Skillnad mellan versioner av "Notiser 88-1"
Lennart (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Blodiglar Priset å blodiglar är under instundande hallår å apoteket i Håby 38 öre stycket. (23 juni 1879) Munkedals Wä I Goodtemplarlogen Munkedals Wäl invigde lördagen den 16 dennes en ny lo- kal å Eriksberg vid Munkedal. Lokalen hade överlämnats af Munkedal AB. ...') |
Lennart (diskussion | bidrag) (länkar) |
||
(En mellanliggande version av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
Blodiglar | === Blodiglar === | ||
Priset å blodiglar är under instundande halvår å apoteket i [[Håby]] 38 öre stycket. (23 juni 1879) | |||
=== Munkedals WäI === | |||
Goodtemplarlogen Munkedals Wäl invigde lördagen den 16 dennes en ny lokal å Eriksberg vid Munkedal. Lokalen hade överlämnats af Munkedal AB. (24 dec 1883) | |||
=== Kanon === | |||
Den första kanonen, som utgått från Bofors i Örebro län, profsköts i måndags. Profvet utföll synnerligen gynnsamt. (3 mars 1885) | |||
=== Livslängden === | |||
Svenskens lifstid i medeltal uppgick under perioden 1871 — 1880 till för män 45 år och för qvinnor 49 år. Under perioden 1856 - 1870 war motswarande 42 och 46 år. (23 jan 1886) | |||
=== Också ett brott === | |||
Utan bjellra på seldonet hade en torpare från Forsehella kört för fort på stadens gator. Han dömdes af rådstufvuratten att böta 2 kronor. (1 I Jan 1887) | |||
=== Munkedal === | |||
Munkedals (bruks)-kontor, som hittills varit förlagdt i Uddevalla, skall med det snaraste flyttas till Munkedal. Kontoret är beläget i Kullgrenska huset i hörnet af Drottninggatan och Norra Hamngatan. (24 jan 1889) | |||
=== Löständer === | |||
Tjugo millioner löständer fabriceras årligen i Förenta Staterna. (14 man 1889) | |||
Löständer | |||
(14 man 1889) | |||
=== Frimärken === | |||
Ett-öresfrimärken finnes nu att tillgå å rikets postanstalter. (24 dec 1892) | Ett-öresfrimärken finnes nu att tillgå å rikets postanstalter. (24 dec 1892) | ||
=== Jernvegståget genom Bohuslän === | |||
Folk har fått något att tala om. Det heter icke längre här i länet: | |||
Folk har fått något att tala om. Det heter icke längre här i länet: | |||
År du frihandlare eller protektionist? | År du frihandlare eller protektionist? | ||
Rad 61: | Rad 32: | ||
— Ar du smalspårig eller bredspårig? | — Ar du smalspårig eller bredspårig? | ||
Detta alltsedan " | Detta alltsedan "jernvägståget" med landshöfdingen som "förare" och rektor Holmlin som "eldare" drog genom länet. | ||
Naturligtvis vill alla ha jernvag. Alla — utom Johan Persson i Öxna. | |||
Naturligtvis vill alla ha jernvag. Alla — utom Johan Persson i | |||
Johan Persson...hvad är det för en underlig kurre? | Johan Persson...hvad är det för en underlig kurre? | ||
Jo, vid mötet i Qvistrum trädde han fram till ordförandebordet, tog af | Jo, vid mötet i Qvistrum trädde han fram till ordförandebordet, tog af mössan, bockade sig och gaf de närvarande herrarne med landshofdingen i spetsen, till lifs följande originella yttrande: | ||
Det är i Sveriges lag förbjudet att fara omkring å tigga. Vi vill inga jernvägar ha för vi har nog tå våra ångbåtar. | |||
Johan Persson i Oxna var under hela "jernvägståget" — sex utlysta stora möten — den enda som uttalade sig mot jernväg i Bohuslän. En ropande röst i öknen. | |||
Med mycken energi har Holmlin nu tagit sig an jernvägsfrågan. Hans Huvud är fullt af jernvägar. Hans tankar kretsa kring längd- och bibanor allt ifrån den stund om morgonen då han uppstår tills om aftonen då han lägger sig neder. Den beryktade jernvägshästen som fick traska från Svinesund till Nordre Elf genom hvarje socken, har fått erfara hvad den vill säga att ega en husbonde som kämpar för en idé. Han står i spiltan och konsumerar mängder av medicin, ropandes på pension av det blifvande jernvägsbolaget. | |||
Alla ville som sagdt ha jernväg. Men huru skulle den samma vara beskaffad? | |||
Bredspårig eller smalspårig? Det var frågan. Och den frågan dryftas ännu både man och man emellan samt offentligt och än lifligare meningsutbyte torde vara att vänta. (2 juli 1895) | |||
=== Galoschbyte === | |||
Ett par nya ryska gummigaloscher utbyttes förra veckan å Stora hotellet mot ett par söndriga af Helsingborgs fabrikat. Ombyte torde ske efter anmälan hos källarmästaren å Stora hotellet. (annons 9 jan 1900) | |||
=== Valbo häradsrätt === | |||
Valbo häradsrätt å Dalsland har dömt... i Torp att för tillgrepp af en stock som flyttades i Valboån för [[Munkedals AB]]:s räkning böta 25 kr och betala rättegångskostnader med 75 kr. (19 april 1900) | |||
=== Eldsvåda === | |||
Träputseriet, sågen, snickeriverkstaden och sulfitfabriken vid Munkedals fabrik ödelades 21 mars 1911 genom eldsvåda. De brunna byggnaderna utgjorde en tredjedel af hela fabrikskomplexet. | |||
=== Spritfabrik i Munkedal === | |||
Munkedals spritfabrik blev klar 1942- Den maskinella utrustningen var hypermodern och fabriken sysselsatte blott sex man uppdelade på tre skift. Därmed tillvaratogs träspriten i stället för att släppas ut i älven. | |||
=== Sista tinget i Kvistrum === | |||
Tisdagen den 30 jan 1973 var en historisk dag i Munkedal. Da hölls nämligen det sista tinget i Kvistrum och därmed i Foss socken, där ting sannolikt ägt rum under många hundra år. Haller man sig till enbart historiskt belagda händelser så har rättskipning av detta slag förekommit i Foss i varje fall sedan mitten av 1600-talet. (31 jan 1973) | |||
R.W. Ragnar Wärme | R.W. Ragnar Wärme | ||
[[Kategori:Munkedalsbygden]] | [[Kategori:Munkedalsbygden]] | ||
[[Kategori:Munkedalsbygden 88-1]] | [[Kategori:Munkedalsbygden 88-1]] |
Nuvarande version från 3 december 2023 kl. 10.56
Blodiglar[redigera | redigera wikitext]
Priset å blodiglar är under instundande halvår å apoteket i Håby 38 öre stycket. (23 juni 1879)
Munkedals WäI[redigera | redigera wikitext]
Goodtemplarlogen Munkedals Wäl invigde lördagen den 16 dennes en ny lokal å Eriksberg vid Munkedal. Lokalen hade överlämnats af Munkedal AB. (24 dec 1883)
Kanon[redigera | redigera wikitext]
Den första kanonen, som utgått från Bofors i Örebro län, profsköts i måndags. Profvet utföll synnerligen gynnsamt. (3 mars 1885)
Livslängden[redigera | redigera wikitext]
Svenskens lifstid i medeltal uppgick under perioden 1871 — 1880 till för män 45 år och för qvinnor 49 år. Under perioden 1856 - 1870 war motswarande 42 och 46 år. (23 jan 1886)
Också ett brott[redigera | redigera wikitext]
Utan bjellra på seldonet hade en torpare från Forsehella kört för fort på stadens gator. Han dömdes af rådstufvuratten att böta 2 kronor. (1 I Jan 1887)
Munkedal[redigera | redigera wikitext]
Munkedals (bruks)-kontor, som hittills varit förlagdt i Uddevalla, skall med det snaraste flyttas till Munkedal. Kontoret är beläget i Kullgrenska huset i hörnet af Drottninggatan och Norra Hamngatan. (24 jan 1889)
Löständer[redigera | redigera wikitext]
Tjugo millioner löständer fabriceras årligen i Förenta Staterna. (14 man 1889)
Frimärken[redigera | redigera wikitext]
Ett-öresfrimärken finnes nu att tillgå å rikets postanstalter. (24 dec 1892)
Jernvegståget genom Bohuslän[redigera | redigera wikitext]
Folk har fått något att tala om. Det heter icke längre här i länet:
År du frihandlare eller protektionist?
Bart det. Nu frågar man i stället:
— Ar du smalspårig eller bredspårig?
Detta alltsedan "jernvägståget" med landshöfdingen som "förare" och rektor Holmlin som "eldare" drog genom länet.
Naturligtvis vill alla ha jernvag. Alla — utom Johan Persson i Öxna.
Johan Persson...hvad är det för en underlig kurre?
Jo, vid mötet i Qvistrum trädde han fram till ordförandebordet, tog af mössan, bockade sig och gaf de närvarande herrarne med landshofdingen i spetsen, till lifs följande originella yttrande:
Det är i Sveriges lag förbjudet att fara omkring å tigga. Vi vill inga jernvägar ha för vi har nog tå våra ångbåtar.
Johan Persson i Oxna var under hela "jernvägståget" — sex utlysta stora möten — den enda som uttalade sig mot jernväg i Bohuslän. En ropande röst i öknen.
Med mycken energi har Holmlin nu tagit sig an jernvägsfrågan. Hans Huvud är fullt af jernvägar. Hans tankar kretsa kring längd- och bibanor allt ifrån den stund om morgonen då han uppstår tills om aftonen då han lägger sig neder. Den beryktade jernvägshästen som fick traska från Svinesund till Nordre Elf genom hvarje socken, har fått erfara hvad den vill säga att ega en husbonde som kämpar för en idé. Han står i spiltan och konsumerar mängder av medicin, ropandes på pension av det blifvande jernvägsbolaget.
Alla ville som sagdt ha jernväg. Men huru skulle den samma vara beskaffad?
Bredspårig eller smalspårig? Det var frågan. Och den frågan dryftas ännu både man och man emellan samt offentligt och än lifligare meningsutbyte torde vara att vänta. (2 juli 1895)
Galoschbyte[redigera | redigera wikitext]
Ett par nya ryska gummigaloscher utbyttes förra veckan å Stora hotellet mot ett par söndriga af Helsingborgs fabrikat. Ombyte torde ske efter anmälan hos källarmästaren å Stora hotellet. (annons 9 jan 1900)
Valbo häradsrätt[redigera | redigera wikitext]
Valbo häradsrätt å Dalsland har dömt... i Torp att för tillgrepp af en stock som flyttades i Valboån för Munkedals AB:s räkning böta 25 kr och betala rättegångskostnader med 75 kr. (19 april 1900)
Eldsvåda[redigera | redigera wikitext]
Träputseriet, sågen, snickeriverkstaden och sulfitfabriken vid Munkedals fabrik ödelades 21 mars 1911 genom eldsvåda. De brunna byggnaderna utgjorde en tredjedel af hela fabrikskomplexet.
Spritfabrik i Munkedal[redigera | redigera wikitext]
Munkedals spritfabrik blev klar 1942- Den maskinella utrustningen var hypermodern och fabriken sysselsatte blott sex man uppdelade på tre skift. Därmed tillvaratogs träspriten i stället för att släppas ut i älven.
Sista tinget i Kvistrum[redigera | redigera wikitext]
Tisdagen den 30 jan 1973 var en historisk dag i Munkedal. Da hölls nämligen det sista tinget i Kvistrum och därmed i Foss socken, där ting sannolikt ägt rum under många hundra år. Haller man sig till enbart historiskt belagda händelser så har rättskipning av detta slag förekommit i Foss i varje fall sedan mitten av 1600-talet. (31 jan 1973)
R.W. Ragnar Wärme