Morfar har berättat 25-1

Morfar har berättat

En av Carina Charlessons många berättelser.

Henning Stranding

Carina Charlesson har alltid mycket att tala om och jag har fått äran att nedteckna en av de många berättelser som hon tänker extra mycket på och visst är det trevligt att höra om hur man kan tjäna en slant. När Carina var 13 –14 år fick eleverna en uppgift i skolan att göra en intervju och sedan redovisa det för klassen. Den gången var det Carinas morfar Henning Stranding, (1904–1986) som skulle bidra med en historia. Henning var av många känd under namnet »Småland«, hans far som var rallare kom från Småland. Henning var född i Munkedal och bodde kvar där till 1943 då flyttade han först till Trollhättan och därefter till Uddevalla. Han jobbade på bruket så klart under Munkedals tiden och sedan som svetsare på Uddevallavarvet. Efter konfirmationen när Henning var 14–15 år lockade dansbanan vid syradammarna på bruket. Hennings pappa var sträng så att fråga honom om lov att gå till dansen vågade han inte, men mor gav sin tillåtelse. Henning tyckte om dans och musik och blev glad att få gå dit. Dansen pågick för fullt men där fanns också andra aktiviteter, bl.a. en tävling som Henning blev nyfiken på. Han höll sig på avstånd för att studera hur det hela gick till. Man hade såpat flaggstången och i toppen fäst en 5-kronorssedel. Den som kunde ta sig upp i toppen fick femman. Fem kronor eller riksdaler som det hette då, är inte så mycket idag men 1918–1919 var det en stor summa.

Det var många unga pojkar som provade lyckan men de kom inte långt upp på stången förrän de gled ner i backen. Precis bredvid där Henning stod låg en grushög och han fick en idé. Han blötte händerna och doppade dem i gruset. Sedan tog han sats och med hög fart for han upp i flaggstången, han kom ända upp och kunde ta pengen. Han idrottade och var både stark och atletisk vilket var en fördel i denna tävling. Lyckan var stor, en hel femma, men ack byxorna höll inte för äventyret och det sprack upp en stor reva. Det var med tunga steg han traskade hemåt upp för Gjuteribacken på kvällen. Hur skulle han förklara att byxorna var trasiga när han kom hem till huset på Lycke. Henning var näst äldst i en redan stor syskonskara. Han lämnad femman till mor och det var ett bra tillskott i hushållskassan för den stora familjen. Byxorna blev lagade och fick tåla många fler äventyr efter detta. Denna historia har etsat sig fast i minnet hos Carina och hon tänkte extra mycket på den i samband med den stora trädgårdsfesten som hon initierade och var med och genomförde vid Arctic Papers Miljöhus i maj 2023. Dagen till ära var flaggstången rest med flaggan i topp. Vattnet i dammarna glittrade och solen sken. Svårt att tänka sig att det varit gamla syradammar där.

Kerstin Sohlberg