Hänt sedan sist 18-2

Berättarafton

I november månads första dag var det så dags för höstens berättarafton. Det är ju en tradition som vi nu har haft i ett antal år. Bagarstugan var välfylld med besökare som vanligt. Huvudämnena har varierat stort från gång till gång och det tycker vi är bra. Olika ämnen passar olika människor. Denna gång var det kyrkoherden i Munkedals pastorat som berättade om sitt liv som präst . Berättandet varierades med sång och gitarrspel så som bilden visar .

Meningen med en berättarafton i vår tappning är att ha någon som är huvudberättare men att vem som helst av besökarna själv får berätta . Denna gång inleddes kvällen med att vi fick höra en historia om kommunalrådet i Karlstad som inte kunde komma av tåget i Deje. Därmed var tågresande  ett tema som flera av besökarna kunde berätta vidare om. Vi hörde om hur svårt det kan vara att få åka med tåget från Strömstad när man bara har en Västtrafik-biljett men tåget körs av SJ, Resa i ilfart mitt i natten från Englands sydkust till Hull där båten plötsligt bestämdes att avgå kl. 6 på morgonen. Vi hörde också om vådan av att släppa ut svart rök rakt i ansiktet på åskådare som stod vid kajkanten av Dalslands kanal eller historien om mannen som gått på fel tåg men lyckades stoppa fjärrtåget mellan Frankfurt och Hamburg en fredag eftermiddag . Han var både utan tyskakunskaper och pengar men hade tur.

Konstutställning

En intressant konstutställning visades den 8 och 9 september på hembygdsmuseet i Munkedal. Konstnärerna, som ställde ut, hade samtliga, på ett eller annat sätt, anknytning till Munkedal. Konstnärerna var Margareta Nislander (född Gyberg), Margareta Fürst, Camilla Lod och Carina Lindh. Utställningen besöktes av ca 130 intresserade personer. Flera av besökarna framförde att ”helg-utställningar” med konstnärer från Munkedal, borde göras vid fler tillfällen. Hembygdsföreningen har anammat förslaget och nästa ”helg-utställning” med munkedalskonstnärer kommer att ske den 17 och 18 november.

Bild och text: Håkan Grundberg

”midsommarfirandet skedde traditionsenligt på midsommardagen med utställningar, uppträdande, lefsförsäljning, mm. Väldigt många besökare till de olika utställningarna och aktiviteterna. Ponnyridningen var för barnen årets favorit”.

Slåttergille. 12 juli

Som vanligt hölls det slåttergille på Kaserna i mitten av juli månad. Vi var oroliga för den heta värmen men just denna dag var det något mindre varm och gräset gick alldeles utmärkt att slå. Den heta sommaren till trots gav ändå hö till en hässja, som så småningom kom djuren på Stale gård till del. Ett av motiven till att vi anordnar slåttergille är att ge möjlighet för andra som vill lära sig att hantera en lie. Att hålla slåttertraditionen vid liv är ju också en klassisk hembygdsaktivitet. Ett par av deltagarna hade skaffat ett trop och hade insett fördelen med att kunna hantera en lie.

Fönsterrenovering

Riksantikvarieämbetet har i år uppmanat alla hembygdsföreningar att på lämpligt sätt uppmärksamma värdet av att behålla äldre fönster särskilt när det gäller äldre byggnader. Många byter fönster bara därför att grannen gör det eller att reklamen påstår att du bör göra det. Vi ville visa att det inte alls alltid måste bytas hela fönster utan de går att renovera.

Därför hade vi Fönsterrenoveringens dag på Kaserna. Tre kunniga nämligen Kristin Balksten, Calle Ahlqvist och Yngve Carlsson berättade och visade rent praktiskt hur det går till att renovera gamla fönster. Flera av besökarna hade med sig egna fönster som de kunde arbeta med. Det var ett mycket uppskattat inslag i byggnadsvårdens tecken. Det var så intressant att vi helt glömda av att ta några bilder från evenemanget.

FÖNSTERRENOVERINGENS TIO BUDORD

1. Livslängden

– Fönster med bågar och karmar av kvalitetsvirke, enkla glasrutor i bågarna och linoljebaserad färg och kitt håller i hundratals år med regelbundet underhåll.

2. Skönheten

– Smäckra karmar, bågar och spröjsar, omsorgsfullt utformade snickerier och beslag, skiftande glas med största möjliga ljusinsläpp och genomtänkta in- och utvändiga omfattningar till-fredsställer våra mänskliga behov av skönhet.

3. Privatekonomin

– Renovering och energieffektivisering av befintliga fönster är lönsamt på kort och lång sikt.

4. Värdeutvecklingen

– Välbevarade fönster är eftertraktade detaljer för husköpare och höjer värdet på bostaden.

5. Samhällsutvecklingen

– Löpande underhållsåtgärder skapar arbets-tillfällen på orten, småföretagande med skatteintäkter inom landet och minskade miljökostnader.

6. Miljön

– Renovering, energiförbättring och långsiktigt underhåll av äldre träfönster innebär minsta möjliga resursförbrukning, minsta möjliga användning av miljöfarliga material och minsta möjliga utsläpp av växthusgaser.

7. Inomhusklimatet

– I hus med fungerande självdragssystem är de traditionella fönstren med sin vindtäta men inte lufttäta konstruktion en förutsättning för bra inomhusmiljö.

8. Materialen

– Traditionellt fönsterunderhåll använder kretsloppsvänliga material som trä och vegetabilisk olja till impregnering, färg och kitt. Fönsterhantverkare har ett etablerat återbruk av fönsterglas.

9. Kulturhistorien

– Bevarade äldre fönster är avgörande för upplevelsen av historiska miljöer och därför viktig för vår och kommande generationers möjlighet att kunna förstå kulturarvet.

10. Hälsan

– Största möjliga ljusinsläpp genom smäckra fönsterbågar och poster, profilerade snickerier och skiftande glas som sprider ljuset i rummet.