetz-Bärg med Torn på, hwilket står mitt under Polen <ref>(cc) Conf. Past. Hans Egedes Grönlands Beskrifning An. 1741. p.28. &c.</ref>
  (cc); hwaraf jag föll på the Tanckar, at sielfwa Nordliuset nu intet  
  (cc); hwaraf jag föll på the Tanckar, at sielfwa Nordliuset nu intet  
  annat wore än Sptezen af thetta högsta Isbärget, som af Nord-Stiär-  
  annat wore än Sptezen af thetta högsta Isbärget, som af Nord-Stiär-  
  nan ock the andre Himmelens   Ljus, kastar, efter Tö-wäder ock Siö-  
  nan ock the andre Himmelens Ljus, kastar, efter Tö-wäder ock Siö-  
  gusten (som gör Isbärgen klara ock frija från Snö, then ibland hind-  
  gusten (som gör Isbärgen klara ock frija från Snö, then ibland hind-  
  rar Nordliusningar) genom reflexion et så starckt sken, såsom et  
  rar Nordliusningar) genom reflexion et så starckt sken, såsom et  
  stort stadigt brinnande Ljus ned wid Horizonten från sig up åt Him-  
  stort stadigt brinnande Ljus ned wid Horizonten från sig up åt Him-  
  melen ock tillika med alstrar i början thessa Nordliusningar af åt-  
  melen ock tillika med alstrar i början thessa Nordliusningar af åt-  
  skilliga figurer ock couleurer, hwita, gröna ock blå, hwilcka, efter  
  skilliga figurer ock couleurer, hwita, gröna ock blå, hwilcka, efter  
  mitt tycke, bestå af intet annat än resolverade particulis glacialibus,  
  mitt tycke, bestå af intet annat än resolverade particulis glacialibus,  
  hwilcka per rarefactionem äro up under Atmosphaera eller Luften  
  hwilcka per rarefactionem äro up under Atmosphaera eller Luften  
  så fine ock små, som Atomi eller Solegran, kunnandes altså intet  
  så fine ock små, som Atomi eller Solegran, kunnandes altså intet  
  stå stilla, utan liksom hafwet i stillaste wäder swallar, ock man  
  stå stilla, utan liksom hafwet i stillaste wäder swallar, ock man  
  ser wid roendet på hafwet om natte-tid, huru ther lyser i watnet  
  ser wid roendet på hafwet om natte-tid, huru ther lyser i watnet  
  efter hwart Are-tag, så är ock Luften full, skiönt wädret är aldrig  
  efter hwart Are-tag, så är ock Luften full, skiönt wädret är aldrig  


(cc) Conf. Past. Hans Egedes Grönlands Beskrifning An. 1741. p.28. &c.
== Sida 75 ==
 
så klart, med allahanda gläntzande Particler af åtskillige fårgor, the  
74
ther i Luften samlade ge ett sådant sken ifrån sig, at man kan ther  
wid se at läsa. Ibland synes GUD betiena sig af thessa Nordliusing-  
==Sida 75=
ar, til Teckn emot instundande Krig, Hunger, Sjukdom ock dyr  
så klart, med allahanda gläntzande Particler af åtskillige fårgor, the  
tid, tå owanlige figurer af åtskillige slag wisas på Himmelen, såsom  
ther i Luften samlade ge ett sådant sken ifrån sig, at man kan ther  
1718  19-36-37, tå ned wid Horizonten syntes, under Lysningarna,  
wid se at läsa. Ibland synes GUD betiena sig af thessa Nordliusing-  
Himmelen  wara liksom full med Blod, hwilket dock utan twifwel  
ar, til Teckn emot instundande Krig, Hunger, Sjukdom   ock dyr  
hade sina naturliga orsaker, härrörande af en stor myckenhet Swaf-  
tid, tå owanlige figurer af åtskillige slag wisas på Himmelen, såsom  
wel-dunster, som tå utur sina giömmer utbrusto, hwar med GUD  
1718  19-36-37, tå ned wid Horizonten syntes, under Lysningarna,  
wile warna ock upwäcka the syndsäkra menniskior at i tid upstå  
Himmelen  wara liksom full med Blod, hwilket dock utan twifwel  
ifrån syndenes Sömn, innan werlden kommer med Eld ock Swaf-  
hade sina naturliga orsaker, härrörande af en stor myckenhet Swaf-  
wel at upbrännas.  
wel-dunster, som tå utur sina giömmer utbrusto, hwar med   GUD  
  -Alt thetta med mera, som kan  hafwa sin grund i Naturen ock af  
wile warna ock upwäcka the syndsäkra menniskior at i tid upstå  
förfarenheten, kan then Gunstige Läsaren skiärskåda ock ther af  
ifrån syndenes Sömn, innan werlden   kommer med Eld ock Swaf-  
taga så mycket  honom behagar, ock af thessa skiäl sig så länge be-  
wel at upbrännas.  
tiena, tils någon lärd Mathematicus wid Academien wine ex pro-  
-Alt thetta med mera, som kan  hafwa sin grund i Naturen ock af  
fesso thenna diupsinniga Materien afhandla ock thess rätta grund  
förfarenheten, kan then Gunstige Läsaren skiärskåda ock ther af  
uppenbara.
taga så mycket  honom behagar, ock af thessa skiäl sig så länge be-  
tiena, tils någon lärd Mathematicus wid Academien wine ex pro-  
fesso thenna diupsinniga Materien afhandla ock thess rätta grund  
uppenbara.  
 
 
[[Kategori:Digitaliserade skrifter]]
[[Kategori:Digitaliserade skrifter]]
[[Kategori:Bohusläns Beskrivning Oedman 1746]]
[[Kategori:Bohusläns Beskrivning Oedman 1746]]

Nuvarande version från 7 maj 2023 kl. 16.43

Tillbaka till Thet 10:e Capitlet

Scannade sidor

Thet 11:e Capitlet.

Om Luften ock Nordliusningar.

Sida 72[redigera | redigera wikitext]

  Thetta Landet   ligger under Polens högd eller Gradu latitudinis 59 
tu l 60, hwarest Zona frigida wil liksom taga sin begynnelse  ock 
temperata nästan ändas, hwarföre Luften här i Landet är mera kall, 
än warm,  undantagandes i hetaste Sommaren, ty tå plär offta stor 
heta förorsakas i the diupa Dalar af Solenes strålar, som falla på 
the höge  Bärgen, som slå hetan ifrån sig, at Säden ock Gräset på 
kort tid wäxer ock mognar: Men wid siökanten, hwarest jämte Siö- 
gusten  winden blåser häftigt esomoftast, är Luften så kylaktig och 
ränsad, at om Sommaren fins knapt nå'gon ort kallare och friskare 
än här i Landet. Men ther emot är winteren både mörck, hård ock 
sträng som 1739 ock 1740, så at både Menniskior, Boskap ock Fis- 
kar til stort Tal måste lifwet tilsätia, tagandes sin Början i Oct. d. 
16 ock  warar mäst til Tiburtii dag eller d. 14 Apr. Dock under så- 
dana långa, kalla ock mörcka Nätter, när Månen  icke skiner, utan 
thet är Nedan ock klart wäder, pläga Nordliusningar, genom GUDs 
underliga Styrelse wara them resandom ock Siöfarandom, såsom 
en Pharos ock stor hielp at se wid. Thetta Sken ock Nordlius stiger 
mäst up i Norr ock går ibland öfwer hela wår Horizont längst Sö- 
der åt, såsom år 1707 syntes thet i Skåne ock på Zeeland, thet har 
en blekaktig ljus färg, men wisar wid upstigandet, åtskilliga Färgor 
liksom  uti Regnbogen, särdeles tå en tjock rödaktig dimba slår ned 
wid Horizonten,  bestående af swafwelaktige effluvier eller dunster, 
som intet äro så mycket resolverade,  hwarigenom thet stiger högt i 
wädret ock rörer sig  rätt hastigt up ock ned i mångfaldige Strim- 
mor, liksom Orgel-Pipor kunde stå hos hwar andra, hwilcket sker i 
en otrolig geswindighet, icke annorlunda än 2ne Krigs-Härar träffa- 
de mot hwar andra på thet häfftigaste, dock intet oftare än i stilla 
kalt klart wäder, ofta hela Natten, hwaref ter thet sedan stiger has- 
tigt ned ock blir aldeles borta, särdeles när thet börjar på at dagas.
  Altid  ser man thet stiga up mitt emot Solenes Nedergång. e. g. tå 

Sida 73[redigera | redigera wikitext]

Solen går ned i  Södwäst,  som om Winteren, stiger Nord-Skenet up 
i Nordost: dock måste man göra skildnad emellan sielfwa Nord-liu- 
set ock Wäder-Skenet eller Nordliusningarna; Ty thet är thet stora 
Ljus, som står altid stilla ned wid Horizonten, sträckande sig efter 
ögnemärcket 1 aln högt ock tiockt som ett stort waxlius, wisande 
sig allenast för them, som bo i Zona frigida under Polen. 
  Om thetta  Nordlius har jag discourerat med Resande ock haft 
stor Brefwäxling icke allenast med then Lärda ock uti Physicis el- 
ler Naturliga saker mycket förfarna Matheseos Lectoren i Giöthe- 
borg Herr Mag. Wassenius; utan ock med then widtberömda ock 
Högwördige Biskopen Herr Hilarius Hagerup i Dronthem: Men 
then förra håller thet aldeles för en Chimera eller Ens rationis: 
Then senare berättar sig ingen kundskap ha här om, ty så skrifwer 
han på Latin til mig: [1](bb)
  Men the andre  Nordliusningar eller Wäder sken, äro  helt fina strå-
lar ock gå ibland öfwer hela Himmelen.
  Hwarifrån thetta hus, såsom en Moder til Nordliusningarnas Als-
ter, har sin uprinnelse, synes mycket underligt, ock jag nog sökt at 
utgrunda, samt  få the  Lärdas Dissertationer här om  i synnerhet ce- 
leb. Mathematici Horrebovii  Cogitationes  de Lumine Boreali, men 
här tils förgäfwes; ty intet,kan thet wara någon reflexion af Solens 
eller Månens  Ljus, emedan  ingenthera tå wisar sig på Himmelen, 
utan äro under wår Horizont hos  Antipodes: Men kan icke eller 
weta, om under Nord-Polen skulle finnas så store Eldsputande

Sida 74[redigera | redigera wikitext]

Bärg, såsom Hecla på Island, at Lågan ther af kunde lysa mot Isbär-
gen ock therifrån gifwa en reflexion i Luften ock Skyen: Men  som 
man förspordt, at sådane Eldsbärg, såsom Hecla, /Etna ock Vesuvi- 
us hafwa stannat hela 30 år ock intet wist thet ringaste Teckn af 
Eld ock Ljus, är fåfängt at lägga orsaken til them. 
Om thet är sant, hwad Mercator in Atlante skrifwer, at i Grön- 
land gro gräs ock örter, i kraft af then underjordiska wärman, som 
qwecker them så, at the af infallande Winterkiöld ock Snö icke 
bortdö, ock at samma underjordiska Eld således upwärmer Jorden, 
at Hafwet tätt omkring Grönland icke tilfryser; tå är wäl troligt, at 
samma  underjordiska Eld  må  någorstädes hafwa sin öpning at ut- 
brista ock få Lufft, ty eljest kunde then ej mer brinna, än Eld i en
med Spiäll tiltäpt Kackel-ugn; dock lät wara, at under Nord-Polen 
skulle finnas brinnande Bärg, så kunde man äntå twifla, om  Nord- 
ljuset ock thess sken ther af kunde förorsakas, hälst man i gamla 
dagar aldrig wiste så mycket at tala här om, som nu, icke eller syn- 
tes så tidt ock ofta, hwilket, efter mitt  omdöme, synes komma 
theraf, at nu äro flere Isstycke eller så kallade Isbärg, the ther efter 
Past. Barhovii wälbemälte Biskop Hagerups K. Swågers Berättelse, 
tå han för en tid sen war hos mig wid återresan til Norrige från Kö- 
penhamn, nu för tiden äro 40 til 50 Mil långa ock se ut som  höga 
stora Bärg, liknandes långt ifrån nu stora Slott, nu stora Skepp, alt 
som  Isbärgen äro stora til, dock ibland them alla är et thet högsta, 
liksom ett Spetz-Bärg med Torn på, hwilket står mitt under Polen [2]
(cc); hwaraf jag föll på the Tanckar, at sielfwa Nordliuset nu intet 
annat wore än Sptezen af thetta högsta Isbärget, som af Nord-Stiär- 
nan ock the andre Himmelens Ljus, kastar, efter Tö-wäder ock Siö- 
gusten (som gör Isbärgen klara ock frija från Snö, then ibland hind- 
rar Nordliusningar) genom reflexion et så starckt sken, såsom et 
stort stadigt brinnande Ljus ned wid Horizonten från sig up åt Him- 
melen ock tillika med alstrar i början thessa Nordliusningar af åt- 
skilliga figurer ock couleurer, hwita, gröna ock blå, hwilcka, efter 
mitt tycke, bestå af intet annat än resolverade particulis glacialibus, 
hwilcka per rarefactionem äro up under Atmosphaera eller Luften 
så fine ock små, som Atomi eller Solegran, kunnandes altså intet 
stå stilla, utan liksom hafwet i stillaste wäder swallar, ock man 
ser wid roendet på hafwet om natte-tid, huru ther lyser i watnet 
efter hwart Are-tag, så är ock Luften full, skiönt wädret är aldrig 

Sida 75[redigera | redigera wikitext]

så klart, med allahanda gläntzande Particler af åtskillige fårgor, the 
ther i Luften samlade ge ett sådant sken ifrån sig, at man kan ther 
wid se at läsa. Ibland synes GUD betiena sig af thessa Nordliusing- 
ar, til Teckn emot instundande Krig, Hunger, Sjukdom ock dyr 
tid, tå owanlige figurer af åtskillige slag wisas på Himmelen, såsom 
1718  19-36-37, tå ned wid Horizonten syntes, under Lysningarna, 
Himmelen  wara liksom full med Blod, hwilket dock utan twifwel 
hade sina naturliga orsaker, härrörande af en stor myckenhet Swaf- 
wel-dunster, som tå utur sina giömmer utbrusto, hwar med GUD 
wile warna ock upwäcka the syndsäkra menniskior at i tid upstå 
ifrån syndenes Sömn, innan werlden kommer med Eld ock Swaf- 
wel at upbrännas. 
 -Alt thetta med mera, som kan  hafwa sin grund i Naturen ock af 
förfarenheten, kan then Gunstige Läsaren skiärskåda ock ther af 
taga så mycket  honom behagar, ock af thessa skiäl sig så länge be- 
tiena, tils någon lärd Mathematicus wid Academien wine ex pro- 
fesso thenna diupsinniga Materien afhandla ock thess rätta grund 
uppenbara.
  1. (bb) Lux illa, quam scire desideras, aquilonaris, mihi plane ignota est, & sine dubio redit ad fabulas. P. S. Hxc scripseram, accessit vir quidam navigandi peritus, qui pro certissimo tradit, lucem aquilonarem nihil aliud esse, quam ip- sum illud lumen, cujus phases vibrantes & fulgurantes interdum super nost- rum horizontem conspiciuntur; Sed NB. sub arctico Polo concentratum magis & quietum existit & existit continuo per totam hyemem. id quod Tibi dictum velim. Valeto Nidrosix d. 14 Sept. 1739. (bb) Det där norrskenet, som de önskar få veta något om, är mig alldeles okänt, och det tillhör utan tvivel fablerna. P. S. Då jag hade skrivit detta, korn det till mig en man, vilken hade seglat mycket i sin dag, och han berättade som något alldeles säkert, att norrskenet inte är något annat än just det ljus, vars fladdrande och blixtrande strålknippen stundom syns över 'vår horisont. Men märk väl, vid nordpolen visar sig ljuset mera koncentrerat och lungt, och det framträder oavbrutet under hela vintern, något som jag ville ha sagt dig. Må väl! Nidaros (Trondheim) d. 14 sept. 1739.
  2. (cc) Conf. Past. Hans Egedes Grönlands Beskrifning An. 1741. p.28. &c.