Skillnad mellan versioner av "Kviström – ett viktigt vägpass"
Lennart (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Den gamla Kongevejen, som löpte från Göteborg till Svinesund, har nog alltid passerat Kvistrum. Det var en naturlig plats att korsa Örekilsälven på. Här ser vi två bilder, den kolorerade bilden visar hur det såg ut med vägen längs älven söder om Kviströmsbron. Bilden är sannolikt från tiden omkring sekelskiftet 18-1900 och är från ett koloretart vykort. Linnés lärjunge Per Kalm passerar Kviström på sin resa 1742. Han skriver om Kviströmspasset att...') |
Lennart (diskussion | bidrag) m (länkar) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Den gamla Kongevejen, som löpte från Göteborg till Svinesund, har nog alltid passerat Kvistrum. Det var en naturlig plats att korsa Örekilsälven på. Här ser vi två bilder, den kolorerade bilden visar hur det såg ut med vägen längs älven söder om Kviströmsbron. Bilden är sannolikt från tiden omkring sekelskiftet 18-1900 och är från ett koloretart vykort. Linnés lärjunge Per Kalm passerar Kviström på sin resa 1742. Han skriver om Kviströmspasset att här växte ''Rävblomster (Ononis)'' på backarna ner mot älven. Det kanske är samma som ”räverompar” dvs fräken.. Detta växer ännu i dag längs vägslänten. ''Ononis tyder annars på puktörne''. | Den gamla Kongevejen, som löpte från Göteborg till Svinesund, har nog alltid passerat [[Kviström|Kvistrum]]. Det var en naturlig plats att korsa Örekilsälven på. Här ser vi två bilder, den kolorerade bilden visar hur det såg ut med vägen längs älven söder om Kviströmsbron. Bilden är sannolikt från tiden omkring sekelskiftet 18-1900 och är från ett koloretart vykort. Linnés lärjunge Per Kalm passerar [[Kviström]] på sin resa 1742. Han skriver om Kviströmspasset att här växte ''Rävblomster (Ononis)'' på backarna ner mot älven. Det kanske är samma som ”räverompar” dvs fräken.. Detta växer ännu i dag längs vägslänten. ''Ononis tyder annars på puktörne''. | ||
Den andra svartvita bilden visar hur vägen såg ut när den hade byggts om omkring år 1965. Själva bilden torde vara tagen omkring 1970. År 2005(?) ersattes denna vägsträckning med den nya motorvägssträckningen över Örekilsbron vid Saltkällan. Den gamla benämningen var '''Rikstvåa'''n och detta ersattes 1961 med europavägsnummer i detta fall E6:an. Till höger i den bilden ser man den s.k. Kihlmanska udden som sticker ut i insidan av kröken. | Den andra svartvita bilden visar hur vägen såg ut när den hade byggts om omkring år 1965. Själva bilden torde vara tagen omkring 1970. År 2005(?) ersattes denna vägsträckning med den nya motorvägssträckningen över Örekilsbron vid Saltkällan. Den gamla benämningen var '''Rikstvåa'''n och detta ersattes 1961 med europavägsnummer i detta fall E6:an. Till höger i den bilden ser man den s.k. Kihlmanska udden som sticker ut i insidan av kröken. | ||
Versionen från 27 augusti 2022 kl. 11.40
Den gamla Kongevejen, som löpte från Göteborg till Svinesund, har nog alltid passerat Kvistrum. Det var en naturlig plats att korsa Örekilsälven på. Här ser vi två bilder, den kolorerade bilden visar hur det såg ut med vägen längs älven söder om Kviströmsbron. Bilden är sannolikt från tiden omkring sekelskiftet 18-1900 och är från ett koloretart vykort. Linnés lärjunge Per Kalm passerar Kviström på sin resa 1742. Han skriver om Kviströmspasset att här växte Rävblomster (Ononis) på backarna ner mot älven. Det kanske är samma som ”räverompar” dvs fräken.. Detta växer ännu i dag längs vägslänten. Ononis tyder annars på puktörne.
Den andra svartvita bilden visar hur vägen såg ut när den hade byggts om omkring år 1965. Själva bilden torde vara tagen omkring 1970. År 2005(?) ersattes denna vägsträckning med den nya motorvägssträckningen över Örekilsbron vid Saltkällan. Den gamla benämningen var Rikstvåan och detta ersattes 1961 med europavägsnummer i detta fall E6:an. Till höger i den bilden ser man den s.k. Kihlmanska udden som sticker ut i insidan av kröken.