Hembygden i Munkedal 89-1

Hembygden i Munkedal

.Tidigt under .12004alet, kom bygden  kring   Kvistrom att få -ett namn, som .

skulle bli bestående långt framt 'Aden, och som fortfarande nar stor aktivitet

inom  orten. Det som föranledde  namnet  Månkedal  Var  de grupper -ay  mun

kar,  som från klostret i Dragsmark,  sökte sig åt skilda vädersteck, för att

känna  den bygd  och de omgivningar dit munkarna  kunde  färdas.  Det är tro-

ligt, att munkarna från  Marieskog — som klostret i Dragsmark kallas — sjö-

ledes färdades till Kviströmsdalen. Syftet var att fånga lax, och som det även

heter idka ett fromt sinneslag. Munkarna lärde sig även att mala sin säd, som

de  fraktade upp till farleden nära herrgården. I berget ovanför herrgården,

finns en höjdpunkt,  en stenmur som   benämnes  för Örtagården. Så   uppkom

namnet    Munkedal,  som  på munkarnas   titt kallades  för   "Munkedalen".

Ortsnamnet   förkortades  under seklernas lopp till Munkedal, genom att av-

korta ändelsen  "en", så  kom namnet  till  medan sockennamnet alltjämt he-

ter Foss, uppkommet   genom fallen vid  Bråland och av  norskt ursprung. Då

Bohuslän  under   många sekler tillhörde Norge, hade  namnet  Foss  uppkom-

mit, Motsvarande.norskarrias  foss istället för fors. Men efter 1658 då Bonus-

län återbördades  till 'Sverige fick Foss kvarstå shirr benämning på socken-

namnet,  öch kommer   alltjämt att sa: förbli.

   För dem Som.har•Munkedal   till sin hembygd  är åtskilligt som vittnar om

gamla tider, våra  fornlämningar i en historisk trakt; livaktiga industrier i

bygden,   varav flera har anor .från 180-talet. Ett rikt föreningsliv blomstrar

inom. socknens gränser, så rriåriga att det ar svart aft nämna alla vid namn,

det måste gälla såväl orishetonacie föreningar, som sådana på  det kulturella

planet. Alla har de sin :uppgift 'att fYlln.

   Samhället   Munkedal är spritt pa flera områden, t ex stationen Kviström, Stale och centrum -kring  pappersbruket. Tätbebyggelsen   är sådan, att den knappast -år sammanhängande;.     Men   bilismens tidevarv torde  avstånden mellan olika  samhälles delar ej ha 'avgörande .betydelse.

  Kviströmsdalen, som   Munkarna så ivrigt eftersökte på grund av riklig förekomst   av lax och andra fiskarter är bekant för sin skönhet. 'Här har såväl järnväg  som landsväg,. trängt samman Mellan  Kviströrnsberget (ibland kallat for   "gråstensbergen och  åt andra sidan älven det stora sammanhängande bug,  som omger  den Ostligaste delen av Tungenaset  I Kviströmsberget finns rester efter fornborgar. och liknande. befästningsanläggningar finns också bevarade  Vid, Sermunneröd   'och' Skree: Boplatser från stenåldern finns på många  .historiska platser i landskapet, ett sådant finns Vid l-lensbacka,- där

många. -föremål  kommit idagen men  OM   förvaras i.Göteborgs.mnseum.   An-

dra historiska minnesmarken  finns vid  Lökeberg, Med  dess intressanta hall-

ristning pa; Gråberg : Ej långt därifrån firms. en naturlig utholkning i en

bergsplatå  dar istiden bar utholkat. en gryta, som fine' stannat därvid utan

fortsatt  genöm stenarten, och trängt genomt denSarnma, Fenomenet är delvis

svårtillgängligt -- men säreget.

14

   Vid Skälleröd firms rester av en stenålderShoplats. Här finns även små

grytor, inhuggna i berg och på. ett gärde syns tvenne stenar, i bygden kallat

for "kämpesteriarna",   minnen fran ett • slag som rasade hår sodan itanga

seklet tillbaka. I sttidens .hetta lär ett par komingar fått sätta livet till.'Här

vid Skälleröd har en gång i tiden saltvattnet trängt ända upp till sjön Vass-

botten.

  Oändligt mycket   mer, kan berättas från bygden kring Munkedal. En av

våra föreningar är fornminnes- och  hembygdsföreningen i Munkedal,  som

slår vakt om allt historiskt i form av gamla föremål och antika saker. Hem-

bygdsföreningen har  också utökat sitt medlemsantal under senare tid. Låt

oss sluta där vi började, vid den sköna Kviströmsdalen. Det är en rofylld

trakt, väl värd att studera. Numera kanske störd av stress från alla bilar och

andra  tafikfordon, som både dag och natt susar förbi. Men utvecklingen står

aldrig stilla, det är bara att hänga med.

                                                                   A.C.

Förr i tiden hände det ofta att man satt s k "kvällshuk" (kvälug), Det var

när det började Skymma  på kvällen men ännu inte var så pass mörkt att man

ansåg  det lönt att tända lyset. I sådana skymningsstunder satt man och be-

rättade historier för varann. Ofta handlade dessa om kända personer, dok-

torer, präster, länsmän och ibland till och med om kungar. Här är ett exem-

pel på hur det kunde låta.

                                   ;kW

Älvdanser  tala de gamla mycket på. Det var älvor, de skulle bo under gräset.

De  kom  imp och dansade om nåtterna. Det var som en ring med små vita va-

relser änna som en  dimma: De  snodde runt, och där de höll till blev gråset

nedtrampat i en ring. Mor hade sett detta nere vid tjärnet här. Som en Såg äl-

vorna  kunde de bli borta som ett skott. Det gick inte att komma inpå dem.

Det   kom en grann svart herre in till August i Gläborg. Han ville köpa all

spannmål,   som fanns. De köpslog och August fick bra betalt och kontant på

hand.  När August kom ned, så tala han om, att han hade fått så mycket pengar.

"Nej", sa pigan, "ni har inga pengar". Men gubben svor på att han hade så

och så mycket.  "Den som  gick uppför trappan hade horn på knäna", sa pi-

gan.   "Ni  såg inte,  vem ni handlade  med.  Det  är bäst att se efter i

byrålådan."  När August  såg efter så fanns inte enda skärv.

                                                                   R.N.