Skillnad mellan versioner av "Hede skola"
Lennart (diskussion | bidrag) |
Lennart (diskussion | bidrag) (Länk) |
||
| (2 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Den första fasta skolan i Foss socken var Hede skola som numer är borta förutom vissa rester av stenmuren.''' | '''Den första fasta skolan i Foss socken var Hede skola som numer är borta förutom vissa rester av stenmuren.''' | ||
[[Fil:Hede skola.jpg|miniatyr|Hede skola]] | [[Fil:Hede skola.jpg|miniatyr|Hede skola]] | ||
En av de allra första fasta skolorna som startade i Foss församling var Hede skola i Munkedal. I mitten av 1800-talet var Gustav Wilhelm Carlsson kyrkoherde i Foss och denne man ivrade mycket för att församlingens barn skulle få gå i skola. Det beslöts att skolstyrelsen skulle se sig om efter passande byggnader, som kunde nedmonteras och flyttas och sedan uppföras som skolhus. Det lämnades två anbud, ett från Anders Rasmusson i Högsäter i Krokstad och ett från Olof Johansson i Utängen i Hede församling. Huset i Krokstad inköptes för 700 riksdaler banco, där transporten skulle skötas av säljaren. Tomten skänktes av Olof Dahlqvist på Hede och Olaus Olsson på Björid fick uppdraget att uppföra huset. Förutom skolhuset byggdes också vedbod och andra uthus. Till inredning i den nya skolan skänkte befallningsman Nordberg skolbänkar och bord, dessutom sex trästolar som använts vid skolan på Sanden. | En av de allra första fasta skolorna som startade i [[Foss socken|Foss församling]] var Hede skola i Munkedal. I mitten av 1800-talet var Gustav Wilhelm Carlsson kyrkoherde i Foss och denne man ivrade mycket för att församlingens barn skulle få gå i skola. Det beslöts att skolstyrelsen skulle se sig om efter passande byggnader, som kunde nedmonteras och flyttas och sedan uppföras som skolhus. Det lämnades två anbud, ett från Anders Rasmusson i Högsäter i Krokstad och ett från Olof Johansson i Utängen i Hede församling. Huset i Krokstad inköptes för 700 riksdaler banco, där transporten skulle skötas av säljaren. Tomten skänktes av Olof Dahlqvist på Hede och Olaus Olsson på Björid fick uppdraget att uppföra huset. Förutom skolhuset byggdes också vedbod och andra uthus. Till inredning i den nya skolan skänkte befallningsman Nordberg skolbänkar och bord, dessutom sex trästolar som använts vid skolan på Sanden. | ||
[[Fil:Skolklass i Hede skola.jpg|miniatyr|Skolklass i Hede skola: Marita Kvistrum, Lars Sjöblom, Yvonne Hansson, Britt-Marie Andersson, Carina Axelsson, Christer Johansson, Maj-Britt Karlsson, Roger Lingbrand, Bertil Olson, Berit Johansson, Majvor Ekström, Lennart Eklund, ÅkeAxelsson, Sune ”Limmared” Tommy Vinberg, Ulla Zander, Conny Zander. Lärare | [[Fil:Skolklass i Hede skola.jpg|miniatyr|Skolklass i Hede skola: Marita Kvistrum, Lars Sjöblom, Yvonne Hansson, Britt-Marie Andersson, Carina Axelsson, Christer Johansson, Maj-Britt Karlsson, Roger Lingbrand, Bertil Olson, Berit Johansson, Majvor Ekström, Lennart Eklund, ÅkeAxelsson, Sune ”Limmared” Tommy Vinberg, Ulla Zander, Conny Zander. Lärare | ||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
Lärare: Birgit Erhardsson.]] | Lärare: Birgit Erhardsson.]] | ||
[[Fil:Skolklass i Hede skola 1944.jpg|miniatyr|Främre raden fr. v: Stellan Ekström, Doris Zackrisson, Siv Lindberg, Inger Siversson, Solveig Palmqvist, Anna-Lisa Karlsson, Solveig Utgren, Laila Holm, Nils LindströmBakre raden: Nitan Meyer, Barbro Karlsson och fröken Frida Mård. 2:a klass år 1944]] | [[Fil:Skolklass i Hede skola 1944.jpg|miniatyr|Främre raden fr. v: Stellan Ekström, Doris Zackrisson, Siv Lindberg, Inger Siversson, Solveig Palmqvist, Anna-Lisa Karlsson, Solveig Utgren, Laila Holm, Nils LindströmBakre raden: Nitan Meyer, Barbro Karlsson och fröken Frida Mård. 2:a klass år 1944]] | ||
Det omtalas också att utgifterna för skolhusbygget täcktes av den stående skolfonden. Till denna fond fördes också sådana böter, som okonfirmerade personer måste erlägga. Innan böterna utdömdes och blev indrivna blev dessa drängar och pigor kallade till kyrkorådet och erhöll varning för okunnighet i kristendom och för tredskande försummelse att besöka söndagsskolan. Hede skola togs i bruk den 1 juli 1857 och förste läraren blev Carl Winberg. Han hade tidigare varit ambulerande lärare mellan första skoldistriktets rotar. Denna rote omfattade trakten öster om Örekilsälven samt Bastegiljan i Håby. Hur många gårdar som ingick i denna verksamhet är inte känt. Antalet barn mellan 8 och 15 år var 1840 i Foss 474 och då räknade prosten Ekman med att det inte skulle behövas en fast skola, ty några av barnen kunde inte besöka skolan på grund av lång väg, fattigdom eller bristande ”fattningsförmåga”. Dessutom kanske många behövdes hemma på gården för arbetets skull och därför borde befrias från skolgång. Det var den tidens syn på utbildning. | Det omtalas också att utgifterna för skolhusbygget täcktes av den stående skolfonden. Till denna fond fördes också sådana böter, som okonfirmerade personer måste erlägga. Innan böterna utdömdes och blev indrivna blev dessa drängar och pigor kallade till kyrkorådet och erhöll varning för okunnighet i kristendom och för tredskande försummelse att besöka söndagsskolan. Hede skola togs i bruk den 1 juli 1857 och förste läraren blev Carl Winberg. Han hade tidigare varit ambulerande lärare mellan första skoldistriktets rotar. Denna rote omfattade trakten öster om [[Örekilsälven]] samt Bastegiljan i Håby. Hur många gårdar som ingick i denna verksamhet är inte känt. Antalet barn mellan 8 och 15 år var 1840 i Foss 474 och då räknade prosten Ekman med att det inte skulle behövas en fast skola, ty några av barnen kunde inte besöka skolan på grund av lång väg, fattigdom eller bristande ”fattningsförmåga”. Dessutom kanske många behövdes hemma på gården för arbetets skull och därför borde befrias från skolgång. Det var den tidens syn på utbildning. | ||
Text: Bertil Johansson | Text: [[Bertil Johansson (in memorian)|Bertil Johansson]] | ||
[[Kategori:Munkedalsbygden]] | [[Kategori:Munkedalsbygden]] | ||
[[Kategori:Munkedalsbygden 07-1]] | [[Kategori:Munkedalsbygden 07-1]] | ||
Nuvarande version från 7 april 2023 kl. 15.18
Den första fasta skolan i Foss socken var Hede skola som numer är borta förutom vissa rester av stenmuren.
En av de allra första fasta skolorna som startade i Foss församling var Hede skola i Munkedal. I mitten av 1800-talet var Gustav Wilhelm Carlsson kyrkoherde i Foss och denne man ivrade mycket för att församlingens barn skulle få gå i skola. Det beslöts att skolstyrelsen skulle se sig om efter passande byggnader, som kunde nedmonteras och flyttas och sedan uppföras som skolhus. Det lämnades två anbud, ett från Anders Rasmusson i Högsäter i Krokstad och ett från Olof Johansson i Utängen i Hede församling. Huset i Krokstad inköptes för 700 riksdaler banco, där transporten skulle skötas av säljaren. Tomten skänktes av Olof Dahlqvist på Hede och Olaus Olsson på Björid fick uppdraget att uppföra huset. Förutom skolhuset byggdes också vedbod och andra uthus. Till inredning i den nya skolan skänkte befallningsman Nordberg skolbänkar och bord, dessutom sex trästolar som använts vid skolan på Sanden.
Det omtalas också att utgifterna för skolhusbygget täcktes av den stående skolfonden. Till denna fond fördes också sådana böter, som okonfirmerade personer måste erlägga. Innan böterna utdömdes och blev indrivna blev dessa drängar och pigor kallade till kyrkorådet och erhöll varning för okunnighet i kristendom och för tredskande försummelse att besöka söndagsskolan. Hede skola togs i bruk den 1 juli 1857 och förste läraren blev Carl Winberg. Han hade tidigare varit ambulerande lärare mellan första skoldistriktets rotar. Denna rote omfattade trakten öster om Örekilsälven samt Bastegiljan i Håby. Hur många gårdar som ingick i denna verksamhet är inte känt. Antalet barn mellan 8 och 15 år var 1840 i Foss 474 och då räknade prosten Ekman med att det inte skulle behövas en fast skola, ty några av barnen kunde inte besöka skolan på grund av lång väg, fattigdom eller bristande ”fattningsförmåga”. Dessutom kanske många behövdes hemma på gården för arbetets skull och därför borde befrias från skolgång. Det var den tidens syn på utbildning.
Text: Bertil Johansson