Hämtat från Foss krönika 1938

Foss krönika

Foss krönika utkom för första och sista (?) gången år 1939. Anledning till utgivandet var ett kommunalfullmäktigebeslut av år 1938. Meningen med skriften var enligt de ansvariga personerna att ge en sammanfattning av socknens historia under året (1938) till tjänst för framtiden och även, hoppades de ansvariga, till något nöje för nutiden (1938). Krönikan är underskriven av de ansvariga personerna, nämligen:

G. Alvar – Lind, Rolf Carlander, H. Hasselgren

Beslut om Foss krönika 1938

Denna översikt är mycket fragmentarisk och skulle i många avseenden behöva kompletteras för att ge en fullständig bild av vad sig i Foss kommun tilldragit anno 1938, men utrymmet medger ingen detaljskildring, och väl ej heller läsarens tålamod. Tilläggas skall endast § 37 i kommunalfullmäktiges protokoll den 26 oktober 1938, vilken lyder som följer:

”Föredrogs skrivelse från hr Rolf Carlander med förslag om utarbetande av en Foss-krönika. Kommunalnämnden hade enligt protokoll den 19 oktober § 8 yrkat bifall till förslaget och föreslog tillsättande av en kommitté för saken. Hr Carlander motiverade vid sammanträdet närmare sitt förslag. Fullmäktige beslöt enhälligt uppdraga åt kommunalnämnden att tillsätta en kommitté för sakens verkställande samt anslog för ändamålet kr 100:- att tagas ur posten oförutsedda utgifter.”

Vägstenar i Gjuteribacken

I Gjuteribackens så kallade triangel uppsatte Munkedals AB den 24 maj 1938, 68 stycken gamla vägindelningsstenar, vilka nu bildar en unik barriär för den intill liggande dalsänkan, samtidigt som de bidraga att ge allmänheten ett minne av tiden före vägstyrelsens övertagande av vägunderhållet, d.v.s. före den egentliga motorismens tid.

Föreningar

Röda korset har under året arbetat som vanligt.

Styrelsen har utgjorts av fruarna Vera Sundman, Hildur Nilsson, Ida Ahlfors, och Anna Kämpe.

Revisorer var Gurli Lindeberg och Gustaf Hedén

Även en ungdomsavdelning av Röda Korset finnes i Munkedal. Dess styrelse utgöres för närvarande av fru Vera Sundman, fröknarna Clara Nyqvist, Ingrid och Stina Smith, Alice och Gudrun Sohlberg, Åtorp och Birgit Svensson.

Till tandvårdskommittén har denna förening under året anslagit 200 kr.

En fredsförening finnes inom socknen. Den har existerat i 10 år och bildades 1928 av kandidat Siljestrand, Stockholm. Föreningen räknar för närvarande 188 medlemmar.

Nykterhetsnämnden

Nykterhetsnämnden i Foss meddelar i sin redogörelse för 1938 följande:

Från systembolaget har till nämnden remitterats för yttrande 97 st. nya motboksansökningar, samt 91 st. ansökningar om höjd inköpsrätt. Vidare har nämnden avgivit yttrande rörande 36 st. ansökningar om körkort. Från den 2 mars har nämnden haft en person internerad. 12 personer från kommunen ha varit åtalade för fylleri, men i regel har denna förseelse begåtts utom kommunen. Inköpsfrekvensen av sprit har visat en stigande tendens. Sålunda var antalet nya motboksansökningar år 1936, 63 st., 1937, 84 st. samt 1938, 97 st. Ansökningar om utökad inköpsrätt var 1936, 57 st. 1937, 48 st. och 1938, 91 st.

Givetvis ha samtliga dessa ansökningar ej blivit bifallna.

Byggnadsnämnden

Vad slutligen byggnadsverksamheten angår har den varit livaktig. Av den av Foss byggnadsnämnd till socialstyrelsen inlämnade rapporten för 1938 framgår bl. a följande:

I Foss har under året beviljats byggnadslov för uppförande av 23 st. nybyggnader, därav 3 st. med 2 rum och kök, 13 st. med 3 rum och kök, 3 st. med 4 rum och kök, 1 st. med 5 rum och kök, 1 st. med 6 rum och kök, 1 st. med 8 rum och kök, 1 st. med 9 rum och kök. Dessutom har nämnden beviljat byggnadslov för om- och tillbyggnad av 6 st. äldre bostäder.

Kommunhus/kommunalkontor

Först då bör nämnas den omorganisation av den kommunala förvaltningen, som av Kungl. Maj:t stadfästes den 21 januari 1938.

Lokal för kommunalkontor hade redan i slutet av år 1937 förhyrts i Arthur Hanssons fastighet, gamla posthuset, vid Munkedals station.

Kommunalkamrer

Den 21 juli 1938 valde kommunalfullmäktige till förste innehavare av kommunalkamrerposten herr Gösta Sundell, Kopparberg, vilken redan under senare delen av år 1938 började sitt arbete på kommunalkontoret och vid årsskiftet tillträdde kamrerstjänsten. Därigenom hade ett länge närt önskemål om en centralisering av den kommunala förvaltningen uppnåtts. Den man, som under mer än ett par decennier förestått kommunens förvaltning, bankkamrer Sven Bengtsson, kvarstår dock som aktiv kommunalman i egenskap av ordförande i såväl kommunalnämnd, fattigvårdsstyrelse som barnavårdsnämnd.

Bygga nytt kommunalhus

I samband med frågan om centraliseringen av kommunens förvaltning väcktes i slutet av år 1937 förslag om byggande av ett kommunalhus. Kommunalnämnden jämte herr Rolf Carlander fick utredningen om hand och kunde vid sammanträde den 7 december 1938 förelägga kommunalfullmäktige ritningar och kostnadsberäkningar för ett större kommunalhus, inrymmande, förutom nödvändiga lokaler för den kommunala förvaltningen även simhall, brandstation, mm. Ärendet återremitterades för vissa detaljutredningar, och något beslut i frågan hann ej fattas under år 1938.

Ett nytt polisdistrikt

I november 1937 hade fullmäktige beslutat biträda ett förslag av landsfiskal G T Nelson, att Foss och Håby kommuner skulle, tillsammans, bilda ett polisdistrikt. Länsstyrelsen fastställde beslutet och bestämde tiden för det nya polisdistriktets bildande till den 1 augusti 1938.

Den 23 november 1938 valde Foss kommunfullmäktige ordinarie polisfjärdingsman för det nya distriktet, vilket val dock överklagats, varför tjänsten ej kunde besättas vid årsskiftet, vilket annars skulle skett. Enligt nya organisationen skall inom distriktet finnas två ordinarie polisfjärdingsmän och en extra polisman.

Det kritiska läget i världen/luftskydd

Det kritiska läget ute i världen har ej lämnat Foss kommun helt oberörd. I juli månad 1938 hade fullmäktige att utse en kommitté som skulle biträda luftskyddschefen vid organiserandet av luftskyddet och vid utseende av rapportörer. I oktober s. å. utsågos två personer att på kommunens bekostnad deltaga i instruktionskurs för luftskyddsledare. Dock visade sig fullmäktige ej villiga att i staten för 1939 upptaga ett begärt anslag på 2000 kr. I stället fick kommunalnämnden viss befogenhet att bevilja anslag för ändamålet, om nöden så skulle kräva.

Stödja och uppmuntra samhällsgagnande verksamhet

Även om det ekonomiska läget i kommunen tvingat till sparsamhet och försiktighet, har detta ej hindrat kommunens representanter att i en del fall med mindre penningbelopp stödja och uppmuntra samhällsgagnande verksamhet och arbete. Foss erkända sjukkassa har för år 1938 erhållit 1 kr. per medlem, vilket bidrag vid den nya statens fastställande höjdes till kr 1,25 pr medlem. Till barnkoloniverksamheten å Studseröd har lämnats kr. 1000:-. Dispensärverksamheten har erhållit ett bidrag med kr 0,25 pr mantalsskriven invånare. Frälsningsarméns räddningshem för frigivna fångar har fått kr. 75:- och för soldathemsverksamheten har anslagits samma belopp. Till en C. N. F:s nykterhetskurs, som planeras i Lysekil år 1939 har anslagits kr. 100:-. Vidare ha de samverkande bildningsförbundens lokalavdelningar i Munkedal för studieverksamheten erhållit kr 500:-.

Val till kommunalfullmäktige 1938

Vid kommunalfullmäktigevalet blev röstfördelningen följande:

Arbetarpartiet, Socialdemokraterna 1431 röster

(Högern) 229, Folkpartiet 191, Bondeförbundet 167, Arbetarpartiet Kommunisterna 124 röster.

Kartell mellan olika partier förekom icke vid detta års kommunalfullmäktigeval. Platsfördelning mellan de olika partierna blev vid sammanräkning i Länsstyrelsen sådan, att socialdemokraterna erhöllo 18 platser, högern 2, folkpartiet 2,bondeförbundet 2 och kommunisterna 1 plats.

Under perioden 1934-1938 var styrkeförhållandet i kommunalfullmäktige 17 socialdemokrater, 2 höger, 3 folkpartister och 3 bondeförbundare.

Valet innebar sålunda att socialdemokraterna erhöllo ännu ett mandat samt att folkpartiet och bondeförbundet förlorade vardera ett mandat. Valet medförde även att kommunisterna för första gången blevo representerade i kommunfullmäktige.

Under perioden 1 januari 1939 – 31 december 1942 representeras de olika partierna i kommunalfullmäktige av följande personer:

Socialdemokratiska Arbetarepartiet: Folkskollärare Olof Strand, Lilla Foss (omvald), fabriksarbetare Gustav Schultz, Stale (omvald), fabriksarbetare Erik V Olsson, Stale (omvald), målare Oskar Ström, Lilla Foss (omvald), fabriksarbetare Karl Ekelund, Önnebacka (omvald), fabriksarbetare Gunnar Edvardsson, Hamnen, Skree (nyvald), fabriksarbetare Albert Lindberg, Stale (omvald), fabriksarbetare Harald Svärd, Hede (omvald), fabriksarbetare Knut Hansson, Foss Stora Östergård (omvald), fabriksarbetare Gustaf Carlsson, Stale (nyvald), fabriksarbetare Gustav Waern, Stale (omvald), fabriksarbetare Gustav Andersson, Hamnen, Skree (nyvald), fabriksarbetare Ernst Lövberg, Munkedals gård (nyvald), vägarbetare Einar Lund, Övre Lycke (omvald), fabriksarbetare Anders Siversson, Hede (nyvald), fabriksarbetare Harald Forsell, Munkedal gård (nyvald), fabriksarbetare Hilding Karlsson, Munkedals fabrik (nyvald) och fabriksarbetare Einar Karlsson, Nedre Lycke (nyvald).

Högerpartiet: Lantbrukare Fritz Östlund, Faleby (omvald) samt f.d. lantbrukare Axel Nilsson, Åtorp (omvald).

Folkpartiet: Byggmästare Axel Sohlberg, Torp övre (omvald) och rättare B. Sjödin, Munkedal (omvald).

Bondeförbundet: Lantbrukare Ernst Th. Johansson, Skree (omvald) och ryttmästare Rolf Carlander, Bråland (omvald).

Kommunistiska partiet: Fru Ellen Karlsson, Munkedal (nyvald). Fru Karlsson är den första kvinna som tagit säte och stämma i Foss kommunalfullmäktige.

Av de valda är det nu endast herr Fritz Östlund, Faleby, som oavbrutet varit med sedan kommunalfullmäktigeinstitutionen år 1919 infördes.

Donation till Foss kyrka

Änkefru Beata Winberg, Möe, har till Foss kyrka skänkt en kopia av det medeltida krucifix, som fordom tillhört kyrkan och som nu förvaras i Göteborgs museum. Krucifixet, som skurits av konstnären Berg i Göteborg och målats av artisten Ström i Göteborg har dragit en kostnad av kr, 5000:-. Det har upphängts i kyrkans kor mitt emot predikstolen. Avtäckningen av det utomordentligt vackra konstverket skedde med en enkel högtidlighet efter gudstjänstens slut på Trefaldighetssöndagen, samma dag som nya psalmboken togs i bruk.

Belysningskommitté

Under år 1938 har Foss för första gången haft ytterbelysning inom de centrala delarna av kommunen. Vid sammanträde i februari 1938 kunde belysningskommittén för fullmäktige rapportera att belysningsnätet var avsynat och godkänt. I oktober samma år beslöts att utvidga ytterbelysningen med sträckorna skogvaktare Erikssons – Stenarna, samt Kviström – Karlstorp och i december beslöts att ordna belysning från Munkedals station till Frötorps-vägen. Samtliga utgifter ha bestritts av nöjesskattemedel.

Ny ytterbelysning Stenbron – Tångenbron

Den 16 december 1937 påsläpptes strömmen till den nya ytterbelysningen Stenbron – Tångenbron, som Munkedals AB låtit montera upp och i december 1938 erhölls ytterbelysning å traden Ekelunden – Skjutbanan, vilken av kommunfullmäktige beslutats.

Kampen emot tuberkulos fortsättes.

Andelsmejeriet i Dingle vari nästan alla mjölkproducenter äro delägare, betalar mjölken från helt friska besättningar med 0,4 öre per kilo och mjölken från kliniskt undersökta kor med 0,2 öre per kilo utöver det vanliga mjölkpriset.

Detta är skiftande beroende på smörpris, fetthalt och konsumentmjölkpris och utgjorde exempelvis för december 13,5 öre per kilo för 3,6 procents mjölk. Konsumentmjölkpriset i socknen rör sig omkring 21 öre.

Svinaveln/ Galtförening

Svinaveln samt uppfödningen av gödsvin gynnas av den rika tillgången på skummjölk, vilken jordbrukarna äro pliktiga återta från mejeriet. Skummjölk betalas då med ett pris av 1½ öre. En galtförening finnes. Dess galt (av lantras) står på Säleby hos arrendator Herbert Pettersson. Ordförande i galtföreningen är nämndeman Ernst T. Johansson, Skree.

Jordbrukskassa

För några år sedan inrättades en jordbrukskassa, Foss-Håby Jordbrukskassa, i socknen. Ordförande och kamrer är herr Carl Lundgren, Prästgården. Herr Lundgren är även ordförande i Foss Hushållningsgille.

Diverse föreningar

Av intresse för jordbruket är diverse trösk- och redskapsföreningar samt Hästeskedets torvströförening, den senare med Gustaf Dahlqvist, Möe, som ordförande.

Mul- och klövsjuka

Under slutet av 1938 har fara för mul- och klövsjukans spridning till socknen förelegat. Fall av sjukdomen ha förekommit i Forshälla, i Svarteborg samt i Lyse. Foss har dock under året gått fri från hemsökelsen.

En annons på sista sidan av Foss krönika

Lantarbetartidslagen

Den 1 november 1937 trädde den nya lantarbetstidslagen i kraft och ställde jordbruket inför nya problem. Åsikterna om denna lag växla betydligt men jordbrukarna anse allmänt att därest jordbruk fortfarande skall kunna, i längden, bedrivas förutsätter den nya lagen betydligt ökade priser på jordbrukets produkter.

Folkmängden

Året 1938 har för Foss socken varit ett gynnsamt år. Visserligen minskades folkmängden med 63 personer och utgjorde 31 december 1938, 4 283 personer, men detta är numera ett vanligt symptom på landsbygden. Vidare är det så, att det arbetslösa som erhålla platser på annat håll, låt vara relativt tillfälliga, måste skriva sig på den ort där de för tillfället ha sin utkomst. Den största folkminskningen utgjorde också antalet utflyttade med inte mindre än 245 mot 177 inflyttade. Födslarnas antal var 37 och dödsfall 52.

Ekonomiska läget

Det ekonomiska läget har också varit gott. Såväl kommunens största industri, Munkedals Aktiebolag, som de mindre industrierna ha hela året arbetat för fullt, utan driftsinskränkningar. G. A. Alexanderssons snickeri har försålts till byggmästare Axel Sohlbergs söner (Hjalmar och Hugo Sohlberg).

Vägomläggning Kviström – Fabrikskanalen

Det långvariga arbetet med vägomläggningen Kviström – Fabrikskanalen har under året (1938) fullbordats. Härigenom har Staleområdet fått ett stadsliknande utseende med trottoarer och en bred och behaglig körbana. Inte minst tilltalande är den vackra och solida bron vid norra infarten till Stale. De många affärer som ligga utmed denna nya väg ha väsentligt vunnit på omläggningen. Och de nya affärer som här tillkommit ha i allmänhet försetts med stora och rymliga skyltfönster, vilket gör att affärernas varulager på ett tilltalande sätt kan exponeras för allmänhetens blickar.

Industrier i Foss

I Foss finns en hel del enskilda företagare som från en blygsam början arbetat sig upp och sålunda icke allenast klarat sig själv utan även bidragit till att andra erhållit utkomstmöjligheter. Den främste av dessa är byggmästaren Axel Sohlberg, Munkedal.

Hr Sohlberg sökte handelsrättigheter 1903 och 1907 började han i ett mindre magasin, nedom Munkedals järnvägsstation, med en och ibland två personers biträde att tillverka cementhålblock och mursten. Hans fabrikater rönte allmänhetens bevågenhet i ovanligt hög grad, och rörelsen utvecklades sakta och säkert.

Sågverksrörelse

År 1916 startade hr Sohlberg även sågverksrörelse, och nu bildades bolag med lantbrukarna Fritz Östlund, Faleby och August Hansson, Berg, som medintressenter. Sedermera inköpte hr Sohlberg deras andelar, och står nu som ensam ägare av företaget.

År 1937 inköptes nya maskiner för rationell tillverkning av cementrör. Vidare finns nu två sågar samt hyvleri och företaget för i lager alla slags byggnadsmaterialer.

Dessutom har hr Sohlberg inköpt ett flertal skogar och några jordbruksegendomar. Hans affär sysselsätter nu ett trettiotal arbetare förutom en kontorsstab på fem personer – en utveckling, alltså, som är ganska iögonfallande.

Två av byggmästare Sohlbergs söner, Hjalmar och Hugo har 1938 inköpt den sedan många år bedrivna Munkedals snickerifabrik, vilken numera drives under samma regi som cementgjuteriet och byggnadsfirman.

Munkedals AB Pappersbruk (1938)

Några mera anmärkningsvärda förändringar inom Munkedals Pappersbruk 1938 har icke ägt rum. Det har ju varit fortgående moderniseringar och utvidgningar, vilka kulminerade 1937 med igångsättningen av en tredje sulfitkokare.

Fabriken har alltså efter senast färdigställda utbyggnad 3 stycken kokare, med en sammanlagd kapacitet på ca 15 000 ton blekt sulfitmassa. Därtill 4 stycken pappersmaskiner för sammanlagt ca 12 000 ton blekt skriv- och tryckpapper. Dessutom baseri, sliperi och en maskin för tillverkning av ca 2 500 ton väggpapp.

Antalet vid bruket anställda i Foss boende personer är för närvarande 614.

Avsättningsområdet av bolagets produkter är icke blott Sverige och Europa i övrigt, utan röner bolagets produkter även livlig efterfrågan på transoceana marknader.

Utdrag från ”Foss Krönika 1938”