Skillnad mellan versioner av "Ledare 21-2"

Från MHF-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(En mellanliggande version av samma användare visas inte)
Rad 7: Rad 7:
En del av de personer som varit med har varit relativt nyinflyttade men mânga fler av denna kategori borde ta tillfället i akt att lära sig mera om sin nya hembygd. Här har hembygdsföreningen en viktig uppgift Ett annat sätt att lära känna sin hembygd är att läsa sig till kunskapen t.ex. i denna tidning. Den har till uppgift att förmedla kunskap om hembygden oavsett om man är ny i samhället eller har tillhört bygden i generationer.
En del av de personer som varit med har varit relativt nyinflyttade men mânga fler av denna kategori borde ta tillfället i akt att lära sig mera om sin nya hembygd. Här har hembygdsföreningen en viktig uppgift Ett annat sätt att lära känna sin hembygd är att läsa sig till kunskapen t.ex. i denna tidning. Den har till uppgift att förmedla kunskap om hembygden oavsett om man är ny i samhället eller har tillhört bygden i generationer.


Mânga företeelser ser man inte eller lägger inte märke till därför att man saknar kunskap om dess värden. Ett sådant exempel på hus som har stort värde, särskilt om man kan dess historia, är Gästgiveriet pả Kviström. I detta fall fanns det tvà personer som såg huset, insåg dess värden och hade förmåga att göra nägot fint av det. Hade det inte funnits en känd historia med detta hus hade det kanske inte bevarats. Munkedals Hembygdsförening har här en viktig uppgift nämligen att lyfta fram och tydliggöra intressanta byggnaders värden så att de kan bevaras för framtiden.
Mânga företeelser ser man inte eller lägger inte märke till därför att man saknar kunskap om dess värden. Ett sådant exempel på hus som har stort värde, särskilt om man kan dess historia, är Gästgiveriet pả [[Kviström]]. I detta fall fanns det tvà personer som såg huset, insåg dess värden och hade förmåga att göra nägot fint av det. Hade det inte funnits en känd historia med detta hus hade det kanske inte bevarats. Munkedals Hembygdsförening har här en viktig uppgift nämligen att lyfta fram och tydliggöra intressanta byggnaders värden så att de kan bevaras för framtiden.


Ett annat exempeli Munkedal är Gula villan på Gảrvik. Detta hus ville Munkedals kommun riva, säkerligen i det närmaste helt ovetande om dess speciella värden. Som tur var fanns det en grupp av människor som agerade och nu har renoverat huset. Det finns andra byggnader som är mycket vackra och har en viktig historia. Jag tănker särskilt på hansonska huset vid järnvägsstationen. Detta hus har en intressant historia och utgör en mycket viktig del av hela bebyggelsemiljön omkring järnvägsstationen. Låt oss hoppas på det bästa och att huset bevaras.
Ett annat exempel i Munkedal är [[Gula Villan på Gårvik|Gula villan]] [[Gảrvik]]. Detta hus ville Munkedals kommun riva, säkerligen i det närmaste helt ovetande om dess speciella värden. Som tur var fanns det en grupp av människor som agerade och nu har renoverat huset. Det finns andra byggnader som är mycket vackra och har en viktig historia. Jag tănker särskilt på hansonska huset vid järnvägsstationen. Detta hus har en intressant historia och utgör en mycket viktig del av hela bebyggelsemiljön omkring järnvägsstationen. Låt oss hoppas på det bästa och att huset bevaras.


För att bevara och göra historia känd räcker det inte bara med vandringar och tidningsartiklar. Ibland behöver man dyka betydligt djupare än så. Som vi kan läsa i denna tidning så har en grupp på nio personer från Hembygdsföreningen nu publicerat boken Munkedals Bruk 150 år. Tack vare djup insikt hos ledningen på Arctic Paper med Göran Lindqvist och UIf Johannesson i spetsen kunde uppdraget genomföras. Resultatet blev en praktbok på 420 sidor med ca 550 bilder. Boken kan givetvis inte berätta om allt som hänt och det kommer säkert läsare som saknar delar eller händelser som varit viktig för vederbörande och undrar varför inte just det beskrivits.
För att bevara och göra historia känd räcker det inte bara med vandringar och tidningsartiklar. Ibland behöver man dyka betydligt djupare än så. Som vi kan läsa i denna tidning så har en grupp på nio personer från Hembygdsföreningen nu publicerat boken Munkedals Bruk 150 år. Tack vare djup insikt hos ledningen på Arctic Paper med [[Göran Lindqvist]] och UIf Johannesson i spetsen kunde uppdraget genomföras. Resultatet blev en praktbok på 420 sidor med ca 550 bilder. Boken kan givetvis inte berätta om allt som hänt och det kommer säkert läsare som saknar delar eller händelser som varit viktig för vederbörande och undrar varför inte just det beskrivits.


Att läsa och lära sig mera om vår bygd är inte bara ett nöje för de som bor i samhället. Både tidningen och nu den nya boken läses av personer som bor på helt andra orter men som har någon slags anknytning till Munkedal. Detta gläder oss som arbetar med dessa skrifter och bådar gott för framtiden.
Att läsa och lära sig mera om vår bygd är inte bara ett nöje för de som bor i samhället. Både tidningen och nu den nya boken läses av personer som bor på helt andra orter men som har någon slags anknytning till Munkedal. Detta gläder oss som arbetar med dessa skrifter och bådar gott för framtiden.

Nuvarande version från 15 maj 2023 kl. 08.56


Ett aktivt år trots Corona. Successivt har samhället öppnats upp under senaste halvåret. Detta har vi kunnat utnyttja till många aktiviteter i Hembygdsförenin  gen, som framgår av texten

Hänt sedan sist. Vandringarna på olika platser i Munkedal har varit uppskattade och lärorika. Munkedal har mycket mer att upptäcka och vi kommner att fortsätta att göra det.

En del av de personer som varit med har varit relativt nyinflyttade men mânga fler av denna kategori borde ta tillfället i akt att lära sig mera om sin nya hembygd. Här har hembygdsföreningen en viktig uppgift Ett annat sätt att lära känna sin hembygd är att läsa sig till kunskapen t.ex. i denna tidning. Den har till uppgift att förmedla kunskap om hembygden oavsett om man är ny i samhället eller har tillhört bygden i generationer.

Mânga företeelser ser man inte eller lägger inte märke till därför att man saknar kunskap om dess värden. Ett sådant exempel på hus som har stort värde, särskilt om man kan dess historia, är Gästgiveriet pả Kviström. I detta fall fanns det tvà personer som såg huset, insåg dess värden och hade förmåga att göra nägot fint av det. Hade det inte funnits en känd historia med detta hus hade det kanske inte bevarats. Munkedals Hembygdsförening har här en viktig uppgift nämligen att lyfta fram och tydliggöra intressanta byggnaders värden så att de kan bevaras för framtiden.

Ett annat exempel i Munkedal är Gula villanGảrvik. Detta hus ville Munkedals kommun riva, säkerligen i det närmaste helt ovetande om dess speciella värden. Som tur var fanns det en grupp av människor som agerade och nu har renoverat huset. Det finns andra byggnader som är mycket vackra och har en viktig historia. Jag tănker särskilt på hansonska huset vid järnvägsstationen. Detta hus har en intressant historia och utgör en mycket viktig del av hela bebyggelsemiljön omkring järnvägsstationen. Låt oss hoppas på det bästa och att huset bevaras.

För att bevara och göra historia känd räcker det inte bara med vandringar och tidningsartiklar. Ibland behöver man dyka betydligt djupare än så. Som vi kan läsa i denna tidning så har en grupp på nio personer från Hembygdsföreningen nu publicerat boken Munkedals Bruk 150 år. Tack vare djup insikt hos ledningen på Arctic Paper med Göran Lindqvist och UIf Johannesson i spetsen kunde uppdraget genomföras. Resultatet blev en praktbok på 420 sidor med ca 550 bilder. Boken kan givetvis inte berätta om allt som hänt och det kommer säkert läsare som saknar delar eller händelser som varit viktig för vederbörande och undrar varför inte just det beskrivits.

Att läsa och lära sig mera om vår bygd är inte bara ett nöje för de som bor i samhället. Både tidningen och nu den nya boken läses av personer som bor på helt andra orter men som har någon slags anknytning till Munkedal. Detta gläder oss som arbetar med dessa skrifter och bådar gott för framtiden.

Text: Sverker Balksten