Torreby tegelbruk – del 2

I förra numret av Munkedalsbygden började vi skriva om Torreby tegelbruk och här kommer fortsättningen

Föregående artikel: Bohustegel AB

Flera olika kvaliteter

På Tegelbruket på Torreby tillverkades mestadels fasadtegel och endast i liten utsträckning murtegel.

När man tillverkade tegel så visade det sig att man av olika skäl fick en skiftande färgnyans på stenarna. Detta var till en början ett problem. Vissa arkitekter insåg dock att dettas kunde användas som ett nytt inslag i fasadutseendet. Därmed blev det en framgång.

Man tillverkade tegel o olika färgnyanser:

Konstfasad som var den allra mörkaste

Klosterfasad var något ljusare och mera färgskiftande. Denna hette först ”slottsfasad”, men detta ogillades av Slottsmöllan tegelbruk i Halmstadstrakten

Rött tegel

Bild 7, Tegelsortiment från Bohustegel och Forsa. Från en försäljningsbroschyr.

Teglet fanns i olika ytstrukturer:

Sand (röd brännsand tillsattes och som fick brännas ihop med teglet)

Sågspån (som kom från sågat virke med klinga)

Borstad yta

Valsad (Natura)

Slät

Marknaden

Marknaden var till mycket stor del svenska västkusten med Göteborg som en stor mottagare. Under 1960 och 1970-talen byggdes det årligen ca 100 000 bostadslägenheter i Sverige. Närheten till Göteborg med hög byggproduktion gjorde att ca 75 % av produktionen avsattes där. I slutet av denna period började ökningen av villabyggnation och den fortsatte under 1980-talet. Åtskilliga av dessa villor är uppförda med tegel från Bohustegel.

Successivt mattades dock byggandet av nya bostäder samt användandet av tegel som fasadmaterial för att slutligen nästan helt avstanna.I närområdet finns många byggnader med tegel från Torreby. Här kan nämnas Hyreshusen på Brudås, f.d. skattekontoret på Bruksvägen och några skolbyggnader i Munkedal. Metalls Lingatan som numera heter Vann konferenshotell, Lysekils lasarett, Bohusläns museum och Östrabogymnasiet m.fl. i Uddevalla

Transporter

Alla transporter gick med lastbil. Bengt Sörgren berättar att han minns hur stora lastbilar i början lastades för hand och lossades också för hand. Snart använde man tegelpallar vilket underlättade hanteringen avsevärt.

Vid ett tillfälle omkring 1970 förbjöd dåvarande vägverket transporter över 10 ton på vägen till Torreby p.g.a. risken för tjälskador. Detta nedförde att inga stora lastbilar kunde transportera teglet ut till kunderna. Konsekvensen blev att man fick varsla 35 anställde tills transporterna kunde återupptas. I någon liten utsträckning kunde man klara transporter med inhyrda smålastbilar som körde teglet till en P-plats vid Kriström för omlastning till större bilar. Ett anmärkningsvärt uttalande från Vägverket var att man tyckte” det är olyckligt och olämpligt att man lägger industri på platser med så dåliga vägar”. Men var skall man placera ett tegelbruk om det inte är där leran finns?

Många tegelbruk i Munkedalstrakten

Bohustegel var det senast byggda tegelbruket i Sverige.

I Munkedalstrakten hade det tidigare funnits ett tegelbruk där Carlanders båtvarv ligger i dag. Detta hette Sunnervikens tegelbruk men kallades även Ödsby tegelbruk.  Och tidigare fanns ett tegelbruk på Sanden dvs. på Saltkällan i slutet av 1700-talet och fram till en bit in på 1800-talet. Cederslund och Gullmarsberg i Skredsvik är andra.

Andra tegelbruk fanns i trakten när Bohustegel startade och ett av dem var tegelbruket på Jordfall i Bokenäs (1898 - 1963). Här tillverkades dräneringsrör. De hade en s.k. ringugn som bestod av tårtbitsliknande segment som man eldade i. Allt staplades i ugnen för hand och togs också förstås ut för hand.  Det finns en liknande kvar på ett tegelbruksmuséet i Bältarbro tegelbruk i Hedemora – besökstips för den tegelintresserade.

Ägarbyten och köp av andra tegelbruk.

Som tidigare nämnts så startades Bohustegel AB av Manne Haby och Holger Areskoug år 1954. Efter tio år lämnade Areskoug sin del och Manne Haby ägde det ensam. Han köpte 1965 aktiemajoriteten i Forsa tegelbruk i Bollebygd. Chef och minoritetsägare här var Bengt Ejserholm. Bohustegel AB och Forsa tegelbruk hade ett gemensamt försäljningsbolag Bofo, som fanns i Göteborg.

I mitten av 1960-talet började också Manne Habys son Staffan Haby på tegelbruket. År 1972 köpte Staffan Haby och Bengt Ejserholm ut bruket från Manne Haby.

Bild 9

Marknaden för fasadtegel minskade kraftigt under 1970 och 1980-talen och denna trend fortsatte. Energipriserna steg vilket medförde ökade produktionskostnader. Detta medförde att ekonomin pressades och företaget sattes i konkurs 1985. Samtidigt sattes också Forsa tegelbruk i konkurs.  Efter konkursen köptes båda tegelbruken av Staffan Haby. I Forsa tegelbruk upphörde produktionen men Bengt Eiserholm var kvar där som anställd och skötte bl.a. försäljningen av kvarvarande lager.

Staffan Haby drev tegelbruket Bohustegel fram till nov 1987 då det såldes till Optiroc/Cementa. Då kom Bengt Ejserholm till Torreby som platschef och var där fram till 1991, då han fick andra arbetsuppgifter inom koncernen.

Optiroc fanns därmed fem tegelbruk

Östra Grevie, Skåne

Minnesberg. Skåne

Bara tegelbruk, Skåne

Slottsmöllan tegelbruk i Halmstad

Bohustegel som då bytte namn till Bohus tegelbruk

Efter Bengt Eiserholm kom Ingemar Andersson som ny platschef. Han hade arbetat på Torreby sedan 1974 och var väl förtrogen med bruket och arbetade här till 1994. Vid denna tid hade koncernens fem tegelbruk reducerats i antal. Bara, Minnesberg och Slottsmöllan tegelbruk hade då lagts ner. Samtidigt som tre tegelbruk lades ner köpte man två tegelbruk,  nämligen Haga tegelbruk i Enköping och Kaniks tegelbruk i Bjärred. Dessutom ägde man sedan tidigare Norges enda kvarvarande tegelbruk Brattsberg.

Tidigare chefen för Slottsmöllan Lennart Bergh kom då (94) som platschef till Torreby och stannade där tills produktionen lades ner helt 1998. Därefter gällde det att bli av med de stora lagren av tegel. Två personer Lennart Karlsson och Ingemar Karlsson arbetade där själva under de två sista åren. De arbetade med att lasta ut tegel för leverans till kunder samt att montera ner maskiner och tömma företaget så att i stort sett endast byggnaden var kvar. År 2001 sålde Optiroc byggnaden till Karlan från Munkedal.

Nu finns Haga tegelbruk kvar samt Vittinge tegelbruk som tillverkar taktegel och ägs av La Farge. Vittinge ligger några mil norr om Haga i Heby kommun söder om Uppsala. Därtill finns det ett kvar i Västergötland, Horns tegelbruk i närheten av Skövde. Detta bränner på gammaldags sätt och mestadel specialtegel. Det är i drift endast på sommarhalvåret.

Uppgiftslämnare

Uppgiftslämnare: Yngve Albertsson, Staffan Haby, Ingemar Karlsson, Lennart Karlsson och Bengt Sörgren. Bilderna kommer från uppgiftslämnarna.

Text: Sverker Balksten