Skillnad mellan versioner av "Torpinventering i Foss socken 90-1"
Lennart (diskussion | bidrag) |
Lennart (diskussion | bidrag) (Länk) |
||
(En mellanliggande version av samma användare visas inte) | |||
Rad 4: | Rad 4: | ||
Ordet "torpinventering" väcker anklang och intresse hos många människor. När man talar om att man arbetar med torpinventering får man oftast många intressanta kommentarer och frågor: "...det var intressant ...berätta om den här platsen Jag har alltid funderat på hur gammalt det här stället är och vem som har bott här förut.. .har hört talas om xx-torpet, undrar var det egentligen låg.. undrar hur det såg ut hår för hundra år sedan.. .osv." | Ordet "torpinventering" väcker anklang och intresse hos många människor. När man talar om att man arbetar med torpinventering får man oftast många intressanta kommentarer och frågor: "...det var intressant ...berätta om den här platsen Jag har alltid funderat på hur gammalt det här stället är och vem som har bott här förut.. .har hört talas om xx-torpet, undrar var det egentligen låg.. undrar hur det såg ut hår för hundra år sedan.. .osv." | ||
För att nu och i framtiden kunna svara på sådana frågor har Munkedals Hembygdsförening startat en omfattande byggnadsinventering, populärt kallad torpinventering. Inventeringen kommer att omfatta gamla gårdar och torp samt andra äldre byggnader. En riktlinje är byggnader äldre än ca år 1910. Med byggnader avses både nu befintliga och sådana som numera bara finns fragment kvar av. Ibland finns det inget alls kvar men man vet kanske ändå den ungefärliga | För att nu och i framtiden kunna svara på sådana frågor har Munkedals Hembygdsförening startat en omfattande byggnadsinventering, populärt kallad torpinventering. Inventeringen kommer att omfatta gamla gårdar och torp samt andra äldre byggnader. En riktlinje är byggnader äldre än ca år 1910. Med byggnader avses både nu befintliga och sådana som numera bara finns fragment kvar av. Ibland finns det inget alls kvar men man vet kanske ändå den ungefärliga platsen för dess placering. | ||
platsen för dess placering. | |||
Även sådant som inte är hus kan inventeras t ex fördämningar, murar, vägar, broar och fornminnen (fornminnen är dock något som inte direkt prioriteras eftersom de redan finns ganska väl inventerade). En annan företeelse som kommer att ingå år naturnamn som oftast bara finns i folkmun. Kan man dessutom få reda på hur namnet har uppstått är det givetsvis av extra stort intresse. | Även sådant som inte är hus kan inventeras t ex fördämningar, murar, vägar, broar och fornminnen (fornminnen är dock något som inte direkt prioriteras eftersom de redan finns ganska väl inventerade). En annan företeelse som kommer att ingå år naturnamn som oftast bara finns i folkmun. Kan man dessutom få reda på hur namnet har uppstått är det givetsvis av extra stort intresse. | ||
Rad 24: | Rad 22: | ||
Inventeringsarbetet kommer att vara en kombination av att leta i arkivhandlingar t ex gamla kartor, husförhörslängder, mantalslängder etc — och att knacka dörr. Det är av yttersta vikt att intervjua de äldre människorna som fortfarande minns något av det gamla. Vi är mycket sent ute, tyvärr alltför sent ute -- men bättre sent än aldrig. | Inventeringsarbetet kommer att vara en kombination av att leta i arkivhandlingar t ex gamla kartor, husförhörslängder, mantalslängder etc — och att knacka dörr. Det är av yttersta vikt att intervjua de äldre människorna som fortfarande minns något av det gamla. Vi är mycket sent ute, tyvärr alltför sent ute -- men bättre sent än aldrig. | ||
Resultatet av inventeringen kommer i detta första steg att utgöras av en samling A4-pärmar på Hembygdsmuseet, vilka innehåller en uppdelning på hemman. För varje hemman och där under liggande enheter kommer det att finnas kartor, skisser, beskrivningar över byggnaderna och i varierande omfattning uppgifter om innevånarna, samt kanske också foton. Stengrunder kommer att märkas ut med namnet på stället (om markägarna så tillåter). | Resultatet av inventeringen kommer i detta första steg att utgöras av en samling A4-pärmar på [[Munkedals hembygdsmuseum|Hembygdsmuseet]], vilka innehåller en uppdelning på hemman. För varje hemman och där under liggande enheter kommer det att finnas kartor, skisser, beskrivningar över byggnaderna och i varierande omfattning uppgifter om innevånarna, samt kanske också foton. Stengrunder kommer att märkas ut med namnet på stället (om markägarna så tillåter). | ||
En eventuell publicering av material får bli en Senare fråga som ännu inte har diskuterats. Det handlar ju då om ekonomi. Någon form av vidare information är givetvis viktig. Kanske kan materialet på något sätt nå skolan. Det är ju viktigt att de yngre generationerna bibringas någon kunskap om sin nära omgivnings historia... | En eventuell publicering av material får bli en Senare fråga som ännu inte har diskuterats. Det handlar ju då om ekonomi. Någon form av vidare information är givetvis viktig. Kanske kan materialet på något sätt nå skolan. Det är ju viktigt att de yngre generationerna bibringas någon kunskap om sin nära omgivnings historia... |
Nuvarande version från 5 december 2023 kl. 14.15
Torpinventering i Foss socken •
Ordet "torpinventering" väcker anklang och intresse hos många människor. När man talar om att man arbetar med torpinventering får man oftast många intressanta kommentarer och frågor: "...det var intressant ...berätta om den här platsen Jag har alltid funderat på hur gammalt det här stället är och vem som har bott här förut.. .har hört talas om xx-torpet, undrar var det egentligen låg.. undrar hur det såg ut hår för hundra år sedan.. .osv."
För att nu och i framtiden kunna svara på sådana frågor har Munkedals Hembygdsförening startat en omfattande byggnadsinventering, populärt kallad torpinventering. Inventeringen kommer att omfatta gamla gårdar och torp samt andra äldre byggnader. En riktlinje är byggnader äldre än ca år 1910. Med byggnader avses både nu befintliga och sådana som numera bara finns fragment kvar av. Ibland finns det inget alls kvar men man vet kanske ändå den ungefärliga platsen för dess placering.
Även sådant som inte är hus kan inventeras t ex fördämningar, murar, vägar, broar och fornminnen (fornminnen är dock något som inte direkt prioriteras eftersom de redan finns ganska väl inventerade). En annan företeelse som kommer att ingå år naturnamn som oftast bara finns i folkmun. Kan man dessutom få reda på hur namnet har uppstått är det givetsvis av extra stort intresse.
Detta är således ett stort projekt som nu har dragits i gång. Det behövs förstås många goda krafter för att kunna lyckas med detta. För närvarande ingår följande personer på ett eller annat sätt i projektgruppen:
Lars Ahlberg, Elvy Andersson, Sverker Balksten, Leif Berg, Alfred Carlsson, Anna och Georg Claesson, Lars Flodstrand, Sigvard Hermansson, Ragnar Hildinge, Gerhard Johansson, Erik Karlsson, Yngve Carlsson, Mats Kristensson, Rune Marberg, Helge Melin och Ragnar Warme. Som projektledare står Sverker Balksten.
Under hösten och vintern har en mindre grupp arbetat fram riktlinjer för hur arbetet skall gå till. Det verkliga inventeringsarbetet startade på allvar i slutet av mars och skall pågå i ca två år.
Arbetet är geografiskt avgränsat till Foss socken. Det utföres hemmansvis så att det finns utsedda en eller ett par personer ur projektgruppen som skall inventera ett visst hemman.
Det finns ca 85 hemman i Foss socken. For vart och ett av dessa hemman har det tagits fram ett kartblad som är en kopia från 1934 års ekonomiska karta. På dessa blad (i A4 eller A3) skall alla inventerade objekt märkas ut enligt ett visst system. I många fall kommer mera detaljerade kartskisser och byggnadsskisser att upprättas. Skisserna kan också kompletteras med foton nytagna eller gamla. De gamla fotona är givetvis av extra stort värde. Inventerarna kommer därför att försöka låna (eller få) kort som de sedan kopierar med länsmuseets hjälp. Det finns också foton i olika fotosamlingar som kan vara till hjälp.
För de olika husen kommer det givetvis att samlas in så många uppgifter som möjligt, såsom husens utseende, konstruktion, färg, mått, byggnadsår, rivningsår, vem som har låtit bygga huset och vilka som har bott där. En viktig del i inventeringen är att få reda på uppgifter som ger liv åt ställena. Vad gjorde de människor som bodde där? Det kommer att skrivas om intressanta och vardagliga händelser. Ibland kan man få tag på gamla räkenskaper från gårdarna som kan ge en hel del av intresse lika väl som gamla brev.
Inventeringsarbetet kommer att vara en kombination av att leta i arkivhandlingar t ex gamla kartor, husförhörslängder, mantalslängder etc — och att knacka dörr. Det är av yttersta vikt att intervjua de äldre människorna som fortfarande minns något av det gamla. Vi är mycket sent ute, tyvärr alltför sent ute -- men bättre sent än aldrig.
Resultatet av inventeringen kommer i detta första steg att utgöras av en samling A4-pärmar på Hembygdsmuseet, vilka innehåller en uppdelning på hemman. För varje hemman och där under liggande enheter kommer det att finnas kartor, skisser, beskrivningar över byggnaderna och i varierande omfattning uppgifter om innevånarna, samt kanske också foton. Stengrunder kommer att märkas ut med namnet på stället (om markägarna så tillåter).
En eventuell publicering av material får bli en Senare fråga som ännu inte har diskuterats. Det handlar ju då om ekonomi. Någon form av vidare information är givetvis viktig. Kanske kan materialet på något sätt nå skolan. Det är ju viktigt att de yngre generationerna bibringas någon kunskap om sin nära omgivnings historia...